Sök artikel

Sökningen gav 878 träffar, visar 841 - 850

AKTUELL LITTERATUR - Nyutkomna böcker

Utgåva: 1 / 1994 | Kategori: Övrigt | Författare: Anders Kleverman, Henrik Dawidson, Kerstin Lööf, Ulf Redemo

Vad är försäkring? av Henrik Dawidson, Anders Kleverman, Kerstin Lööf, Ulf Redemo och Lars Runwall Vad är försäkring? är en introduktion till försäkring. Boken beskriver hur försäkringsrörelsen vuxit fram från ett historiskt idéperspektiv till dagens specialiserade former för olika behov. Den tar upp olika försäkringslösningar, försäkringsbolagets ekonomi och hur det är att arbeta i ett försäkringsbolag.

Penge og følelser

Utgåva: 1 / 1994 | Kategori: Ekonomi och kapitalförvaltning | Författare: Anne E. Jensen

Den økonomiske sektor virker ofte som en kunstig verden. Det er nemt at glemme jordforbindelsen, fordi man aldrig ser de ufattelige beløb man handler med. Og man kan blive grebet af troen på, at penge lever deres eget liv løsrevet fra den virkelige verden. Når man er midt i stormens centrum, kan man ofte ikke se begivenhedernes konsekvens.

Avkorting i forsikringsutbetalinger ved naturskade

Utgåva: 1 / 1994 | Kategori: Försäkringsrätt, Miljöfrågor, Övrigt | Författare: Vidar Sinding

I kjølvannet av de siste års naturkatastrofer på nordvestlandet har det fremkommet adskillig kritikk mot forsikringssystemet. Både forsikringsselskapene og Ankenemnda for Statens Naturskadefond har foretatt omfattende avkorting i en rekke forbrukeres forsikringsutbetalinger på grunn av svak konstruksjon m.m. Sett fra forbrukernes side har forsikringsoppgjørene fremstått som urimelige. Dels fordi avkorting på grunn av svak konstruksjon o.l. er foretatt selv om skadelidte ikke er å laste, og dels fordi forbrukere som har inngått slike forsikringsavtaler har gjort det i tillit til at de gir fullgod økonomisk dekning I denne artikkelen reiser forfatteren spørsmålet om forsikringsselskapenes avkortingspraksis er i samsvar med gjeldende regelverk. Artikkelen gir også en generell gjennomgang av avkortingsvilkårene.

Skadeförsäkringsbolagens återförsäkringsskydd

Utgåva: 1 / 1994 | Kategori: EU och internationell försäkring, Försäkringsteknik | Författare: Johan Altersten

Den förändrade situationen på arbetsmarknaden — nationellt och internationellt — medför ökade krav på tillsynsverksamheten. Det är därför av stor vikt att myndigheten fortlöpande ser över tillsynen över de mest vitala delarna av försäkringsbolagens verksamhet. En sådan vital del är försäkringsbolagens återförsäkring. Återförsäkringen kan vara helt avgörande för ett försäkringsbolags verksamhet. Det informationsinhämtande och det tillsynsförfarande som för närvarande tillämpas beträffande skadeförsäkringsbolagens återförsäkring svarar inte upp mot de ökade kraven som dagens situation ställer. Tillsynen på detta område skulle emellertid med relativt enkla medel kunna förbättras avsevärt.

Dansk forsikring mod år 2000

Utgåva: 1 / 1994 | Kategori: Ekonomi och kapitalförvaltning, Marknadsföring och konkurrens | Författare: Bent Knie-Andersen

Dansk forsikring har i de seneste år gennemgået betydelige ændringer. Efter 80’ernes ekspansionsstrategier og eksperimenteren med grænseoverskridende virksomhed gennem holdingselskabsstrukturer, har 90’ernes økonomiske krise bragt nedskæringer og omkostningsfokusering. Udviklingstendenserne viser dog, at dansk forsikring er på vej ind i en dynamisk udvikling på vej mod årtusindeskiftet.

Ansvar för ren förmögenhetsskada

Utgåva: 1 / 1994 | Kategori: Försäkringsrätt, Försäkringsteknik | Författare: Karin Berg

Under de senaste åren har intresset kring professionsansvaret, d.v.s. professionella (yrkesmässiga) rådgivares skadeståndsansvar för ren förmögenhetsskada, ökat kraftigt. Ökningen har noterats såväl bland allmänheten som hos de professionella rådgivarna själva. Även de svenska myndigheterna har uppmärksammat professionsansvaret genom föreskrifter avseende obligatorisk (tvingande) ansvarsförsäkring för ren förmögenhetsskada för vissa grupper av professionella rådgivare. Det ökade intresset för professionsansvaret verkar komma via västliga vindar. I USA har skadestånden för denna typ av skador nått oanade höjder. Även i Storbritannien har man noterat en ändrad attityd beträffande professionsansvaret under senare hälften av 1980-talet. Sedan årtionden har man när det gäller ansvarsförsäkring för ren förmögenhetsskada internationellt arbetat med försäkringsvillkor med skaderapporteringsprincipen claims made, medan vi i Sverige i stor utsträckning arbetat med villkor enligt orsakandeteorin. Under de senaste åren har man dock kunnat notera en viss förändring i Sverige. Villkor enligt skaderapporteringsprincipen claims made har börjat införas. Artikeln är en studie av problematiken kring claims made-villkoren och bygger på en undersökning av branschen i Storbritannien.

Värdepapperiseringen och försäkringsbolagen i USA

Utgåva: 4 / 1993 | Kategori: Ekonomi och kapitalförvaltning, EU och internationell försäkring, Försäkringsteknik | Författare: Jorma Petäjistö

Vad är Ginnie Mae, Fannie Mae och Freddie Mac? Vad är skillnaden mellan PAC-, TAC-bonds och Z-bonds? Alla har någonting med värdepapperisering av lån att göra. Marknaden för detta slags verksamhet är speciellt stor i USA, där beloppet av värdepapperiserade bostadsinteckningslån överstiger 1 000 miljarder dollar. Försäkringsbolagen spelar en framträdande roll på denna marknad.

En kombinert løpende (pay-as-you-go) og offentlig fondbasert pensjonsordning

Utgåva: 4 / 1993 | Kategori: Statlig pension, Försäkringsteknik | Författare: Helge-Ivar Magnussen, Johan Futsæther

Det offentlige pensjonssystemet i Norge er obligatorisk og dekker hele befolkningen. Hensikten med en statlig pensjonsording er å sikre alle medlemmene en pensjon på ca. 2/3 av tidligere inntekt. Pensjonsordningen er finansiert i dag som et løpende system. For en fremtidig offentlig pensjonsordning anbefaler vi en forsikringsmessig fond-basert tilleggspensjon, i tillegg til den løpende grunnpensjonen.

Individuellt pensionssparande

Utgåva: 4 / 1993 | Kategori: Ekonomi och kapitalförvaltning, Liv- och pensionsförsäkring | Författare: Christer Bromander

Regeringen föreslår att man avdragsgillt ska kunna spara i andelar i värdepappersfonder, enskilda värdepapper och inlåning på bank genom att ingå ett pensionssparavtal med ett pensionssparinstitut. Dessa institut skall kunna vara värdepappersbolag och banker. Livförsäkringsbolag och fondförsäkringsbolag kommer dock inte att få tillhandahålla den nya produkten. Vi har noga studerat de villkor som gäller för traditionell pensionsförsäkring idag, vi har undersökt sparmarknaden i stort i Sverige och till sist studerat statsrådet Lundgrens förslag. Vårt huvudsakliga mål har varit att undersöka om sparformen kommer att locka till sig nya sparmedel eller om det kommer att ske en omflyttning från befintligt sparande och i så fall från vilket eller vilka. Vi ville också undersöka vilket förtroende kunderna kommer att visa branscherna bank och försäkring. Vi har kommit fram till att det individuella pensionssparandet kommer att ta till sig en del sparare, 36 % av de svarande i vår enkät kunde tänka sig att utnyttja detta. Hela 47 % svarade ”vet ej” på frågan om de kunde tänka sig att utnyttja den nya sparformen. Detta innebär att det finns en enormt stor potential för de producenter som tänker sig ett kraftfullt agerande på marknaden. Vi tror också att det kommer att behövas en mycket stor informationsinsats. Kravet på information tror vi kommer att vara mycket viktigt så att kunden får klart för sig skillnaden mellan t ex ett vanligt inlåningskonto och ett inlåningskonto avsett för det individuella pensionssparandet, som t ex regler för uttag/ återköp. Intresset för den nya sparformen ökar med ökad inkomst visar vår enkät, till skillnad mot vad producenterna trodde. Dessa ansåg att inkomsten inte skulle ha någon betydelse. Vi tror inte att sparkvoten kommer att öka så mycket, 26% av de svarande i enkäten anger att de skulle öka sitt sparande.

Liv på plejehjem 1993

Utgåva: 4 / 1993 | Kategori: Övrigt | Författare: Marianne Schroll

Liv på plejehjem er navnet på en undersøgelse, der anvender et amerikansk udviklet redskab (flerdimensionelt spørgeskema) til vurdering af helbred, funktionsevne og trivsel blandt plejehjemsbeboere i København 1993.I København er gennemført 3500 interview ( som i gennemsnit varer 90 minutter) i 65 plejehjem. Redskabet har særlig god skelneevne i den tunge ende af funktionsevneskalaen. Desuden kan det af funktionstabene afledte ressourceforbrug beregnes. Vurderingen udføres af medlemmer af plejepersonalet, som står den enkelte beboer særlig nær. Vurderingen indgår i det enkelte plejehjems planlægning af den fortsatte pleje. November 1993 vil den første profil af resultaterne foreligge fordelt på køn, alder og institution. Undersøgelsen er repræsentativ for københavnske plejehjemsbeboere (størstedelen deltager i undersøgelsen), den udnytter et internationalt standardiseret og valideret redskab til vurdering af den enkeltes funktionsevne, uafhængigt af sundhedsvæsenets struktur i det pågældende land, hvorfor den er egnet til internationale sammenligninger. En nordisk forskergruppe søger således instrumentet implementeret i de fem nordiske hovedstæder.

Sidor