Vinsten i försäkringsrörelse beräknas felaktigt!

379 NFT 4/1995 Vinsten i försäkringsrörelse beräknas felaktigt! Samtliga försäkringsbolag utom Skandia beräknar för- säkringsrörelsens del av kapitalavkastningen genom att appliciera en kalkylränta på de försäkringstekniska skul- derna. Detta redovisningsmässiga perspektiv strider mot den finansiella teorin kring företagsvärdering. I denna artikel redovisas en analysmodell, där acku- mulerat kassaflöde är basen för tilldelning av kapital- avkastning till försäkringsrörelsen. Den här metoden är teoretiskt tilltalande, men saknar inte praktiska tillämp- ningsproblem. Slutsatsen blir att det redovisade resulta- tet har underskattats i Skandia, Trygg-Hansa och Wasa. Den som vill undersöka andra försäkringsbolag kan använda de principer som har tillämpats här. Redovisningsteorin brukar anföra att redovi- sade resultat skall approximera verksamhetens vinst ur ett ekonomiskt teoretiskt perspektiv. Med detta avses förändring i ekonomiskt vär- de (nuvärden). Exempelvis föreslås att av- skrivningar skall beräknas som skillnaden mellan förväntat nuvärde vid användningen av maskinen vid ingången och vid utgången av året. För att detta skall vara praktiskt ge- nomförbart krävs uppskattningar av framtida kassaflöden. I praktiken ställer detta orimligt stora krav på informationsinsamling och be- räkningskapacitet. Få företag tillämpar också sådana system. Icke desto mindre har detta synsätt påverkat kravet på den externa redo- visningen. Ett uttryck för detta är finansie- ringsanalysen, som börsnoterade företag tar med som ett komplement till balans- och resultaträkningen. Finansieringsanalysen be- skriver kassaflöden och hur verksamheten har finansierats. Att byta ut årets vinst mot årets kassaflöde är dock inte rekommenda- belt. Kassaflödet påverkas t ex negativt om företaget gör en stor investering. Redovisad vinst anses vara en god indikator på framtida kassaflöden, därav dess popularitet bland finansanalytiker. I finansiell teori skiljer man på rörelsen och hur den finansieras. Verksamhet som känne- tecknas av stora förskott bör tillföra rörelsen en kapitalavkastning, som beror av det över- skott som genereras i rörelsen. För den externa bedömaren är det avgörande att särskilja rörel- sens prestation och risk från de finansiella aktiviteterna. I den interna styrningen är det en fördel om rörelsecheferna utvärderas på en av civilekonom Niklas Gustafsson Niklas Gustafsson 380 prestation som de kan påverka. I försäkrings- bolaget är det avgörande att skilja på rörelsens vinst och kapitalförvaltningens prestation. Syftet med denna artikel är att föreslå en alternativ modell för fördelning av kapitalav- kastning till rörelsen. Modellen, som i det följande kallas för kassaflödesmodellen, byg- ger på följande grundprinciper: Tillräckliga årsredovisningsdata skall fin- nas tillgängliga för att ta fram modellen. Den externa bedömaren skall kunna byg- ga modellen oberoende av bolagets inter- na redovisning. Modellen konstrueras på aggregerad kon- cernnivå (exklusive liv), eftersom finans- analytiker främst är intresserade av hel- heten. Den skall vara generell för att tillåta ana- lys av försäkringsbolag som inte ingår i undersökningen. Syftet med den externa redovisningen är att tillfredsställa kraven från olika intressenter. För de börsnoterade försäkringsbolagen är nuvarande och potentiella ägare viktiga in- tressenter. Därför är det finansanalytikerns (som rådgivare till placeraren) behov som redovisningen främst skall tillfredsställa. För finansiella institutioner som banker och för- säkringsbolag tillkommer kundernas, kredit- givares och återförsäkrares bedömning av bolagens stabilitet. Därför bör även de onote- rade försäkringsbolagen eftersträva korrekt information om vinstens sammansättning. Om den externa bedömaren saknar information om det verkliga (kassaflödesbaserade) resul- tatet ökar osäkerheten kring bolagets ställ- ning och stabilitet. För att kompensera ”infor- mationsrisken” måste han eller hon ta ut en riskpremie. Aktieplaceraren kräver en högre avkastning för att investera och återförsäk- ringsbolaget tar ut en högre premie. Det lig- ger således i alla försäkringsbolags intresse att redovisa kassaflödesbaserad kapitalavkast- ning i försäkringsrörelsen. Beräkning av kassaflödet En avgörande skillnad mellan noterade och onoterade försäkringsbolag är att finansie- ringsanalysen är obligatorisk för de noterade bolagen. De onoterade bolagen (Folksam, Länsförsäkringsbolagens AB, Wasa) avstår från att publicera finansieringsanalyser. I det följande beskrivs ett schema för hur kassa- flödesposterna tas fram i det generella fallet, dvs. för onoterade bolag. Post Kommentar Premieinkomst Hämtas direkt från not Försäkrings- d:o ersättningar Driftkostnader Driftkostnader minus ökning i skadebehand- ingsreserv och avskriv- ingar. Samt justering ör förändring av övriga finansiella nettotill- gångar i försäkrings- rörelsen* Avgiven Justeras med förändring återförsäkring i fordran på återförsäk- rare** * Driftkostnader blir en restpost som fångar upp resterande förändringar i balanspos- ten: Övriga finansiella tillgångar (skulder). Jag har valt att begränsa urvalet till de poster som benämns som skuld eller for- dran på annat försäkringsbolag eller för- säkringstagare. Alternativet är att ta med hela posten. ** Resultat av avgiven återförsäkring juste- ras för ökning eller minskning i återförsäk- rares andel i försäkringstekniska skulder. Observera att endast fordran i avgiven affär skall ingå i justeringen. Ibland tillkommer ytterligare en post: Övriga kostnader och intäkter. Här görs normalt inga justeringar, dvs. kassaflöde antas vara lika med det värde som står i resultaträkningen. 381 Två modeller Två alternativa modeller för vinstmätning används. Kapitalavkastningen beräknas som: Kalkylräntan × (ingående kapitalbasen + + hälften av årets kassaflöde). Kalkylräntan fastställs på olika sätt. Folksam tillämpar samma ränta varje år medan övriga bolag använder obligationsräntan med olika löptider som bas. De kalkylräntor som har använts av bolagen redovisas nedan. Modell 1 Modell 1 är känslig för val av ingående kapi- talbas. Strukturella förändringar, t.ex.avyttring av verksamheter är svåra att hantera. Åtgär- den blir att öka (minska) årets kapitalbas med de försäkringstekniska skulder, som tillkom- mer (bortfaller) på grund av strukturföränd- ringen. Första årets ingående kapitalbas räk- nas fram implicit genom att dividera kapital- avkastningen med kalkylräntan. Ett alterna- tiv till den implicita metoden är använda de genomsnittliga försäkringstekniska skulder- na i balansräkningen. Detta benämns genom- snittsmetoden. Resultat i Modell 1 kallas för kassaflödesresultat. Modell 1 är en flerårs- modell. Sammankopplingen mellan åren sker genom att ingående kapitalbas för de följande åren beräknas som: Utgåendekapitalbas året före + kassaflöde före kapitalavkastning + kapitalavkastningen Modell 2 Ingående kapitalbas i Modell 2 bestäms varje år såsom marknadsvärdet på placeringstill- gångarna i sakrörelsen. Strukturförändringar justeras här ”av sig själva” genom att siffror- na normalt räknats om för föregående år i årsredovisningen. Modell 2 är speciellt läm- pad för att utvärdera finansförvaltningens pre- station. Det implicita antagandet är att alla placeringstillgångar realiseras i början av året och likviden placeras på banken till en ”sä- ker” ränta. På lång sikt bör bolaget överträffa kalkylräntan om kapitalförvaltning skall kun- na betraktas som framgångsrik. Ett metod- problem är om övriga tillgångar skall inklu- deras i kapitalbasen. Jag har valt att inte ta med dessa, utan begränsar analysen till enbart placeringstillgångarna. Resultat enligt Mo- dell 2 benämns marknadsvärderesultat. Totalresultat definieras som rörelseresultat före kapitalavkastning plus totalavkastning- en, enligt årsredovisningen, på placeringstill- gångar. I det följande koncentreras analysen till Modell 1. I figur 1. på nästa sida visas relativt rörel- seresultat (kassaflödesresultat minus rörelse- resultat) för Trygg-Hansa, Wasa och LFAB. Bolag 1989 1990 1991 1992 1993 1994 Trygg-Hansa 11,6 12,1 12,9 11,1 9,6 7,1 Skandia 8,1* 7,9* 6,7* Wasa 12 11 8 8 7,5 7 Folksam 10 10 10 10 10 10 LFAB 12 14 12 12,5 8,8 6,7** * Beräknats genom viktning efter placeringstillgångarna i lokala valuta. ** Försäkringsrörelsens redovisade kapitalavkastning divideras med genomsnittliga för- säkringstekniska skulder. Av bolagen använda kalkylräntor (i procent) 382 reserven i försäkringstekniska skulder. Kal- kylräntan motsvarade tidigare räntan 60-da- gars statsskuldväxlar. 1994 införde LFAB ett mer sofistikerat system. Den långa trafikaffä- ren tillförs nu den 3-åriga obligationsräntan medan all övrig affär får räntan på 60-dagars- Länsförsäkringsbolagens AB Trygg-Hansa 1989 1990 1991 1992 1993 1994 Snitt Rörelseresultat 492 621 931 502 884 -322 518 Kassaflöde 1138 1505 1916 1953 3005 644 1694 Kassaflöderesultat 496 679 1077 720 1169 -146 666 Marknadsvärderes. 258 1910 2064 1203 1376 98 1318 Totalresultat 1726 -1753 1004 -9 3641 -650 660 Resultat: Ett starkt kassaflöde har bidragit till ett högt kassaflödesresultat. Kassaflödesresul- tatet är 148 Mkr högre än rörelseresultatet. -200 -100 0 100 200 300 1990 1991 1992 1993 1994 Trygg-Hansa Wasa LFAB Figur 1. Relativt rörelsereultat för Trygg-Hansa, Wasa och LFAB - implicit metod Trygg-Hansa Kapitalbasen fastställs som genomsnittliga försäkringstekniska skulder för egen räkning. Kalkylräntan beräknas som årsgenomsnittet för räntan på tvååriga obligationer viktad efter lokal valuta. Positivt är, att den använda kalkylräntan presenteras i årsredovisningens flerårsöversikt. Ingående kapitalbas för 1989 blir 9 189 Mkr (tillförd kapitalavkastning/ kalkylränta). Hänsyn har tagits till en struktu- rell förändring. TFA exkluderas fr.o.m. 1994. För att beakta detta har ingående kapitalbas i Modell 1 minskats med försäkringstekniska skulder i TFA, 2 254 Mkr. Även tidigare års kalkylränta ändrades. Någon justering för detta har ej gjorts eftersom kassaflödena har beräk- nats inklusive TFA till och med 1993. Här har metoden för beräkning av kapitalbas och kalkylränta ändrats under den studerade perioden. Före 1994 bestod kapitalbasen av genomsnittliga försäkringstekniska skulder, exklusive premiereserven plus halva premie- inkomsten. Från 1994 inkluderas premie- 383 Skandia get. Fram till och med 1993 redovisas använd kalkylränta i förvaltningsberättelsen. Tyvärr upphörde bolaget med att redovisa kalkylrän- tan 1994. Ingående kapitalbas 1989 beräknas som försäkringsrörelsens kapitalavkastning, dividerat med kalkylräntan, vilket blev 2 267 Mkr. Wasa Sak Kalkylräntan skall avspegla avkastningen på medellånga statsobligationer. Årsredovis- ningen för 1989 innehåller inga noter vilket medför att startåret blir 1990. Ingående kapi- talbas 1990 blir 3 745 Mkr med den implicita metoden och 3 851 Mkr med genomsnitts- metoden. 1993 omstrukturerades Wasa Sak. Justering gjordes genom att minska kapital- basen med 1 059 Mkr. Det motsvarar minsk- ningen i försäkringstekniska skulder för mot- tagen återförsäkring. Wasa Sak 1990 1991 1992 1993 1994 Snitt Rörelseresultat -81 -550 -236 -25 -76 -161 Kassaflöde 401 546 777 263 168 359 Kassaflöderesultat -84 -559 -219 26 -18 -142 Marknadsvärderes. 476 -208 -161 34 -66 13 Totalresultat -880 -1395 -1084 179 -216 -566 Resultat: Kassaflödesresultatet är ungefär lika stor som rörelseresultatet. 1994 blir kassa- flödesresultatet 58 Mkr högre än rörelseresultatet. 1989 1990 1991 1992 1993 1994 Snitt Rörelseresultat 295 12 -62 -160 -80 -237 -39 Kassaflöde 120 371 -72 -929 406 80 -4 Kassaflöderesultat 287 22 -66 -236 -184 -402 -97 Marknadsvärderes. 584 423 154 -52 19 -199 155 Totalresultat 789 -668 -452 -180 373 -415 -92 Resultat: Kassaflödesresultatet hamnar 58 Mkr under rörelseresultatet på snittvärdet. Kraftigt negativa värden 1992 har påverkat snittresultatet negativt. Länsförsäkringsbolagens AB papper. Här analyseras moderbolaget och inte koncernen. Detta har två orsaker: 1989- 1990 saknas noter till koncernräkenskaperna och samtliga år presenteras placeringstill- gångarnas totalavkastning för enbart moder- bolaget. Det innebär att jag måste frångå koncernen och istället analysera moderbola- Kapitalbasen fastställs som skillnaden mel- lan försäkringsrörelsens genomsnittliga för- säkringstekniska skulder och utestående net- tofordringar. Detta innebär att bolaget redan tillämpar en metod som bygger på kassaflö- den. Kalkylräntan beräknas som treårsge- nomsnittet på femåriga statsobligationer. De vägs samman efter placeringstillgångarnas fördelning på olika valutor. Först 1992 (i 1993 års redovisning) skiljer bolaget på ska- deförsäkring och Unit-linked. Därför blev detta analysens första år. Ingående kapitalbas blir 41 667 enligt den implicita metoden och 39 207 Mkr enligt genomsnittsmetoden. 384 Fig 2. Relativt rörelseresultat - Skandia Fig 3. Relativt rörelseresultat - Folksam Folksam 1991 1992 1993 1994 Snitt Rörelseresultat -2606 -1040 273 621 -688 Kassaflöde 670 -1854 1341 990 287 Kassaflöderesultat -2658 -1378 81 660 -824 Marknadsvärderes. -2192 -1116 466 1093 -437 Totalresultat -3877 -1364 1525 -413 -1032 Resultat: Det redovisade resultatet har varit bättre än kassaflödesresultatet. 1994 blev dock kassaflödesresultatet 39 Mkr högre än redovisat rörelseresultat. Genomsnittsmetoden skulle ha höjt kassaflödesresultatet eftersom den ingående kapitalbasen skulle ha varit större med genomsnittsmetoden. Skandia 1992 1993 1994 Snitt Rörelseresultat -394 533 1002 380 Kassaflöde 3394 2565 3031 2997 Kassaflöderesultat -441 723 1624 635 Marknadsvärderesultat 3243 -539 630 1111 Totalresultat -2442 3017 -1618 -348 Resultat: Kassaflödesresultatet överstiger rörelseresultatet med 622 Mkr 1994. Figur 2 avslöjar att genomsnittsmetoden skulle ha sänkt relativt rörelseresultat väsentligt. -400 -200 0 200 400 600 800 1990 1991 1993 1994 Implicit metod Genomsnittsmetoden -400 -200 0 200 400 600 800 1990 1993 1994 Implicit metod Genomsnittsmetoden Folksam I likhet med LFAB redovisas inga noter för koncernräkenskaperna 1989-1991. Utifrån årsredovisningen 1992 kan kassaflöden för 1991 approximeras. Ingående kapitalbas 1992 blir 13 740 Mkr eller 16 062 om man utgår från genomsnittliga försäkringsteknis- ka skulder. Det är svårt att förklara skillnaden då bolaget uppger att kapitalbasen fastställs enligt genomsnittsmetoden. 385 haft. Låg kvot (helst negativ) innebär att ka- pitalförvaltningen har fattat bra investerings- beslut. Skandia och Folksam har klarat sig minst dåligt. Betydligt sämre gick det för Wasa, som skulle kunnat ha dubbelt så högt värde på placeringstillgångarna om en försik- tigare placeringsstrategi hade tillämpats. Även femårs genomsnittlig totalavkastning var signifikant sämre i Wasa. Marknads- 5-års värdekvot genomsnitt (%) avkastning* Skandia 8,6 5,5 Trygg-Hansa 20,2 6,4 Wasa 93,8 - 0,3 Folksam 12,0 5,5 LFAB 32,5 4,0 *Enligt årsredovisning. Aktiemarknadens perspektiv Figur 4. Relativt marknadsvärdesresultat -1000 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 1990 1991 1992 1993 1994 Skandia Trygg-Hansa Wasa Folksam LFAB Framgångsrik kapitalförvaltning? Försäkringsbolagen har drabbats hårt av fas- tighets- och finanskrisen. Minskande värden på aktier och fastigheter i kombination med stora ersättningar i vissa specialaffärer som kreditförsäkring drabbade exempelvis LFAB och Folksam. Nedan visas ackumulerad skill- nad mellan marknadsvärderesultat och total- resultat. Samtliga bolag har presterat sämre än vad de skulle kunnat om de varje år satt in place- ringstillgångarna på ett hypotetiskt konto som avkastar kalkylräntan. En rättvis utvärdering bör dock göras över en längre tidsperiod. För att ta hänsyn till bolagens olika storlek har en marknadsvärdekvot (=ackumulerat relativt marknadsvärderesultat /placeringstillgångar- nas marknadsvärde 1994) beräknats. Acku- mulerat marknadsvärderesultat beskriver vil- ken förmögenhet bolaget potentiellt skulle ha resultatet av de övriga verksamheterna adde- ras till bolagens totala resultat. Det nyckeltal, som är vanligast vid värdering av försäk- ringsbolag, är troligen substansvärde. Här fokuseras inte substans utan mätning av ut- Aktieplacerarna ser primärt på 1995 års resul- tat när de skall värdera en aktie. Men för att få jämförelse används de redovisade resultaten för 1994. Eftersom försäkringsrörelsen är en del i Skandias och Tryggs verksamhet, måste 386 Rörelse- Kassaflödes- Total- Marknads- Vinst enl. Kr per aktie resultat resultat resultat värderesultat bolaget Trygg-Hansa 3,2 5,7 13,6 10,1 -49,3 Skandia 4,8 7,3 2,9 3,2 0,0 P/E-tal Kurs (7/8) Trygg-Hansa 25,0 14,0 5,9 7,9 80,0 Skandia 31,4 20,6 51,9 47,0 150,5 hållig vinst. Därför används vinstmultipel (P/ E-tal) i analysen. P/E-talet definieras som: Kurs/vinst per aktie. Börsgenomsnittet för P/ E-tal ligger på ca 11 och för banker på ca 7. För att minska känsligheten för resultatutfal- let enskilda år beräknas ett medelvärde enligt: [Snitt + 1993 + 1994]/3. För 1994 redovisade båda bolagen förluster efter värdeförändring- ar. Vinst per katie var - 49 kr i Trygg-Hansa och 0 kr i Skandia. Trygg-Hansa: Under rubriken övrigt finns tre poster: resultatandelar i intressebolag, resultat av engångskaraktär och övrigt resul- tat. De två förstnämnda har varit kraftigt negativa de senaste fyra åren, 1994: -3 469 Mkr. Jag väljer att endast ta med övrigt resul- tat som bl a inkluderar finansiella intäkter och kostnader, -94 Mkr. Trygg har stora förlust- avdrag och därför belastas inte resultatet med skatt. Skandia: Till försäkringsrörelsens resultat adderas: förvaltningsresultat livförsäkring (716), bankresultat (75), övrigt (-21) och kon- cerngemensamma kostnader (-702 Mkr), totalt 68 Mkr. I koncerngemensamma kostnader ingår avskrivning av goodwill med 219 Mkr. Från det justerade förvaltningsresultatet dras schablonskatt på 30%. Vinstnivån höjs avsevärt när kassaflödes- resultatet betraktas. I jämförelse med det re- dovisade rörelseresultatet ökar vinsten per aktie med 78% i Trygg-Hansa och 52% i Skandia. P/E-talen sjunker från 25-30 ner till mer realistiska 14-20. Som framgått är det svårt att tolka Skandias total- och marknads- värderesultat då P/E-talen blir orimligt höga. Trygg-Hansas marknadsvärderesultat verkar hamna i närheten av den genomsnittliga vär- deringen för banker. Slutsatser Syftet med undersökningen var att identifiera eventuella skillnader mellan redovisade re- sultat i försäkringsrörelsen och ett resultat baserat på kassaflödets utveckling. Fyra bo- lag redovisar ett lägre rörelseresultat 1994 än vad som skulle bli fallet om Modell 1 tilläm- pats. Underskattningen av rörelseresultatet är störst i Skandia och Wasa. Känsligheten för antaganden om ingående kapitalbas illustre- ras om genomsnittsmetoden används för Skan- dia och Folksam. För Skandia höjer genom- snittsmetoden den ingående kapitalbasen med 6%. Skandias relativa mått sjunker till 13% för snittet och 42% för 1994. Folksams ingå- ende kapitalbas höjs med 17% med genom- snittsmetoden vilket medför en nivåhöjning med ungefär 40 procentenheter för de båda måtten. Uppenbarligen påverkas slutsatserna signifikant vid förändringar av ingående ka- pitalbas. För LFAB var kassaflödesresultatet 148% lägre för snittet. Värden nära noll medför extrema procentuella skillnader. Stabiliteten i resultaten är tillfredställande i Skandia och Trygg-Hansa. Värdena för snittet och 1994 uppvisar viss överensstämmelse. Genererellt sett är differensen mellan snittvärdet och vär- det för 1994 stor. Därför kan inte någon enkel multiplikator användas för att transformera 387 ende kapitalbas. Jag har använt den impli- cita metoden för att bolagen skall behand- las på ett enhetligt sätt. Till detta kommer hur justeringar görs för omstruktureringar. Här har justeringen gjorts genom att dra av eller lägga till försäkringstekniska skulder. För att få full jämförbarhet borde samma kriterium för bestämning av kalkylräntan användas. Det kräver mer information från bolagens sida. Endast Skandia redovisar kalkylräntor och placeringstillgångarnas fördelning på olika valutor. Det skulle inte skada om andra bolag följde Skandias goda exempel. Trygg-Hansa tar med kalkyl- räntorna i flerårsöversikten, vilket också är rekommendabelt. Några approximationer krävdes när 1) bo- laget har ändrat redovisningsprinciper och 2) när information saknas, t ex då Wasa inte redovisar detaljinnehållet i posten: "Övriga finansiella tillgångar". Här är det upp till bolagen att förbättra informationsgivningen. Jag anser att kassaflödesresultat är ett klart bättre mått på försäkringsrörelsens presta- tion. Utifrån finansiell teori bör ambitionen vara att vinstmåtten skall avspegla den under- liggande ekonomiska logiken i verksamhe- ten. Kapitalavkastningen utgör en viktig del av försäkringsrörelsens resultat. Därför bör den mätas så exakt som möjligt. Det är förkla- ringen till att kassaflödesresultatet är ett bätt- re vinstmått i försäkringsrörelsen. De framräknade alternativa resultaten byg- ger på mina antaganden. Den som anser att andra antaganden är bättre måste genomföra nya beräkningar. Min analys är därför inte den slutgiltigt korrekta, utan är avsedd att tjäna som en introduktion till ett nytt synsätt på vinstmätning i försäkringsrörelse. 0000000000000000000000000000000000 0000000000000000000000000000000000 0000000000000000000000000000000000 0000000000000000000000000000000000 0000000000000000000000000000000000 0000000000000000000000000000000000 0000000000000000000000000000000000 0000000000000000000000000000000000 0000000000000000000000000000000000 0000000000000000000000000000000000 0000000000000000000000000000000000 0000000000000000000000000000000000 0000000000000000000000000000000000 0000000000000000000000000000000000 0000000000000000000000000000000000 0000000000000000000000000000000000 0000000000000000000000000000000000 0000000000000000000000000000000000 0000000000000000000000000000000000 0000000000000000000000000000000000 0000000000000000000000000000000000 0000000000000000000000000000000000 0000000000000000000000000000000000 0000000000000000000000000000000000 0000000000000000000000000000000000 0000000000000000000000000000000000 0000000000000000000000000000000000 0000000000000000000000000000000000 0000000000000000000000000000000000 0000000000000000000000000000000000 0000000000000000000000000000000000 0000000000000000000000000000000000 0000000000000000000000000000000000 0000000000000000000000000000000000 0000000000000000000000000000000000 0000000000000000000000000000000000 0000000000000000000000000000000000 0000000000000000000000000000000000 0000000000000000000000000000000000 0000000000000000000000000000000000 0000000000000000000000000000000000 0000000000000000000000000000000000 0000000000000000000000000000000000 0000000000000000000000000000000000 0000000000000000000000000000000000 0000000000000000000000000000000000 0000000000000000000000000000000000 0000000000000000000000000000000000 0000000000000000000000000000000000 0000000000000000000000000000000000 0000000000000000000000000000000000 0000000000000000000000000000000000 0000000000000000000000000000000000 0000000000000000000000000000000000 0000000000000000000000000000000000 Folksam LFAB Wasa Trygg- Hansa Skandia -80 -60 -40 -20 0 20 40 60 80 00000000000000 00000000000000 00000000000000 Snitt 1994 Figur 5. Kassaflödesresultat i relation till rörelseresultat (%) det redovisade resultatet till ett kassaflödes- resultat. Nya beräkningar måste göras varje år. Nedan redovisas absoluta skillnader som motsvarar de procentuella differenserna i di- agrammet. Kan modellen användas i den interna styr- ningen eller för bedömning av enskilda för- säkringsverksamheter? Utan tillgång till in- tern redovisningsinformation kan inte kassa- flödesresultat beräknas på lägre nivåer utan att vissa förenklingar måste göras. Eventuella avskrivningar redovisas inte för respektive försäkringsverksamhet. Samma sak gäller öv- riga finansiella tillgångar och skulder. Ap- proximativt kan dock kassaflödet beräknas utifrån befintlig information om försäkrings- tekniska skulder. För en utförlig diskussion om kassaflödesresultat i den interna styrning- en se NFT 2/95 sid 169-180. Följande svagheter med kassaflödesmodel- len och förslag till förbättringar av bolagens information är tänkbara: Utfallet är känsligt för bestämning av ingå- Skandia Trygg-Hansa Wasa Folksam LFAB Snittvärden 255 148 19 -136 -58 Värden 1994 622 176 58 39 -165 Kassaflödesresultat i relation till rörelseresultat (absoluta skillnader)