Sök artikel

Begreppen risk och ansvar förekommer ofta som pendanger: i politiska, filosofiska, ekonomiska och juridiska sammanhang. Beroende på utgångspunkten har de något olika innebörd och medför varierande konsekvenser. Under några år har nu diskuterats de finansiella problem som den ärevördiga försäkringsinstitutionen Lloyd’s of London försatt sig i. Som bekant är ärevördighet inte någon garanti för finansiellt omdöme, eller man kanske snarare bör se det så, att även det finansiella omdömet är konjunkturkänsligt. Det är i Lloyd’s fall fråga om ekonomiska svårigheter av den magnituden, att dess överlevnadsmöjlighet kan ifrågasättas, åtminstone i nuvarande form1.

Ett ordnat samhälle kan inte leva utan en fungerande moral.Varje samhälle bör därför utveckla ett system för att leda individernas beteende. Ett sådant system har sin grund i konventioner, lagstiftning, och de hämningar som dessa anordningar så småningom skapar hos människorna. Man åstadkommer på detta sätt ett drägligt liv för alla dem som lever i den grupptillvaro som dagens civiliserade samhälle utgör. Motsatsen är ett fritt naturtillstånd där alla skulle ha det sämre än vi har det nu. Livet i en sådan stat skulle kunna bli ”ensamt, fattigt, snuskigt, djuriskt och kort”. Detta utmålade åtminstone den engelske filosofen Thomas Hobbes som tänkbart. Därför, menar han, sluter sig människorna samman och förpliktar sig att lyda myndigheten.

The deplorable results of providing coverage for losses arising out of “sudden and accidental” pollution under General Liability policies in the United States are well known. Yet most markets, with the exception of - in chronological order of the introduction of a comprehensive pollution exclusion clause — Italy, USA, Germany and France, either have no pollution exclusion at all or still offer “sudden and accidental” pollution coverage under General Liability policies. Perhaps those who support this practice believe that the problem plaguing U.S. insurers could only happen under the “crazy American legal system”. But the belief that this cannot happen “in our market” might turn out to be an expensive error: both the insurance and reinsurance clauses aimed at excluding gradual pollution actually achieve much less. So we are sitting on a timebomb.

Denna artikel belyser översiktligt hur företagens ekonomi hänger samman med företags- och industriförsäkringen och ger exempel på hur de olika begreppen i försäkringsvillkoren kan översättas till företagens ekonomibegrepp. Det kan också finnas behov av att klargöra vad försäkringen egentligen syftar till att skydda, sett ur företagets (kundens) perspektiv. Eftersom det finns anledning att tro att försäkringsbolagen tänker utifrån gällande försäkringsvillkor, medan företagen tänker utifrån sina bokslut, så synes det finnas behov av att känna till sammanhangen, inte bara vid tecknande av försäkring utan kanske framför allt vid reglering av företagsskador. Artikeln belyser svenska förhållanden men resonemangen torde vara allmängiltiga i övriga Norden.

Olof Engfeldt är jur kand och har arbetat på IFU sedan 1974. Sedan 1993 har han byggt upp IFUs kontaktnät med försäkringsbranscherna i Ryssland, Vitryssland, Ukraina och de baltiska staterna. Larissa Rybalko är född i Ukraina och är ekonomi licentiat vid universitetet i St Petersburg. Hon har arbetat vid Universitetet, Institut Strakhovanija och på försäkringsbolaget Progress-Neva i St Petersburg och arbetar just nu med IFUs Östeuropaprojekt.

Arbejdsskadelovgivningen i Danmark ændres væsentligt i de kommende år. For forsikringsselskaberne betyder det, at erhvervssygdomsrisikoen udgår af den private forsikring. Samtidigt indføres et mere differentieret tarifsystem med et skadeforebyggende sigte, samt et nyt skadesbegreb: ”Spontane løfteskader”.