Sök artikel

Sökningen gav 885 träffar, visar 821 - 830

Engångsskattemålet — hade det någon verkan?

Utgåva: 2 / 1995 | Kategori: Ekonomi och kapitalförvaltning, EU och internationell försäkring, Liv- och pensionsförsäkring | Författare: Jacob W.F. Sundberg

Europakonventionen är en mycket märklig händelse i nordiskt rättsliv. Plötsligt, oförhappandes, och utan att kräva några egna ansträngningar, har alla de nordiska länderna fått ett gemensamt statut — Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Att man har ett gemensamt statut betyder att dess tillämpning är en angelägenhet för alla de fem nordiska länderna och att prejudikat som vinns i mål mot en av de nordiska regeringarna är lika betydelsefullt för de andra regeringarna som för svaranderegeringen. Därför är avgörandena i målet 157.000 pensionssparare v. Sverige av intresse över hela det nordiska fältet.

Engångsskattemålet – några kommentarer

Utgåva: 2 / 1995 | Kategori: Ekonomi och kapitalförvaltning, EU och internationell försäkring, Liv- och pensionsförsäkring | Författare: Jan-Mikael Bexhed

Eftersom jag var en av de jurister hos de svenska livförsäkringsbolagen som ansvarade för handläggningen av frågor i anslutning till den s.k. engångsskatten, har jag ombetts av NFT:s redaktion att skriva ned några kommentarer i anslutning till professor em. Jacob W.F. Sundbergs artikel. Jag kommer särskilt att ta upp försäkringsbolagens klagomål mot engångsskatten till Den europeiska kommissionen för de mänskliga rättigheterna (Europakommissionen), men också den process som fördes i de svenska skattedomstolarna. Som bakgrund skall jag först, särskilt med tanke på NFT:s icke svenska läsare, kort redogöra för engångsskatten — en skatt, som på sin tid väckte stor uppståndelse och debatt i Sverige.

Kan skälighetsprincipen förenas med könsneutrala premier?

Utgåva: 2 / 1995 | Kategori: Försäkringsrätt, Tillsyn | Författare: Edmund Gabrielsson

I förra numret av NFT skrev chefen för Finansinspektionens försäkringsavdelning, Jarl Symreng, en recension av den av Hans Frostell och mig omarbetade Kommentar till Försäkringsrörelselagen m.m1. Symreng noterar bl.a. att det skulle varit intressant att få del av våra synpunkter i en fråga, som enligt honom kommit i ett nytt läge efter ett beslut av inspektionen i tiden efter utgivningen av boken. Frågan gäller vilken betydelse den i lagen inskrivna skälighetsprincipen skall anses ha på möjligheten att tillämpa könsneutrala premier på livförsäkringsområdet.

Pensionsmæssig ligebehandling af mænd og kvinder

Utgåva: 1 / 1995 | Kategori: EU och internationell försäkring, Tjänstepension, Försäkringsteknik, Liv- och pensionsförsäkring | Författare: Frank Rasmussen, Klaus Grünbaum

I forbindelse med, at arbejdsmarkedspensionsordninger er blevet udbredt til det meste af arbejdsmarkedet, har spørgsmålet om ligebehandling af mænd og kvinder i disse ordninger været diskuteret. Ikke fordi der normalt er tvivl om at mænd og kvinder skal behandles lige, men fordi det ikke er klart hvad pensionsmæssig ligebehandling af mænd og kvinder egentlig vil sige.

Sikre lokalsamfunn — helhetstenkning, utfordringer og gevinster

Utgåva: 1 / 1995 | Kategori: Skadeförebyggande | Författare: Svein Arne Hoff

Dette innlegget er basert på et foredrag holdt på Sikkerhetsdagene ’94 ved Norges Tekniske Høgskole høsten 1994. Foredraget ble holdt som en del av en sesjon om «Helhetlig tapsforebyggelse». De tankene som presenteres i innlegget har sitt fundament i en forståelse av helhet som Skadeforebyggende forum har uttrykt på følgende måte: «Ingen profesjoner, yrker, sektorer eller systemer kan på egenhånd tenke og handle helhetlig. Helheten blir til som et resultat av samspillet mellom de ulike aktører og enkeltpersoner.»

European insurance statistics - Eurostat project for a statistical system in the insurance sector1

Utgåva: 1 / 1995 | Kategori: Ekonomi och kapitalförvaltning, EU och internationell försäkring | Författare: August Götzfried, Nikolaus Wurm

Step by step, the European internal market for insurance services has been created. The first and second generation of EU Insurance Directives on life and non-life insurance business were followed by the third Directives3 , which provide for considerable deregulation of the European insurance sector and thus almost complete the internal market in this sector of services. In accordance with the right of establishment and the freedom to provide services, insurance undertakings have unrestricted access to the markets of the other Member States. The consumer should also have a considerably increased choice between new products and between new companies appearing on the market.

Från folkförsäkring till folkförsäkring - Folksam Liv under åttio år

Utgåva: 1 / 1995 | Kategori: Försäkringshistoria | Författare: Karl Englund

1994 utgjorde något av ett märkesår i kooperationens historia. Då var det jämnt 150 år sedan 28 textilarbetare i den lilla industristaden Rochdale utanför Manchester satsade ett pund vardera för att kunna öppna sin egen butik för främst specerivaror. Bakgrunden är väl känd. Många samvetslösa handelsmän samarbetade vid prissättningen av dagligvarorna och hängav sig inte sällan åt så kallad livsmedelsförfalskning, det vill säga spädde ut mjölken med vatten eller blandade ut vetemjölet med annat mjöl — för att nu nämna ett par av de mera klassiska knepen. Arbetsgivarägda affärer satte vilka priser som helst på sina varor, sedan de knutit arbetstagarna/kunderna till sig med krediter, vilkas mer eller mindre underförstådda syfte bland annat var att skapa kundtrohet och mota all konkurrens. Bättre kvalitet och lägre priser på vad som kan räknas till livets nödtorft, det var den kooperativa rörelsens bärande idé — och är så än idag.

Kredibilitetsteori

Utgåva: 4 / 1994 | Kategori: Tjänstepension, Försäkringsteknik | Författare: Bjørn Sundt

Kredibilitetsteorien har sitt utspring i individuell erfaringstariffering i Workers’ Compensation Insurance, en slags yrkesskadeforsikring, i USA. Erfaringstariffering er fortsatt et viktig anvendelsesområde for kredibilitetsteorien, men den kan også benyttes til andre formål både innenfor og utenfor forsikring. I denne artikkelen skal vi illustrere grunnprinsippene i kredibilitetsteorien med utgangspunkt i et eksempel fra bilforsikring. Vi vil fortrinnsvis holde oss innenfor den frekventistiske kredibilitetsteorien hvor det forutsettes at vi har en del sammenlignbare poliser. Vi skal imidlertid også berøre den Bayesianske kredibilitetsteorien som gir oss mulighet til å kombinere subjektive vurderinger og objektive erfaringer på en systematisk måte.

Kapitalförvaltning* - Avkastning och Riskexponering

Utgåva: 4 / 1994 | Kategori: Ekonomi och kapitalförvaltning | Författare: Gunnar Andersson

Ett av de områden inom försäkringsbranschen som på senare tid med rätta uppmärksammats allt mer är försäkringsbolagens kapitalförvaltning. Av tradition har man alltid haft mycket god kontroll över skuldsidan i försäkringsbolag. Det kan vara på sin plats att göra en reservation för skadeförsäkringsbolag som inte varit kringgärdade av fullt så rigorösa regler på skuldsidan som livförsäkringsbolag varit och fortfarande är. Jag kommer här att beröra kapitalförvaltningen i försäkringsbolag med särskild tonvikt på avkastning och riskexponering. För att illustrera mina påståenden i detta anförande har jag valt att använda en del numeriska exempel från den svenska försäkringsmarknaden. Speciellt har jag valt illustrationer från svenska livförsäkringsbolag.

AIDA - Nordisk kollokvium holdt på Rungstedgaard den 9. - 11. marts 1994

Utgåva: 4 / 1994 | Kategori: EU och internationell försäkring, Försäkringsrätt | Författare: Mikael Rosenmejer

Forord I mere end 15 år har de nordiske afdelinger af AIDA på skift arrangeret nordiske kollokvier. I marts 1994 arrangerede den danske AIDA afdeling - Det Danske Selskab for Forsikringsret - et nordisk kollokvium på Rungstedgaard. Der deltog ca. 70 personer fra de fire nordiske lande. På kollokvierne, der strækker sig over to dage, behandles normalt fire emner. Hvert af de nordiske lande påtager sig planlægningen af ét af emnerne og udpeger en hovedreferent på det tildelte emne og co-referenter på de øvrige emner. Hver af hovedreferenterne udarbejder på forhånd et skriftligt oplæg, og disse oplæg er optrykt efterfølgende, idet de formodes at have en betydelig interesse for en større kreds end den, der havde mulighed for at deltage i kollokviet på Rungstedgaard.

Sidor