─ Svenska försäkringsföretag är stabila trots låga räntor, men omvärlden är osäker.
Så sammanfattade Jonas Söderberg, ekonom vid Svensk Försäkring, det ekonomiska läget när han i början av december talade vid ett seminarium där rapporten Omvärldstrender 2018 presenterades.
Han bedömde att räntorna så småningom och så sakteliga kommer att gå upp, men att de låga räntorna är här för att stanna. Bilden av ekonomin är positiv, både för Sveriges del och internationellt. De finansiella marknaderna är fortsatt starka.
Stor politisk osäkerhet
Men det finns stor politisk osäkerhet, inte minst i USA. Det är också svårt att göra några tvärsäkra förutsägelser för vad som händer efter Brexit och hur EU då kommer att se ut. En trend är att EU blir alltmer integrerat.
─ Det är en fortsatt god avkastning på de svenska livförsäkringsföretagens tillgångar, runt 5 procent under 2017. Det beror bl.a. att tillgångarna till förhållandevis stor del består av aktier. Genom Solvens II kan vi jämföra företagens finansiella ställning och där kan vi se att framförallt MCR-kravet (minimikapitalkravet) är mycket väl uppfyllt.
Jonas Söderberg pekade på att det inte finns några tydliga tecken på att livförsäkringsföretagen i någon större utsträckning skulle ha ökat sitt risktagande ─ trots att aktieandelen mellan 2010 och 2017 har ökat något och andelen obligationer minskat något.
Räkna med avmattning
Mattias Persson, chefsekonom på Riksgälden, fick sedan tillfälle att kommentera rapporten. Han konstaterade också att svensk ekonomi är stark.
─ Barometerindikatorn har inte varit så stark på tio år. Först 2019 kan man ana en viss avmattning.
Börserna globalt har gått mycket bra och volatiliteten ligger på rekordlåga nivåer. Även om andelen dåliga lån är låg hos svenska banker, är den fortfarande hög bland de europeiska bankerna.
Naturligtvis måste vi räkna med en avmattning av ekonomin framöver.
─ I den bästa av världar kommer den att ske i ett långsamt tempo. Den stora utmaningen blir om det sker en rejäl avmattning, sett mot bakgrund av de låga räntenivåerna. Vad gör vi då? Troligen ligger då svaret i finanspolitiska åtgärder.
Bjuds in för sent
Den andra delen av seminariet uppehöll sig vid rättssäkerheten i regelprocesserna. Chefsjurist Johan Lundström vid Svensk Försäkring inledde med att beskriva vad som hänt i och med att Sverige kom med i EU:
─ Till den traditionella svenska beslutsprocessen före ett lagförslag, med bl.a. utredning och remissrunda, har det tillkommit en beslutsprocess i EU. Problemet är att vi i försäkringsbranschen bjuds in för sent till den processen, vilket vi bl.a. kan se när det gäller IDD och Pripps. Statens efterfrågan på synpunkter är liten i början, samtidigt som utrymmet att påverka då är som störst.
Den lösning som Johan Lundström pekade på handlar om att få ett tidigt engagemang från statens sida när det gäller regelprocesserna på EU-nivå. Det kan bl.a. ske genom att referensgrupper bildas för att inhämta synpunkter. Han konstaterade att en konstruktiv dialog redan har kommit igång kring detta.
Konsumenterna är uppdragsgivare
Jessika van der Sluijs, professor i civilrätt vid Stockholms universitet, hade lätt att stämma in i den kritik som framfördes, men betonade att det ändå är viktigt komma ihåg att EU strävar efter att ge över 500 miljoner människor ett försäkringsskydd, som ska hanteras av 3500 försäkringsföretag.
─ Vi får inte glömma bort att uppdragsgivarna är dessa konsumenter.
Hon menade att en väg att gå, är att branschen går före och ger ett bättre skydd än vad lagstiftning skulle ge. I Sverige finns flera goda exempel på detta, men frågan om det går att göra samma sak på EU-nivå?
Här kan du ladda ner rapporten: http://www.svenskforsakring.se/globalassets/omvarld/2018/omvarlds2018