Sök artikel

Sökningen gav 29 träffar, visar 1 - 10

Liv på plejehjem 1993

Utgåva: 4 / 1993 | Kategori: Övrigt | Författare: Marianne Schroll

Liv på plejehjem er navnet på en undersøgelse, der anvender et amerikansk udviklet redskab (flerdimensionelt spørgeskema) til vurdering af helbred, funktionsevne og trivsel blandt plejehjemsbeboere i København 1993.I København er gennemført 3500 interview ( som i gennemsnit varer 90 minutter) i 65 plejehjem. Redskabet har særlig god skelneevne i den tunge ende af funktionsevneskalaen. Desuden kan det af funktionstabene afledte ressourceforbrug beregnes. Vurderingen udføres af medlemmer af plejepersonalet, som står den enkelte beboer særlig nær. Vurderingen indgår i det enkelte plejehjems planlægning af den fortsatte pleje. November 1993 vil den første profil af resultaterne foreligge fordelt på køn, alder og institution. Undersøgelsen er repræsentativ for københavnske plejehjemsbeboere (størstedelen deltager i undersøgelsen), den udnytter et internationalt standardiseret og valideret redskab til vurdering af den enkeltes funktionsevne, uafhængigt af sundhedsvæsenets struktur i det pågældende land, hvorfor den er egnet til internationale sammenligninger. En nordisk forskergruppe søger således instrumentet implementeret i de fem nordiske hovedstæder.

Regresspørgsmålet ved pantsatte livsforsikringer

Utgåva: 4 / 1993 | Kategori: Försäkringsrätt | Författare: Torsten Iversen

Når en pantsat livforsikring kommer til udbetaling ved forsikringstagers død, vil panthaver fortrænge den begunstigede i det omfang, dette er nødvendigt til dækning af den pantsikrede fordring. Spørgsmålet er herefter, om den begunstigede har et regreskrav mod forsikringstagers dødsbo. Nyere teori er tilbøjelig til at besvare spørgsmålet benægtende. I denne artikel hævdes det derimod, at den begunstigede som udgangspunkt må have et sådant regreskrav.

Forsikringsselskabers samarbejdsaftaler set i lyset af EFs konkurrenceregler

Utgåva: 4 / 1993 | Kategori: EU och internationell försäkring, Marknadsföring och konkurrens | Författare: Ulrik Andersen

Efter at EF-domstolen i 1988 slog fast, at Romtraktatens konkurrenceregler gælder uindskrænket for forsikringssektoren, har der blandt forsikringsselskaber været stor usikkerhed med hensyn til, hvad der lovligt kan indgås samarbejdsaftaler om. EF-kommissionen har nu med virkning fra 1. april 1993 udstedt nogle retningslinier til sektoren i form af en gruppefritagelsesforordning, som automatisk fritager bestemte kategorier af samarbejdsaftaler på forsikringsområdet fra forbudet i artikel 85. I denne artikel gennemgås den af Kommissionen udstedte fritagelsesforordning, og forfatteren giver sin vurdering af, i hvilket omfang den fornødne klarhed på området er opnået.

Kring svensk och internationell sjöförsäkring under hundra år

Utgåva: 4 / 1993 | Kategori: Sjöförsäkring, Försäkringshistoria | Författare: Karl Englund

För snart fyrtio år sedan utgjöt sig professor Torsten Gårdlund i en artikel i Svenska Dagbladet över vad han ansåg vara den regelmässigt låga nivån på svenska företags och sammanslutningars jubileumsskrifter. Han efterlyste mer av allmänt intresse och mer på akademisk nivå. Här och var sköt väl författaren över målet, men i stort träffade han ändå rätt: jubilerande företag och sammanslutningar har under årens lopp producerat åtskilligt som inte åldrats med behag. Skönmålning av driftiga företagsledare och upplysningar av tämligen efemär karaktär har fått ta vid i stället för problemmedvetenhet och saklig analys. När nu Sjöassuradörernas Förening hugfäster uppnådda hundra år med en jubileumsskrift finns det emellertid föga anledning till reservationer i Gårdlunds andra. Det rör sig här nämligen om ett påfallande originellt och utomordentligt givande bidrag till genren; och det skall därför refereras och kommenteras relativt utförligt.

Värdepapperiseringen och försäkringsbolagen i USA

Utgåva: 4 / 1993 | Kategori: Ekonomi och kapitalförvaltning, EU och internationell försäkring, Försäkringsteknik | Författare: Jorma Petäjistö

Vad är Ginnie Mae, Fannie Mae och Freddie Mac? Vad är skillnaden mellan PAC-, TAC-bonds och Z-bonds? Alla har någonting med värdepapperisering av lån att göra. Marknaden för detta slags verksamhet är speciellt stor i USA, där beloppet av värdepapperiserade bostadsinteckningslån överstiger 1 000 miljarder dollar. Försäkringsbolagen spelar en framträdande roll på denna marknad.

En kombinert løpende (pay-as-you-go) og offentlig fondbasert pensjonsordning

Utgåva: 4 / 1993 | Kategori: Statlig pension, Försäkringsteknik | Författare: Helge-Ivar Magnussen, Johan Futsæther

Det offentlige pensjonssystemet i Norge er obligatorisk og dekker hele befolkningen. Hensikten med en statlig pensjonsording er å sikre alle medlemmene en pensjon på ca. 2/3 av tidligere inntekt. Pensjonsordningen er finansiert i dag som et løpende system. For en fremtidig offentlig pensjonsordning anbefaler vi en forsikringsmessig fond-basert tilleggspensjon, i tillegg til den løpende grunnpensjonen.

Individuellt pensionssparande

Utgåva: 4 / 1993 | Kategori: Ekonomi och kapitalförvaltning, Liv- och pensionsförsäkring | Författare: Christer Bromander

Regeringen föreslår att man avdragsgillt ska kunna spara i andelar i värdepappersfonder, enskilda värdepapper och inlåning på bank genom att ingå ett pensionssparavtal med ett pensionssparinstitut. Dessa institut skall kunna vara värdepappersbolag och banker. Livförsäkringsbolag och fondförsäkringsbolag kommer dock inte att få tillhandahålla den nya produkten. Vi har noga studerat de villkor som gäller för traditionell pensionsförsäkring idag, vi har undersökt sparmarknaden i stort i Sverige och till sist studerat statsrådet Lundgrens förslag. Vårt huvudsakliga mål har varit att undersöka om sparformen kommer att locka till sig nya sparmedel eller om det kommer att ske en omflyttning från befintligt sparande och i så fall från vilket eller vilka. Vi ville också undersöka vilket förtroende kunderna kommer att visa branscherna bank och försäkring. Vi har kommit fram till att det individuella pensionssparandet kommer att ta till sig en del sparare, 36 % av de svarande i vår enkät kunde tänka sig att utnyttja detta. Hela 47 % svarade ”vet ej” på frågan om de kunde tänka sig att utnyttja den nya sparformen. Detta innebär att det finns en enormt stor potential för de producenter som tänker sig ett kraftfullt agerande på marknaden. Vi tror också att det kommer att behövas en mycket stor informationsinsats. Kravet på information tror vi kommer att vara mycket viktigt så att kunden får klart för sig skillnaden mellan t ex ett vanligt inlåningskonto och ett inlåningskonto avsett för det individuella pensionssparandet, som t ex regler för uttag/ återköp. Intresset för den nya sparformen ökar med ökad inkomst visar vår enkät, till skillnad mot vad producenterna trodde. Dessa ansåg att inkomsten inte skulle ha någon betydelse. Vi tror inte att sparkvoten kommer att öka så mycket, 26% av de svarande i enkäten anger att de skulle öka sitt sparande.

Matematik och ekonomi i ett skadeförsäkringsbolag

Utgåva: 4 / 1993 | Kategori: Ekonomi och kapitalförvaltning, Försäkringsteknik | Författare: Björn Palmgren

Andersson, Pettersson och Lundström tänker starta ett försäkringsbolag med arbetsnamnet ”Nya Triton”. Eftersom vi är gamla vänner, vände de sig till mig med några öppenhjärtiga frågor. Lundström förde ordet. — Vi har funderat på det där med aktuarier. Vilken nytta skulle vi ha av en aktuarie, vi som bara tänker syssla med sakförsäkringar? Är inte försäkringsvillkor, skadereglering, marknadsföring och redovisning nog? Varför skall man behöva blanda in matematik och statistik? Och ert kongressande och forskande, leder det någon vart? Försäkringsbolagen tycks ju stå på öronen lika ofta idag som på Strindbergs och ”Röda Rummets” tid! Efter denna inledande salva från Lundström, som är jurist och litterärt bevandrad, såg jag mig runt med en forskande blick. Andersson och Pettersson såg visserligen ut att tycka att Lundström varit väl vasstungad, men jag förstod att även de hade sina dubier. — Det var många frågor på en gång, sade jag. Om jag får litet tid på mig att lägga ut texten, skall det väl bli svar på de flesta. Ni får strax avbryta mig med konstruktiva frågor, men jag vill börja med att vara litet filosofisk.

Indirekt skada i försäkringsrätten

Utgåva: 3 / 1993 | Kategori: Försäkringsrätt | Författare: Marcus Radetzki

Frågan huruvida indirekta skador omfattas av egendomsförsäkringens skydd är vanligt förekommande och anses ofta komplicerad. Anledningen härtill är framför allt att innebörden av begreppet indirekt skada är diffus på grund av att detta omfattar ett flertal olika indirekta skadetyper. Mot bakgrund av en kort redogörelse för egendomsförsäkringens uppbyggnad, preciseras i denna uppsats begreppet indirekt skada varvid det indelas i olika kategorier. Beträffande varje sådan kategori undersöks, med stöd av lagstiftning och försäkringsvillkor, samt i den mån det är nödvändigt, doktrin, rätts- och försäkringspraxis, huruvida indirekt skada omfattas av egendomsförsäkringens skydd eller ej.

Intern kontrol som tilsynsinstrument i reguleringen af finansielle virksomheder

Utgåva: 3 / 1993 | Kategori: Ekonomi och kapitalförvaltning, Tillsyn | Författare: Peer Schaumburg-Müller

Artiklen behandler muligheden for i højere grad at gøre brug af intern kontrol, eller selvforvaltning, som tilsynsinstrument, som led i den offentligretlige regulering af de finansielle virksomheder, forsikringsselskaber, pengeinstitutter og realkreditinstitutter. Det konkluderes, at der her synes gode muligheder som supplement eller eventuelt alternativ til den eksisterende offentlige kontrol der på længere sigt kan være med til at sikre, at den finansielle sektor har det bedst mulighed udgangspunkt i konkurrencen i det fremtidige marked.

Sidor