Sök artikel

Dag Wedmalm och Christian Rydberg har under flera decennier med fast hand och glimten i ögat framgångsrikt drivit Folksams datautveckling från hålkorts-epoken till etablering av landsomfattande terminalsystem. I en mycket ingående, faktaspäckad och öppenhjärtlig redovisning med bra illustrationer har detta sällsynta radarpar också beskrivit denna spännande period i boken "Folksams datahistoria 1945 - 1985".

Det sidste par år har der igen været gang i debatten om den undtagelse i lov om visse forbrugeraftaler1, som fortsat gør det muligt at sælge forsikringer ved det såkaldte dørsalg. Der kan være grund til straks at slå fast, at betegnelsen ”dørsalg” er misvisende, i hvert fald i relation til forsikringer. Dels sælges forsikringer i praksis aldrig ”i” eller ”ved” døren til private hjem. Dels foregår salget meget sjældent, om overhovedet, på den måde, at assurandøren eller kundebetjeneren eller forsikringsmægleren uden forudgående kontakt til kunden og aftale med denne møder op på bopælen. ”Dørsalget” foregår i praksis på den måde, at der telefonisk indgås en aftale om fremmøde på bopælen på et nærmere angivet tidspunkt, og ofte foreligger der også inden mødet en ramme for, hvad der skal drøftes, således at begge parter kan forberede sig på en relevant måde. I det følgende vil termen ”hjemmesalg” derfor blive anvendt i stedet for ”dørsalg”.

Som den nordiska bolagslagstiftningen är utformad kan det antas att krav mot verkställande direktörer och styrelseledamöter många gånger kommer att drivas av det egna bolaget. Ändå förekommer det att försäkringsbolag och captives i Norden väljer att, åtminstone delvis, försäkra sina egna verkställande direktörer och styrelseledamöter. Detta förfarande med egenförsäkring av VD- och styrelseansvarsrisken kan på goda grunder ifrågasättas. Under vissa omständigheter kan påstås att egenförsäkringsavtalet inte ens är bindande för försäkringsbolaget.

I april 1995 arrangerede Det danske selskab for Forsikringsret (AIDA) et kollokvium om fortolkning af forsikringsvilkår. Kollokviet havde deltagelse af 80 danske jurister, der arbejder med forsikringsret, det være sig i forsikringsselskaber, advokatkontorer, organisationer, undervisningssektoren eller i forvaltningen. Kollokviet var bygget op, så man startede med at se på dansk lovgivnings bestemmelser om ensidigt affattede forsikringsvilkår, hvorefter man behandlede EUdirektivernes indflydelse på sådanne vilkår, herunder lovvalgsregler og ”General Good”. Formiddagen sluttede med en højesteretsdommers gennemgang af konkrete sager for at belyse, hvordan domstolene fortolkede forsikringsvilkår. Om eftermiddagen fik deltagerne i kollokviet lejlighed til at fremkomme med forslag til en ny definition på et forsikringsretligt ulykkestilfælde. Inden kollokviet var deltagerne gjort bekendt med relevant praksis på området.

Den øgede institutionelle pensionsopsparing ventes at skærpe opmærksomheden omkring og interessen for resultater og risici. Sammenhengen mellem de finansielle og forsikringsmæssige risici spiller en afgørende rolle. Den principielle struktur analyseres med en simpel model, ligesom artiklen drøfter nogle generelle overvejelser.

Försäkringsbranschen har under de senaste decennierna genomgått väsentliga förändringar. Bakom förändringarna ligger förändrade strategier, som i sin tur är följden av en rad beslut. Här analyseras strategiska förändringar med anknytning till finansiella tjänster i Skandia-koncernen under 1979-1994 mot bakgrund av Henry Minzbergs teorier.