Sök artikel

Finanskrisen åren 1990–1993 var i första hand en kris som rörde finansbolagen och bankerna och som medförde stora förluster för åtskilliga av dessa. I kommittébetänkanden och i böcker och uppsatser har försök gjorts att närmare analysera krisen och dess orsaker. Krisen kom som bekant att beröra även försäkringsbranschen, med i vissa fall stora förluster och även de första konkurserna på årtionden. Någon mera systematisk analys av hur försäkringsbolagen drogs in i krisen och av hur stora de sammantagna förlusterna blev har hittills inte gjorts. Ännu så länge är krisen och dess verkningar i gott minne hos bolagsledningarna, förhoppningsvis, men med tanke på hur snabbt minnet av också otrevliga upplevelser kan förblekna borde det vara en angelägen uppgift för någon att göra en mera grundlig och sammanhängande analys av finanskrisens verkningar på försäkringsområdet.

The practical problem of predicting the loss amount that will hit an insurance company in the next very severe wind storm has recently been analysed in the context of extreme value statistics. The new assessment methods proposed will be shown to be easy to apply and also well justified from a theoretical point of view. It is also argued that recent years’ windstorm and hurricane catastrophes could have been predicted by proposed methods.

Som överskriften anger är det ett mycket vidsträckt begrepp som rapporten skall belysa. Avgränsningen blir därför svår att göra samt mycket subjektiv. Jag har funnit det lämpligt att dela in rapporten i två huvuddelar, dels en del avseende brott som försäkringen är tänkt att skydda mot och dels en del avseende brott riktade mot försäkringsbolagen. Det är inte alltid som dessa två grupper hålls isär eller ens går att hålla isär. Således torde en redovisning av antalet stöldanmälda men inte återfunna fordon innehålla en stor mängd försäkringsbedrägerier.

Artikeln bygger på författarens opponentinlägg med anledning av Leif Björklunds rapport “Kriminalitet och försäkring“ som presenterades vid försäkringskongressen i Köpenhamn i augusti 1996.

Severe personal injuries and fatal claims due to traffic accidents are tragedies in the ordinary daily life. Tragedies that do not cause any headlines in the newspapers. In the modern society of course there are a lot of work going on to keep up road safety etc., but in the end there is a common acceptance of the fact that accidents occur and, at least if the accident is not spectacular, that these tragedies are more or less unavoidable.

This article studies the implications of the Legal Expenses Insurance Directive for consumers in Europe. Even if the directive includes intereseting elements with regard to the development of consumer and private law in Europe, it reveals more about how directives are instituted in the EC: The author, Klaus Ilmonen, holds a Master of Laws degree and works as a laywer in Helsinki.

This article is based on a presentation given by Jørgen Gawinetski at the Nordic Insurance Congress in Copenhagen on 28-30 August 1996. Among the questions raised by Jørgen Gawinetski were the following: The financing of the costs of health care in the Nordic countries is widely different from that seen in the other European countries. Will it be possible for the Nordic countries to retain their present system, in which taxation is the main source of finance for the health care system, or will they have to adjust to the systems used in other European markets? In what ways will this affect the private insurance market?

This paper describes the historical background that led to the formulation of the investment rules under which the life offices were obliged to operate. The author has analysed data supplied by two life offices, one in Norway and one in Sweden, and concluded that the offices have indeed succeeded in treating their policyholders equitably, The inability of the life offices to provide compensation for inflation has, in his view, been due to the restrictive investment policy imposed by the authorities. This paper was originally presented at the 25. Actuarial Congress in Brussels.

Olika metoder har utvecklats för att beräkna skadeutfall och riskpremier. För de kategorier av försäkringar där skadorna har hög frekvens finns detaljerat statistikunderlag som gör det relativt enkelt att räkna fram försäkringsbolagets riskexponering och en rimlig premie. Vid risker där skadefrekvensen är låg ställer det sig annorlunda. Såväl för företaget som försäkringsbolaget innebär detta ofta avsevärda svårigheter och många befintliga metoder för riskkostnadsberäkningar är mindre lämpliga i sådana fall. Det ligger emellertid i båda parters intresse att man på ett effektivt sätt kan analysera dessa situationer.

Distancearbejde er en arbejdsform, som er ved at finde udbredelse i Europa. Men endnu er den meget ny, og der er mange spørgsmål, som skal besvares, når en virksomhed eller en enkeltperson overvejer at gøre brug af arbejdsformen. Denne artikel omhandler forskellige forhold ved distancearbejde, og kan forhåbentlig give inspiration i den indledende fase. Artiklen er skrevet med udgangspunkt i situationen i Danmark, men behandler forhold, som også vil være relevante i resten af Norden.