I slutet av augusti arrangerade Svenska Försäkringsföreningen en stipendieresa till Island, för att ge en grupp från svenska försäkringsbranschen en djupare förståelse för Islands försäkringsmarknad, samhälle och näringsliv. Redan från luften fick deltagarna en första inblick i Islands unika landskap med mossbeklädda lavafält, berg och ångande geotermiska källor.
Liten marknad med stora risker
Efter ankomst var första stoppet Vörður Tryggingar, ett av Islands fyra försäkringsbolag. Bolaget ägs sedan 2016 av Arion Bank och har en marknadsandel på cirka 19,5 procent, vilket gör det till landets tredje största försäkringsbolag. Vörður har omkring 140 anställda, men som en del av Arion Banks koncern omfattas totalt cirka 850 medarbetare.
Den isländska försäkringsmarknaden präglas av landets begränsade storlek. Med endast omkring 400 000 invånare är konkurrensen hård och möjligheterna till specialisering begränsade. Samtidigt innebär Islands geografiska läge och naturförhållanden att försäkringsbolagen måste hantera risker som saknar motsvarighet i många andra länder.
En särskild del av den isländska försäkringsmodellen är den lagstadgade brandförsäkringen som alla fastighetsägare måste ha, oavsett boendeform. En del av premien går automatiskt till den nationella naturkatastroffonden, NTI (Natural Catastrophe Insurance of Iceland), som ersätter skador till följd av naturkatastrofer såsom vulkanutbrott, jordbävningar, jordskred, laviner och översvämningar.
Försäkringsbolagen administrerar endast avgiften medan ersättningsanspråken hanteras av fonden. Systemet speglar de särskilda förutsättningar som råder i ett land där naturkrafterna ständigt gör sig påminda.
Andra skador än hemma
Under besöket blev det tydligt att skadebilden på Island skiljer sig från den svenska. Frysskador på vattenledningar är relativt ovanliga tack vare den omfattande geotermiska uppvärmningen. Istället ser man fler skador som orsakas av ånga och fukt från det heta vattnet som används för uppvärmning av bostäder.
Motorförsäkring är också förhållandevis dyrt. Eftersom nästan alla reservdelar måste importeras blir reparationskostnaderna höga.
Företagsmarknaden är begränsad och Vörður arbetar i stor utsträckning tillsammans med återförsäkringsgivare. En av de största riskerna på Island bedöms vara den internationella flygplatsen i Keflavik, vars betydelse är stor för hela landets ekonomi.
Försäkring med fokus på människors behov
Ett område där Vörður särskilt sticker ut är produktutvecklingen. Företagets ledning arbetar aktivt för att utveckla försäkringar som bättre möter kvinnors behov. Ett exempel är att man nyligen infört fertilitetsskydd som en del av försäkringen för kritiska sjukdomar.
Bolaget har även stärkt skyddet för personer som utsätts för våld i nära relationer. Tanken är att försäkringen ska kunna ge ekonomisk hjälp till den som behöver lämna en våldsam relation. Initiativen speglar bolagets uttalade ambition att sätta kundernas behov i centrum och skapa ett försäkringserbjudande som bidrar till verklig trygghet.
Precis som många andra försäkringsbolag fokuserar Vörður även på framtidsfrågor som cybersäkerhet, AI och den kommande DORA-regleringen. Cyberförsäkringar erbjuds idag genom partners eftersom den egna kompetensen inom området ännu är begränsad.
Ett land format av historia och natur
På Svenska ambassaden fick gruppen en bred introduktion till det isländska samhället. Landet är idag känt som världens mest jämställda land och har toppat flera internationella jämställdhetsrankningar under lång tid.
Samtidigt står landet inför flera samhällsutmaningar. Inflation och räntor är höga och lönenivåerna bland de högsta i Europa. Cirka 20 procent av befolkningen är född utomlands, varav polacker utgör den största gruppen.
Turism, fiske och aluminiumproduktion är de viktigaste näringarna.
"Þetta reddast" – det ordnar sig
Ett av de mest minnesvärda intrycken från ambassadbesöket var beskrivningen av den isländska mentaliteten. Uttrycket "Þetta reddast" används ofta och betyder ungefär "det ordnar sig".
Efter århundraden av vulkanutbrott, jordbävningar, stormar och ekonomiska kriser har islänningarna utvecklat en stark motståndskraft och en optimistisk syn på framtiden. Trots utmaningar, präglas samhället av samarbete, sammanhållning och tron på att problem går att lösa tillsammans.
Frågor kring etik och gränsdragningar
Besöket på deCODE var väldigt intressant och gav oss en bättre förståelse för hur genetisk forskning kan användas i praktiken. Vi fick se hur företaget arbetar med stora mängder genetisk information för att hitta samband mellan gener och olika sjukdomar.
Med över två tredjedelar av Islands vuxna befolkning som deltagare har deCODE genetics byggt upp en unik genetisk infrastruktur. Genom att kombinera DNA-data, hälsoregister och släktinformation kan forskarna identifiera genetiska riskfaktorer för olika sjukdomar på ett tidigt stadium.
Samtidigt väckte besöket frågor kring etik och gränsdragningar. Hur långt bör genforskningen få utvecklas, och vem ska sätta gränserna? Det är positivt att kunna förebygga och behandla sjukdomar, men utvecklingen medför också frågor om framtida möjligheter att påverka egenskaper hos människor.
En tanke som väcktes under besöket, var gränsen går mellan medicinsk nytta och genetisk design. För försäkringsbranschen är genetisk forskning särskilt intressant sett till möjlighet att förebygga sjukdomar och därmed minska risken för den typ av skador som vi ersätter via försäkringar.
Vår slutsats är att den genetiska forskningen har enorma möjligheter att förbättra människors hälsa, men att utvecklingen behöver ske under tydliga etiska riktlinjer och med en bred samhällsdiskussion om vilka gränser som ska gälla.
Besök på branschorganisationen
Vi besökte Finance Iceland, som är branschorganisationen för Islands finanssektor. Under besöket fick vi en bättre förståelse för finanssektorns betydelse för samhället och den ekonomiska utvecklingen.
Det blev tydligt att Island har dragit viktiga lärdomar av tidigare ekonomiska kriser. Arbetet med riskhantering och regleringar har fått en betydligt större betydelse än tidigare, vilket bidragit till ökad stabilitet inom finanssektorn.
Den höga rörligheten bland försäkringskunder väckte också tankar kring kundlojalitet. Försäkringsmarknaden på Island verkar i stället präglas av att kunderna i högre grad är beredda att byta bolag om de upplever att de får bättre villkor eller service hos en konkurrent, vilket ställer höga krav på försäkringsbolagen att kontinuerligt arbeta med kundnöjdhet, tillgänglighet, service och konkurrenskraftiga produkter.
Mycket låga klimatutsläpp
Den tredje dagen ägnades åt ett besök på Hellisheiðarvirkjun. Företaget borrar djupt ner i marken för att nå geotermiska reservoarer med hett vatten som håller omkring 200 grader. Vattnet pumpas upp till ytan och har då svalnat av till ca 85 grader. Värmen används för att värma upp grundvatten som sedan distribueras till städerna genom välisolerade rörledningar. Därefter skickas det geotermiska vattnet till berggrunden igen. Den i stort sett obegränsade tillgången på geotermisk energi och hetvatten gör att islänningarna inte behöver bry sig så mycket om energieffektivisering av byggnader.
Tillgången till ånga gör också att Island kan tillverka en stor mängd el. Över 70 % av all el som produceras i landet går till industri, och en stor del av detta används för smältning av aluminium. Den billiga och förnybara elen drar även till sig energikrävande IT-verksamhet och datahallar. Jordvärme och el används även för uppvärmning av växthus för att odla grödor året runt.
Resultatet är produktion av både el och uppvärmning med mycket låga klimatutsläpp.
Den fullständiga artikeln baseras på minnesanteckningar från deltagarna i stipendieresan -- och återfinns här som pdf -- har redigerats av Kajsa Aminder Pers. Sammanfattningen ovan är skriven av redaktionen.
