Sök artikel

Rygter har altid optaget sindene. De bliver kaldt verdens ældste nyhedsmedie. Rygtets natur er stærk, og rygtet vil gerne tros. Vi har valgt at se nærmere på rygtebegrebet, og hvordan det optræder i erhvervslivet og i medierne. Konklusionen er, at rygter hverken kan undgås, ties ihjel eller ignoreres. Virksomhederne bør få øjnene op for, at rygter altid kan og vil opstå — det på godt og ondt.

I det följande presenteras några tankar kring de nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte. Framställningen bygger på mina erfarenheter från femton år som sekreterare för Försäkringsföreningen i Finland och ansvarig för stipendiatutbytet under denna tid. De frågor som behandlas i det följande har också ofta varit föremål för diskussion vid sammankomster med mina kolleger i de andra nordiska försäkringsföreningarna.

I försäkringsbranschen dominerar det något föråldrade redovisningsmässiga synsättet på kapitalavkastningen. Fördelningen av kapitalavkastningen baseras på de försäkringstekniska skulderna. En alternativ ansats är att låta kontantflödet (kassaflödet) vara basen för fördelning av kapitalavkastning mellan finansförvaltning och försäkringsrörelse. I den här artikeln , en fallstudie av Länsförsäkringsbolagens AB, tillämpas effektsynsättet för att identifiera vilka beteende- och styreffekter som den traditionella fördelningsmodellen och den föreslagna kassaflödesmodellen kan ge upphov till. Slutsatsen av utredningen är att förbättringspotentialen är avsevärd, inte minst för att kassaflödesmodellen samtidigt medför förbättrad riskhantering i försäkringsbolaget.

I slutet av 1994 genomförde försäkringsföreningarna i Danmark, Finland, Norge och Sverige på försök en gemensamt arrangerad resa till England för att studera brittisk försäkring. I gruppen ingick tolv stipendiater samt ledningsrepresentanter från försäkringsföreningarna. Tio av stipendiaterna kom från Sverige och två från Finland. Danmark och Norge hade endast med observatörer. I detta nummer av NFT publiceras en stipendiatrapport om individuell sjukförsäkring i Storbritannien. I nästa nummer presenteras ytterligare rapporter från den svenska stipendiatgruppen. Nedan följer en förteckning över stipendiaterna från Sverige och deras studieämnen.

I takt med dels att sjukförmånerna från allmän och kollektivavtalad försäkring försämras och dels att möjligheten för utländska försäkringsbolag att marknadsföra sina sjukförsäkringar i Sverige ökar, finns det anledning för de svenska bolagen att sätta sig in i vilka produkter de utländska bolagen har. Det kan också finnas anledning för de svenska bolagen att undersöka vilka av våra produkter som skulle kunna marknadsföras i andra länder.

Jag har med intresse tagit del av Edmund Gabrielssons synpunkter på frågan om icke könsberoende premier i svensk livförsäkring. Det är intressant att konstatera vilka reaktioner som Finansinspektionens beslut i november 1994 givit upphov till i skilda kretsar. Det är framför allt inom aktuariekåren som man reagerat mot att premiedifferensen mellan kvinnor och män inte längre skall vara obligatorisk. Flera andra kategorier har emellertid också framfört synpunkter. Kort tid efter inspektionens beslut blev jag t.ex. uppringd av en tjänsteman på jämställdhetsombudsmannens expedition. Denne framförde sin uppskattning över att inspektionen äntligen gjort det enda rätta, nämligen att införa könsneutrala premier inom livförsäkringen. Inte heller denna person blev särskilt belåten när jag väl lyckats förklara innebörden av beslutet. Nu senast är det alltså Edmund Gabrielsson som framfört synpunkter. Det känns angeläget att på nytt erinra vad beslutet egentligen innebär.

To understand how Sweden — or rather, its major insurance companies — may adapt to new circumstances in Europe, one needs some basic knowledge of the Swedish insurance market and its recent development. Until relatively recently, the Swedish insurance market could be characterized as a strictly regulated and closed market, dominated by an oligopoly of five major actors, having 80 - 90% of both life and non-life markets. While the non-life sector had seen considerable product development and modernization, the life sector was quite old-fashioned and had not seen any of the innovations of variable annuities, universal life or unit-linked products. It was difficult, to say the least, to start new operations or for foreigners to enter the market.