Utredning om vårdförsäkring för äldre

152 NFT 2/1999 Vårdförsäkringens idé är att anordna eller ersätta långtidsvård då en äldre persons för- måga att klara av de dagliga rutinerna har försvagats. Det kan vara fråga om rent fysiska orsaker, såsom att personen inte längre klarar av att tvätta sig eller klä sig. Problem med att äta själv eller förflytta sig kan också uppstå. Bland psykiska orsaker torde demens vara det som oftast gör en person oförmögen att klara sig på egen hand. Det är uttryckligen fråga om social service, således inte om hälso- och sjukvård med åtföljande krav på medicinsk sakkunskap. De tjänster som förvärvas med försäkringen gör det lättare för personen ifråga att så länge som möjligt bo hemma eller i en servicebostad med hemmiljö. Den primära ersättnings- formen skulle vara att tillhandahålla vård- tjänster. I USA har vårdförsäkringar redan existerat under en lång tid. I Europa förekommer vård- försäkringar åtminstone i Storbritannien, Bel- gien och Frankrike. Gemensamt för dessa länder är problem, som har samband med tillgången till offentliga vårdtjänster och som bl a beror på behovsprövning. I de nordiska länderna erbjuds dessa produkter inte, på grund av att den offentliga sektorn hittills har kunnat tillgodose åldringarnas behov av ser- vice. De privata tjänster som förekommer har bekostats utan försäkring. Servicebehovet större än vad det offentliga utbudet kan tillgodose År 2030 kommer det i Finland att finnas dubbelt fler 75-åringar än i dag. Enligt en Utredning om vårdförsäkring för äldre av Vesa Rantahalvari, Finska Försäkringsbolagens Centralförbund Vesa Rantahalvari Försäkringsbolagen har utrett möjligheterna att lansera en särskild vårdförsäkring, som skulle tillgodose åld- ringars behov av hjälp och långtidsvård. Bakom projektet ligger en bedömning, att service för åldringar i framtiden inte kan produceras på ett behovs- enligt sätt med nuvarande service- och finansierings- modeller. En vårdförsäkring skulle komplettera den offentliga servicen. För att en dylik försäkring skall kunna tagas i bruk krävs dock att spelreglerna är tillräckligt stabila och att beskattningen stöder den nya modellen. 153 schematisk kalkyl kommer det om 20 år att finnas ca 750 000 åldringar som behöver hjälp med sina dagliga sysslor (se nedanstå- ende schema). Detta är nästan dubbelt fler än i dag. Situationen är knappast speciellt myck- et bättre i de andra nordiska länderna. Kommunernas åldringsvård befinner sig i ekonomiska svårigheter redan med nuvarande antal åldringar. På grund av den ansträngda ekonomin blir kommunerna allt oftare tvungna att gör strikta prioriteringar, vilket innebär att en del åldringar blir utan den offentliga om- sorg de skulle vara i behov av. I och med att den arbetande befolkningen minskar, och skattebasen blir smalare, är det uppenbart att åldringarnas alla servicebehov under de när- maste decennierna inte kan tillgodoses med de nuvarande service- och finansierings- systemen. Detta är inte försäkringsbranschens egen bedömning, utan den baserar sig på uppskattningar gjorda av personer som är sakkunniga i social- och hälsovårdsfrågor. Framtidens åldringar har klart bättre möj- ligheter än tidigare generationer att på egen hand sörja för att de får den omsorg de behö- ver under ålderdomen. De genomsnittliga totalpensionerna beräknas stiga med det dubbla under de närmaste 20 åren och åld- ringarnas ekonomiska tillgångar kommer likaså att öka. Förutom att de äldre har bättre ekonomiska möjligheter, är de också vana att kräva god omsorg och köpa behövliga tjäns- ter från den privata sektorn. Denna utveck- ling kan redan skönjas åtminstone i Sverige, där det privata vårdserviceutbudet klart har ökat. Försäkringsbarhet Ett flertal problem aktualiseras då man dryf- tar frågan huruvida det är möjligt att försäkra ekonomiska förluster som uppkommer ge- nom att vårdservicebehov tillgodoses. Strikt tolkat uppfylls ingen av de grundläggande förutsättningarna för försäkringsbarhet (se tabell nästa sida). Försäkringsbarhetens problem kan enligt utredningen hanteras bl a genom ”tillräck- liga” säkerhetsmarginaler i premiesättningen, villkorsbegränsningar och framhållande av försäkringens karaktär av sparande. En vård- försäkring baserad på enbart sparande skulle självfallet vara en lågriskförsäkring från för- säkringsbolagens synpunkt. I rapporten konstateras att en kombination av sparande och riskförsäkring, dvs. en fonde- Figur 1. Schematisk kalkyl över behovet av vårdservice 0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 600 000 700 000 800 000 1997 2010 2020 2030 2040 Antal personer 154 rande riskförsäkring, skulle vara det mest genomförbara alternativet. Dess styrka utöver låg risk är bl a det faktum att en ökning av risken inte direkt återspeglar sig i premiens storlek. Men utredningen utesluter t ex inte en försäkring som överhuvudtaget inte inne- håller något sparelement. Att främja och upprätthålla den samhälls- ekonomiska konkurrenskraften är en utma- ning som motverkar det kroniskt höga skatte- trycket eller som rent av kräver att skatte- graden borde vara lägre. Tvivel kan också resas beträffande löntagarnas och i synnerhet arbetsgivarnas villighet att erlägga nya obli- gatoriska socialförsäkringsavgifter som mins- kar utrymmet för löneförhöjningar, vidgar den s k skattekilen och sålunda höjer syssel- sättningströskeln. Sannolikheten för behov av vård under en längre tid, dvs själva försäkringsfallet, är inom en vårdförsäkring klart mindre än motsvarande sannolikhet inom obligatoriska försäkringar. Därför kommer utredningen fram till att frivillighet är ett bättre alternativ än obligatorium om man vill skapa en väl fungerande vårdförsäkring. Samhällspolitiska aspekter Även om vårdförsäkringar på frivillig basis lanseras kommer ansvaret för anordnandet av äldreomsorgen alltjämt att ligga kvar hos kommunerna. De har också i fortsättningen skyldighet att enligt gällande lagar sörja för att åldringarna i kommunen får vederbörlig hem-, boende- och anstaltsvård. Syftet med vårdförsäkringen är att komplettera den ser- vice som ligger på kommunernas ansvar, an- tingen så att den vårdbehövande får tillgång till fler tjänster eller genom att offentliga tjänster ersätts med privata tjänster. För hushållen kunde en vårdförsäkring inne- bära ett bättre alterantiv än sparande för att tillgodose behovet av vårdservice. En åldring som befinner sig i en situation där behovet av vårdservice kommer allt närmare, skulle i och med försäkringen få ett starkare incitament än Tabell 1. Grundläggande förutsättningar för riskers försäkringsbarhet i vårdservice Villkor Innebörd i vårdservice Villkorets uppfyllande Förutsägbarhet Beräkning av sannolikheten Sannolikheten är i grova drag för att en person mister känd, men den kan i framtiden förmågan att klara sig själv. avsevärt förändras. Oberoende Förmånstagaren kan inte Oberoende föreligger inte, påverka förlusten av för- förmånstagaren kan påverka mågan att klara sig själv och förlusten av förmågan att den tid handikappet varar. klara sig själv och den tid handikappet varar. Stabilitet över tiden Förändringar i förmågan att Variationer möjliga, t.o.m. klara sig själv varierar inte sannolika, eftersom vårdfor- speciellt mycket över tiden. merna och läkarvetenskapen I fall av variationer är de utvecklas. Variationerna är kända på förhand. svåra att identifiera på förhand. Förekomst Förlust av förmåga att klara En liten del av befolkningen sig själv inträffar inte hos alla är i behov av långvarig vård- försäkrade. service, men är denna grupp ändå alltför stor? 155 hittills att utnyttja inkomsterna och förmögen- heten till att höja sin livskvalitet. Vård- försäkringen skulle också ge barnen och andra anhöriga bättre möjligheter att ta hand om sina föräldrar. Detta skulle säkert välkomnas av alla parter, ty åtminstone i Finland bor barn och föräldrar ofta långt från varandra. För den offentliga sektorn skulle en vård- försäkring innebära ett nytt sätt att finansiera vård och service som åldringar bör ha tillgång till. Om försäkringsbaserade vårdtjänster skulle få en större spridning, skulle detta i bästa fall kunna leda till ett mindre behov av offentlig service, eftersom samhället inte i så fall skulle vara tvunget att ta hand om alla åldringar. Detta kunde i sin tur leda till att skattetrycket kunde hållas tillbaka. En vårdförsäkring skulle väsentligen höja efterfrågan på vårdtjänster. Detta skapar själv- fallet en grund för företagande och ökad sys- selsättning Krav på privat tjänsteutbud Kommunernas vårdtjänster svarar inte i da- gens läge mot alla de behov som äldre perso- ner har. Detta har lett till att Finland redan nu har ett stort antal företag och allmännyttiga sammanslutningar som producerar tjänster för åldringar – tjänster som åldringarna också betalar för. Men trots det torde de privata vårdtjänsternas andel av den totala tjänste- produktionen i Finland vara mindre än i de andra nordiska länderna. För att en vårdförsäkring skall fungera krävs det ett riksomfattande privat vårdservicenät som förser åldringarna med de tjänster som försäkringen garanterar. De som har för av- sikt att använda sig av försäkringen – om den lanseras – måste kunna lita på att det t ex efter 30 år finns ett tillräckligt tjänsteutbud och att tjänsternas pris är rimligt. Servicenätet existerar i praktiken. Men det faktum att det privata tjänsteutbudet inte har stabiliserat sig, och att de tjänsteproduce- rande enheterna är små, innebär problem i vårdförsäkringshänseende. Försäkringsbola- gen blir tvungna att extra noggrant överväga, vilka eventuella vårdförsäkringsprodukter de tar fram och vilken service dessa produkter garanterar de försäkrade. Offentligt stöd behövs Den finländska lagstiftningen ställer inga hin- der i vägen för ett tillhandahållande av vård- försäkringsprodukter. I rapporten framhålls emellertid, att den nuvarande verksamhets- miljön inte möjliggör en lansering av vårdför- säkringar på den finländska marknaden. Vårdförsäkringen har flera positiva sam- hälleliga drag och därför borde den främjas med offentliga stödinsatser. De nuvarande rätt höga kundavgifterna för offentliga vård- tjänster, samt en strävan att förbättra kvalitets- kontrollen av och förutsättningarna för privat vårdservice, kunde tänkas öka intresset för försäkringsbaserade lösningar. Skatteavdrags- rätt för vårdförsäkringens premier samt en lindrig beskattning av ersättning och tjänster skulle vara av central betydelse för vård- försäkringens funktionsduglighet. Om de nödvändiga förutsättningarna skapas kom- mer försäkringsbolagen att redan inom de närmaste åren ha goda möjligheter att erbjuda vårdförsäkringar för äldre.