Sök artikel

Historiskt sett har endast delar av vad som i vid mening kan kallas "fondbranschen" varit föremål för särskild statlig reglering. Private equity-fonder har historiskt sett varit föremål för mycket begränsad reglering med särskilt sikte just deras egenskap av investeringsfonder. Redan före den senaste finanskrisen pekade dock mycket på att hedgefonderna – men även private equity-fonderna – och deras förvaltare på olika sätt skulle bli föremål för statlig reglering i flera jurisdiktioner. Situationen inom EU förändrades radikalt i det allmänt uppskruvade klimatet efter finanskrisen. Europaparlamentet och rådet antog 2015 en särskild förordning för vissa typer av alternativa investeringsfonder, europeiska långsiktiga investeringsfonder ("EltifF"). I den här artikeln behandlar författaren främst föremålet för kapitel II – tillgångsförvaltningen – liksom de delar av kapitel III som handlar om utdelning från Eltif:er. En utförligare och mer detaljerad redogörelse för Eltif:erna ges i författarens artikel "Fissus erat tenui rima – Förordningen om europeiska långsiktiga investeringsfonder", Juridisk publikation 2/2016 (http://juridiskpublikation.se/wp-content/uploads/2016/12/Dan-Hanqvist.pdf).

För närvarande förbereder regeringen lagstiftningsärenden som avser förslag till nya regler, baserade på två EU-direktiv. Det handlar dels om direktivet om marknader för finansiella instrument (MiFID II), dels om försäkringsdistributionsdirektivet (IDD). Naturligtvis innebär den nya lagstiftningen olika utmaningar för olika företag, men för att lyssna av vad som händer har vi har valt att göra ett besök hos ett av de företag som påverkas – Skandia.

Artikkelen er basert på foredrag på Den norske Forsikringsforenings årlige konferanse og boken «Læring fra kriser». Bjørn Skogstad Aamo, tidligere direktør for Finanstilsynet/Kredittilsynet, ble tildelt årets forsikringspris på den nevnte forsikringskonferansen.

Under många år har branschföreningen Svensk Försäkring publicerat rapporter om trender i försäkringsbranschens omvärld. De två senaste har man dessutom arrangerat seminarier kring det här ämnet och 2017 var inget undantag. Sara Bergström, ekonom på Svensk Försäkring, gjorde nedslag i tre av de områden som rapporten ”Omvärldstrender 2017” redovisar. Henrik Braconier, chefsekonom på Finansinspektionen, gick igenom det ekonomiskt-politiska läget och vad det innebär för försäkringsbolagen. Och ordföranden i riksdagens socialförsäkringsutskott, Fredrik Lundh Sammeli, tillika medlem av den parlamentariska Pensionsgruppen, berättade om aktuella frågor i Pensionsgruppen.

Den 1 januari 2015 trädde nya preskriptions- och preklusionsregler i försäkringsavtalslagen i kraft. Preskription och preklusion av rätten till försäkringsersättning är ämnen som är föremål för ett ständigt intresse hos praktiker, akademiker och studenter och författaren är säker på att även de nya reglerna kommer att diskuteras och debatteras. I den här artikeln, som också är publicerad i Bertil Bengtssons festskrift (Jure 2016) belyser hon de nya reglerna i 7:4 FAL och 8:20 FAL utifrån ett direktkravsperspektiv. De nya reglerna har ändrats med följd att fristerna för även den skadelidande med en direktkravsrätt kommer att beräknas på ett annat sätt än tidigare. Vidare har en ny regel införts i 8:20 som innebär att man vid preklusion skiljer mellan frivillig och obligatorisk ansvarsförsäkring.

Hur kan vi trygga det moderna utlandsresandet? Hur många känner till att det finns undantag för ersättning om man har ett pågående vårdbehov före avresan för t ex en sjukdom? Det var några av huvudfrågorna vid det reseförsäkringsseminarium som Svenska Försäkringsföreningen arrangerade i slutet av februari.

Vid en medlemsaktivitet arrangerat av Svenska Försäkringsföreningen, berättade Bosse Andersson om Larmtjänsts brand- och inbrottsundersökningar, men också om arbetet med att spåra stulna fordon. Han är tidigare polis och kriminaltekniker, numera utredningsinspektör på Larmtjänst.

Et offentlig utvalg foreslår store endringer i den norske folketrygdens ytelser til etterlatte. Utvalget foreslår at etterlatte under 67 år kun skal få en tidsbegrenset omstillingsstønad, at reglene om mulige tillegg i alderspensjon og uføretrygd for etterlatte fases ut, og at ytelsene til etterlatte barn skal forbedres. Denne artikkelen beskriver hovedregler i dagens ordninger for etterlatte i folketrygdens ytelser til etterlatte, og hvordan utvalget foreslår at ordningene bør endres.