Sök artikel

I förra numret av NFT skrev chefen för Finansinspektionens försäkringsavdelning, Jarl Symreng, en recension av den av Hans Frostell och mig omarbetade Kommentar till Försäkringsrörelselagen m.m1. Symreng noterar bl.a. att det skulle varit intressant att få del av våra synpunkter i en fråga, som enligt honom kommit i ett nytt läge efter ett beslut av inspektionen i tiden efter utgivningen av boken. Frågan gäller vilken betydelse den i lagen inskrivna skälighetsprincipen skall anses ha på möjligheten att tillämpa könsneutrala premier på livförsäkringsområdet.

I forbindelse med, at arbejdsmarkedspensionsordninger er blevet udbredt til det meste af arbejdsmarkedet, har spørgsmålet om ligebehandling af mænd og kvinder i disse ordninger været diskuteret. Ikke fordi der normalt er tvivl om at mænd og kvinder skal behandles lige, men fordi det ikke er klart hvad pensionsmæssig ligebehandling af mænd og kvinder egentlig vil sige.

Dette innlegget er basert på et foredrag holdt på Sikkerhetsdagene ’94 ved Norges Tekniske Høgskole høsten 1994. Foredraget ble holdt som en del av en sesjon om «Helhetlig tapsforebyggelse». De tankene som presenteres i innlegget har sitt fundament i en forståelse av helhet som Skadeforebyggende forum har uttrykt på følgende måte: «Ingen profesjoner, yrker, sektorer eller systemer kan på egenhånd tenke og handle helhetlig. Helheten blir til som et resultat av samspillet mellom de ulike aktører og enkeltpersoner.»

1994 utgjorde något av ett märkesår i kooperationens historia. Då var det jämnt 150 år sedan 28 textilarbetare i den lilla industristaden Rochdale utanför Manchester satsade ett pund vardera för att kunna öppna sin egen butik för främst specerivaror. Bakgrunden är väl känd. Många samvetslösa handelsmän samarbetade vid prissättningen av dagligvarorna och hängav sig inte sällan åt så kallad livsmedelsförfalskning, det vill säga spädde ut mjölken med vatten eller blandade ut vetemjölet med annat mjöl — för att nu nämna ett par av de mera klassiska knepen. Arbetsgivarägda affärer satte vilka priser som helst på sina varor, sedan de knutit arbetstagarna/kunderna till sig med krediter, vilkas mer eller mindre underförstådda syfte bland annat var att skapa kundtrohet och mota all konkurrens. Bättre kvalitet och lägre priser på vad som kan räknas till livets nödtorft, det var den kooperativa rörelsens bärande idé — och är så än idag.

Kredibilitetsteorien har sitt utspring i individuell erfaringstariffering i Workers’ Compensation Insurance, en slags yrkesskadeforsikring, i USA. Erfaringstariffering er fortsatt et viktig anvendelsesområde for kredibilitetsteorien, men den kan også benyttes til andre formål både innenfor og utenfor forsikring. I denne artikkelen skal vi illustrere grunnprinsippene i kredibilitetsteorien med utgangspunkt i et eksempel fra bilforsikring. Vi vil fortrinnsvis holde oss innenfor den frekventistiske kredibilitetsteorien hvor det forutsettes at vi har en del sammenlignbare poliser. Vi skal imidlertid også berøre den Bayesianske kredibilitetsteorien som gir oss mulighet til å kombinere subjektive vurderinger og objektive erfaringer på en systematisk måte.

Ett av de områden inom försäkringsbranschen som på senare tid med rätta uppmärksammats allt mer är försäkringsbolagens kapitalförvaltning. Av tradition har man alltid haft mycket god kontroll över skuldsidan i försäkringsbolag. Det kan vara på sin plats att göra en reservation för skadeförsäkringsbolag som inte varit kringgärdade av fullt så rigorösa regler på skuldsidan som livförsäkringsbolag varit och fortfarande är. Jag kommer här att beröra kapitalförvaltningen i försäkringsbolag med särskild tonvikt på avkastning och riskexponering. För att illustrera mina påståenden i detta anförande har jag valt att använda en del numeriska exempel från den svenska försäkringsmarknaden. Speciellt har jag valt illustrationer från svenska livförsäkringsbolag.