Trender beträffande försäkring för brotts och ansvarsrelaterade risker

46 Trender beträffande försäkring för brotts- och ansvarsrelaterade risker NFT 1/2005 Inledning Marknaden i Sverige för försäkringsskydd avseende brottsrisker och ansvar för ren för- mögenhetsskada, inklusive VD- & styrelse- ansvar och anställningsrelaterat ansvar (de sistnämnda behandlas inte i denna artikel) har uppskattats till en årlig premievolym om cirka 1,8 miljarder kr. Detta belopp representerar en tillväxt under de senaste tio åren översti- gande 350 %. Från att ha varit en nischmarknad har för- säkringsområdet etablerats och utvecklats, företrädesvis av specialiserade försäkrings- givare och mäklare. Detta gäller inte minst för flera utländska försäkringsbolag verksamma i Sverige, där tillhandahållandet av försäkrings- Trender beträffande försäkring för brotts- och ansvarsrelaterade risker av Henrik Rydén I 80-talets Sverige var brotts- och professionsansvarsförsäkring exotiska försäkringsprodukter med en begränsad kader av försäkringstagare och en outvecklad lokal försäkringsmarknad. Under de senaste 15 åren har efterfrågat ökat kraftigt för försäkringsskydd för brott- och ansvars- relaterade risker. Antalet försäkringstagare ökar, högre försäkrings- belopp efterfrågas och försäkringsprodukterna utvecklas. Vad är anled- ningen till detta och varför kommer denna trend att förstärkas ytterligare? lösningar för denna typ av risker utgör grun- den för den verksamhet som bedrivs i Norden. Detsamma gäller även de större försäkrings- mäklarna, framför allt de internationella mäk- larföretagen. Försäkringsprodukterna Vilken typ av försäkringsskydd ryms inom en brotts- respektive professionsansvarsförsäk- ring? Kortfattat skulle en sammanfattning för respektive försäkringsform kunna se ut som följer: Henrik Rydén henrik.ryden@jltrisk.se Henrik Rydén, partner, JLT Risk Solutions AB, a member of the Jardine Lloyd Thompson Group plc. 47 Trender beträffande försäkring för brotts- och ansvarsrelaterade risker Brottsförsäkring Skada till följd av brottsliga handlingar begångna mot försäkringstagaren av anställd eller tredje man. Försäkringen omfattar även skadestånd för brottsliga handlingar, för vilka försäkringstagaren enlig allmänna skade- ståndsrättsliga regler är ansvarig. Professionsansvarförsäkring Ansvar för ekonomisk skada utan samband med person- eller sakskada (ren förmögen- hetsskada) som försäkringstagaren orsakar uppdragsgivare eller tredje man och för vil- ken försäkringstagaren skall svara för enligt allmänna skadeståndsrättsliga regler eller av- tal. Det kan noteras att det har skett en stark produktutveckling, särskilt vad avser brotts- försäkring, där de produkter som fanns att tillgå för 15 år sedan (av vilka faktiskt många används än idag) gav försäkringstagaren en begränsad kontraktssäkerhet . Dessa produk- ter kännetecknades av smala och otydliga försäkringsvillkor, där de försäkrade händel- serna angavs specifikt, till exempel bedrägeri, förskingring etc.. Idag är standard, inte minst efter ett betydel- sefullt ”lobbying-arbete” av försäkringsmäk- lare, istället brottsförsäkringar med få och breda omfattningsbestämmelser, så kallade allriskvillkor. Tillika har försäkringen bred- dats till att omfatta även andra brott än de rena förmögenhetsbrotten. Vidare har vissa typer av följdskador inkluderats. Likaså beträffande professionsansvarsför- säkring har en produktutveckling skett, även om klockan i många fall vridits tillbaka på grund av den hårda försäkringsmarknaden i början av 2000-talet. Det kanske mest fram- trädande exemplet är försäkringsskydd för ansvar till följd av intrång i immateriella rät- tigheter, som byggdes in i professionsans- varsförsäkringar för IT- & Telecom-sektorn. Varför har efterfrågan ökat? Brottsförsäkring År 1990 (kanske med undantag för finansiella institutioner) var brottsförsäkring en försäk- ringsform där kunskapen var begränsad och intresset relativt ljumt. Skälet till detta vara bland annat att det fanns en inbyggd ”moral hazard”-problematik – en försäkringstagare som övervägde brottförsäkring trodde sig ge signalen att dålig kontroll av verksamheten var för handen och/eller att dess personal var opålitlig – samt att försäkringsskyddet i då- tidens produkter, som sagts ovan, var under- måligt. Under 1990-talet ökade efterfrågan i snabb takt. Vad låg bakom denna förändring? Nedan görs ett försök att lista de viktigaste orsakerna. Flera av dessa är sammankopplade och driver varandra. Media Under 1990-talet började journalistkåren, fö- reträdesvis inom den ekonomiska journali- stiken, inse att höga upplagor och tittarsiffror kunde skapas genom en bevakning av ekonomisk brottslighet. Och i Sverige har det funnits händelser att skriva om. Finanskrisen i början av 90-talet innehöll flera fall där diskussioner om oegentligheter fördes och ett antal ledde också till rättsliga påföljder, vilka ledde till en strid ström av i högsta grad publika skriverier. Som exempel kan nämnas Skanska, Nordbanken, Hagströmer & Qvi- berg, Trustor och nu senast diskussionerna om eventuella oegentligheter i Skandia. Rättsväsendet Idag sopas en betydligt mindre del av fram- förallt intern brottslighet under mattan jäm- fört med för 15-20 år sedan. I stället anmäls bedrägerier, förskingring och trolöshetsbrott till polis och åklagare. Sverige har också fått en mer specialiserad poliskår och åklagar- myndighet med kompetens att utreda och lagföra komplicerad ekonomisk brottslighet. 48 Trender beträffande försäkring för brotts- och ansvarsrelaterade risker Corporate governance Efter företagsskandalerna i USA, och därefter följande Sarbanes Oxley lagstiftning, är aktiv bolagsstyrning i ropet. Detta har lett till att internrevisions- och complianceavdelningar förstärkts och fått utökade mandat. Många större företag har idag starkt fokus på risk management för att reducera brottsrisker, accentuerat genom interna resursförstärk- ningar samt anlitande av diverse externa kon- sulterna från riskavdelningarna på de större revisionsbyråerna och IT-säkerhetsföretag som utför penetrationstester. Nya risker Flera undersökningar, företrädesvis gjorda av försäkringsbolag eller försäkringsmäklare, vi- sar tydligt att försäkringstagare anser att deras brottsexponering ökat till följd av den snabba utvecklingen av IT-samhället. Kontraktssäkerhet Utvecklingen av försäkringsprodukterna har lett till en större förutsägbarhet för försäk- ringstagaren. Sammantaget har detta medfört att brottsför- säkring utvecklats till en etablerad och efter- frågad försäkringsform, likställd med tradi- tionellt skadeförsäkringsskydd såsom egen- doms- och ansvarsförsäkring. Brottsförsäk- ring är numer en del av ”Best Practice Risk Management”. Professionsansvarsförsäkring Den ökade efterfrågan för brottsförsäkring är företrädesvis kopplad till en ökad medvetenhet och utveckling av ”försäkringsköparpraxis”, snarare än en ökad faktisk exponering (att exponeringen och därmed behovet uppfattas som större till följd av ovan angivna skäl är en annan sak). Ökningen avseende efterfrågan för professionsansvarsförsäkring har däremot sin grund i ett förändrat legalt klimat i kombi- nation med den strukturomvandling som skett vad gäller företagandet. Utvecklingen av nya företag sker framför allt inom tjänstesektorn i kombination med att typiska produkttillverkande företag – ett typ- exempel är Ericsson – breddar sin verksamhet till att även omfatta tillhandahållandet av pro- fessionella tjänster. För dessa nya och nygamla företag är pro- fessionsansvarsförsäkring motsvarigheten till vad produktansvarsförsäkringen är för tillver- kande företag. Ett annan modern företeelse, ökar försäkringsbehovet, är outsourcing, som i sig innebär en speciell typ av professions- ansvar, både för uppdragsgivaren och upp- dragstagaren. Denna starka tillväxt inom tjänstesektorn har skett samtidigt som Sverige, i vart fall i delar, importerat anglosaxiska synsätt avse- ende rådgivaransvar. Importen av ”the blame culture” har i kom- bination med nedan uppräknade exempel lett till en ökad och svårbedömd ansvarsexpone- ring, både för försäkringstagare och för risk- bärare. Förstärkt inomkontraktuellt ansvar Det är ett oomtvistligt faktum att ständigt ökade ansvarspålagor tillkommer genom krav från uppdragsgivare generellt. Detta kombi- neras också i allt högre utsträckning med detaljerade krav avseende storlek på och typ av försäkringsskydd som uppdragstagaren skall vidmakthålla för att kvalificera som tjänsteleverantör. Ny reglering Speciallagstiftning, myndighetsföreskrifter samt domstolspraxis, inte minst tydligt för rådgivare inom finansbranschen, understry- ker ett större ansvar som rådgivare, inte minst genom det stärkta konsumentskyddet. 49 Trender beträffande försäkring för brotts- och ansvarsrelaterade risker Ändrade processrättsliga möjligheter Den nya lagen om grupptalan, igen kanske framförallt aktuellt för bank- och försäkrings- sektorn, innebär att ett nytt processinstrument för att pröva ansvar för felaktig rådgivning finns att tillgå. Allt ovan kombinerat med en allt mer aggres- siv och processhungrig advokatkår, där den gamla svenska traditionen med ambitionen att hålla tvister borta från offentlighet och domstolar i många fall ersatts med ett utkast till stämningsansökan vid första misstanke om att ansvar kan tänkas föreligga. Ändrade förutsättningar – vart leder de aktörerna på försäkrings- marknaden? Försäkringstagare för både brotts- och, fram- för allt, professionsansvarsförsäkring känne- tecknas av att de ställer högre krav på att en fungerande försäkringsmarknad finns att till- gå. Behoven består både av högre försäkrings- belopp och bredare försäkringar, det sistnämn- da inte minst till följd av ökade krav från uppdragsgivare på till exempel försäkring för intrång i immateriella rättigheter och följd- skada. Beträffande försäkringsbeloppens stor- lek påverkas dessa i lika delar av en ökad medvetenhet om exponeringen och krav på högre försäkringsbelopp från uppdragsgivare för att passera som ”rumsren” leverantör. Försäkringsgivaren å sin sida måste göra en betydligt mer komplicerad riskbedömning. Detta har lett till att försäkringsgivaren gör ett noggrannare riskurval, vilket tar sig uttryck i att försäkringsgivaren antingen avstår hela segment (till exempel revisorer eller invest- mentbanker) eller att försäkringsgivaren, ge- nom olika typer av analysverktyg, väljer ut russinen i kakan inom en riskkategori. Riskbedömningsprocessen är idag uppstra- mad och formaliserad på ett helt annat sätt än vad som var fallet bara för fyra-fem år sedan. Stora och komplexa risker förutsätter bin- dande offerter grundade på ett långtgående internt ”sign-off” förfarande. Informations- kraven på försäkringstagaren är omfattande, ofta kombinerade med krav på specifika ga- rantier från försäkringstagaren. Försäkringsgivarna har som bekant gjort kraftiga premiehöjningar under de senaste åren (även om förnyelserna 1 januari 2005 visade att priserna stabiliserats och att priset på excesskapacitet faktiskt har reducerats i många fall). Till detta kommer inskränkning- ar i försäkringsskyddet, till exempel undanta- get för corporate finance-verksamhet för ban- ker och fondkommissionärer samt begräns- ningar innebärande att försäkringen endast omfattar inomkontraktuellt skadestånd för IT- & Telecomkonsulter. Slutligen har försäkringsgivarna minskat exponeringen genom att reducera deltagandet per risk (vilket bland annat har ett direkt samband med en trilskande återförsäkrings- marknad) samt kräver att försäkringstagaren tar en högre självrisk. En nyhet är det krav på vertikal självrisk (en procentandel av själva skadebeloppet) som vissa segment erhållit som komplement till den traditionella själv- risken. Faktorer som möjliggör försäkring Tyvärr upplever en relativt stor andel försäk- ringstagare något eller flera av nedanstående ”aldrig mötas de två”-problemen: Försäkringstagare Försäkringsgivare Behöver försäkring Nekar försäkring Behöver mer försäkring Minskad kapacitet Behöver breda försäkringar Villkorsinskränkningar Transferera risk Dela risk För att motverka detta måste försäkrings- tagaren beakta att det är en komplex process att hitta ett sofistikerat försäkringsskydd till rätt pris och till rätta villkor. Eftersom flera försäkringsgivare har som filosofi att selekte- 50 Trender beträffande försäkring för brotts- och ansvarsrelaterade risker ra inom risksegmentet gäller det för försäk- ringstagaren att ”klä bruden”. Detta genom att exempelvis uppvisa interna rutiner och sys- tem för kvalitetssäkring, ha rimliga villkor i ansvars- och försäkringsdelen i de kundavtal som används samt vara beredd att kunna för- klara ett historiskt skaderesultat som inte är smickrande och, inte minst, vilka förändrade rutiner detta föranlett. Allt i syfte att profilera sig som bättre risk än genomsnittet. Försäkringstagaren måste vara beredd att acceptera syndikerade försäkringsprogram där flera försäkringsgivare delar ansvaret för att erhålla tillfredsställande nivå på försäkrings- skyddet. Försäkringstagaren måste i vissa fall även acceptera en högre självrisk än tidigare, bland annat för att ge rätt signal till försäk- ringsmarknaden. I extremfallen, där ingen försäkring står att få eller där villkoren blir oskäliga, kan försäk- ringstagaren behöva överväga alternativ risk- finansiering såsom captive, riskpooling, PCC:s och/eller fonderad försäkring. Exempel på användandet av alternativ riskfinansiering står bland annat att finna hos världens ledande revisionsbyråer. Liknande lösningar har rela- tivt nyligen skapats av några av de större amerikanska affärsjuridiska advokatbyråerna. Andra försäkringstagare, till exempel några av världens ledande banker, har helt sonika avstått från att köpa försäkring när marknads- villkoren, enligt deras förmenande, varit oskä- liga. Avslutning Generellt brukar traditionell skadeförsäkring användas som exempel på en mogen bransch som över tiden endast växer med BNP och där således tillväxtpotentialen för branschen i stort är begränsad. Tillväxt för ett skadeförsäkringsbolag sker genom att det kapar åt sig marknadsandelar på andra bolags bekostnad och således karaktäri- seras skadeförsäkringsmarknaden av ett ty- piskt nollsummespel, där någon vinner och någon annan förlorar. Under vissa perioder kan självfallet mar- kant ökade intäkter förekomma för branschen generellt, genom att en gynnsam försäkrings- konjunktur (läs hård försäkringsmarknad) föreligger, men försäkringsunderlaget – anta- let försäkringstagare och försäkrade värden – är i stort sett statiskt över tiden, i vart fall för ett så utvecklat försäkringsland som Sverige. Det intressanta med försäkring för brotts- och, framför allt, ansvarsrelaterade risker är att dessa försäkringsslag har andra framtids- förutsättningar än traditionell skadeförsäk- ring. Där sker en reell tillväxt, både genom inflödet av nya försäkringstagare och genom att befintliga försäkringstagare väljer att köpa mer försäkring, oavhängigt en hård eller mjuk försäkringsmarknad. I början av 90-talet kom de totala premierna för amerikansk ansvarsaffär att överstiga pre- mierna för egendomsförsäkring. Det är själv- fallet omöjligt att samma relationstal skulle infinna sig i Sverige. Dock kommer försäk- ringstagare, försäkringsgivare och försäkrings- mäklare att framgent kunna konstatera en drastisk ökning av andelen brotts- och an- svarsrelaterade riskers del av den totala kakan för skadeförsäkring. Anledningen till detta är framförallt två: en fortsatt tillväxt inom tjänste- sektorn och den ändrade legala spelplan på vilka dessa företag kommer att verka.