EU, hållbarhet och regelverk – frågor på juridikseminariet

Lagstiftning
Article author: Carl-Henrik Knutsson
Position: Redaktör
E-mail: carlhenrik.knutsson@forsakringsforeningen.se
Organization: Nordisk försäkringstidskrift
About:

Var under åren 1999 till 2012 chef för Internkommunikation på Skandia.


Edition:
4, 2024
Language: Swedish
Category:

I mitten av oktober arrangerade Försäkringsföreningen sitt årliga juridikseminarium. Det hade flera olika teman, men EU-frågor, hållbarhet och regelverk fanns med som en röd tråd. Johan Lundström, chefsjurist på Svensk Försäkring, var moderator för seminariet.

Först ut bland presentatörerna var kanslichefen på Simpt, Hanna Wetter. Institutet har som syfte att ta fram branschvägledning för de finansiella företagens tolkning av hur regelverket mot pengatvätt och finansiering av terrorism ska tillämpas I praktiken. I förra numret av Nordisk försäkringstidskrift finns en intervju med Hanna Wetter om det arbete som Simpt gör.

Hållbarhet naturlig del av Finansinspektionens tillsyn

Därefter följde ett lite längre pass om hållbarhet. Det inleddes av Finansinspektionen, som representerades av hållbarhetschef Emilia Högqvist och senior finansinspektör Sofia Jakobsson.

Emilia Högqvist konstaterade att medan hållbarhetsfrågorna tidigare har dominerats av mål, så ingår numera även regelverk i diskussionerna.

─ Hållbarhetsregelverken hänger alla ihop och ska bidra till öppenhet, insyn och långsiktighet, att styra kapitalflödena samt till att göra hållbarhet till en faktor vid riskhantering. Vårt budskap till branschen är att agera utifrån de regelverk som gäller nu – inte att avvakta det som kan komma – och att fortsätta integrera hållbarhet i verksamheten.

Sofia Jakobsson betonade att hållbarhet är en naturlig del av inspektionens tillsynsprocess.

– Det gäller att säkerställa att företagen följer regelverken och hanterar hållbarhetsriskerna på samma sätt som alla andra risker. För att motverka grönmålning är det viktigt att hållbarhetspåståenden ger en rättvisande bild av företag och produkter, att de är väl underbyggda samt aktuella och uppdaterade. På den här punkten efterlyser vi lite mer av tydlighet från branschens sida.

Hon tryckte på att utvecklingen gått framåt, men att man tar höjd för andra hållbarhetsrisker än de mer klimatrelaterade.

Ökat engagemang för hållbarhetsfrågor

För företagsperspektivet på hållbarhetsarbetet svarade sedan två hållbarhetschefer, dels Suzanna Eckerhall från AMF, dels Philip Thörn från If.

Suzanna Eckerhall pekade på några trender som hon kunde se:

– Omvärlden förändras och en trend är att vi kan se ett ökat engagemang när det gäller hållbarhetsfrågor, följt av ökade förväntningar på oss pensionsaktörer. Vi kan också se ökade krav på transparens och bevis för hållbarhetspåståenden.

Hon betonade vikten av hållbarhetsinformation kopplat till företagets produkter, även om hon här också kunde se utmaningar:

– Det finns oklarheter i regelverket som försvårar jämförbarheten. Och man ska inte underskatta att informationen ofta är för komplex, så att det blir för svårt för sparare att kunna artikulera sina preferenser.

Philip Thörn noterade för sin del att rapporteringen idag står för en stor del av hållbarhetsarbetet, men att det också måste finnas resurser att göra det faktiska arbetet. Han konstaterade också att det finns skillnader mellan finansiell rapportering och hållbarhetsrapportering, men det är skillnader som nu håller på att jämnas ut.

Ökad digitalisering ger ökad sårbarhet

DORA (Digital Operational Resilience Act, eller på svenska Operativ Digital motståndskraft) är det nya gemensamma EU-regelverket för effektiv och övergripande hantering av digitala risker i finansbranschen. Regelverket är just nu inne i en implementeringsperiod och kommer att träda i kraft den 17 januari 2025. Det kommer att ställa enhetliga krav på IKT-systemen, där IKT betyder informations- och kommunikationsteknik och avser den kommunikation som sker mellan människor via digitala verktyg.

– Genom DORA vill EU inskärpa medvetenheten om att en ökad digitalisering också ger ökade sårbarheter. För den skull vill man skapa en hög gemensam nivå bland europeiska finansföretag när det gäller motståndskraft på det här området. Man vill även möta systemrisker som kan hota den finansiella stabiliteten, berättade Anna Lööv, advokat och partner på Kompass Advokat.

En del som tillkommit är att DORA inte längre gäller bara de finansiella företagen, utan även vissa, kritiska tredjepartsleverantörer. Dessa nya tillsynsobjekt måste följa specifika regler.

Anna Lööv konstaterade att DORA vilar på fem pelare: 

  • Riskhantering
  • Incidenthantering
  • Testning av motståndskraft
  • Tredjepartsrisker
  • Informationsutbyte

Informationsutbytet är endast ett bör-krav.

Viktigt att påverka tidigt

Insurance Europe representerar den europeiska försäkringsbranschen. Organisationen är baserad i Bryssel och har en tät dialog med EU-institutionerna och intressenter som berörs av EU-reglering. Den svenska branschen representeras hos Insurance Europe av Svensk Försäkring.

Med på länk vid konferensen var William Vidonja, Head of Conduct of Business Department vid Insurance Europe, som inledde med att ställa en retorisk fråga:

– Varför ska ni i Sverige bry er om det som händer i Bryssel? Jo, därför att omkring 80 procent av de regler som gäller för försäkringsbranschen i Sverige har sitt ursprung i EU-beslut.

Mycket har hänt – under de senaste 15 åren har antalet regler tredubblats. Och mer kommer inom de närmaste månaderna och åren. Då gäller det redan nu att försöka påverka processen – när besluten tas om tre eller fem år är det för sent.

William Vidonja tog också upp det som händer just nu kring den nya EU-kommission som snart ska godkännas av EU-parlamentet. Det är redan klart vilka fokusområden man vill arbeta med, nämligen konkurrenskraft, investeringar och regelförenkling.

– Försäkringsbranschen kommer att omfattas av det som händer inom de här tre områdena. Och flera av de nya kommissionärerna får ansvarsområden, som direkt eller indirekt påverkar försäkringsföretagen.

Det finns en hel del utmaningar för försäkringsbranschen att möta när det gäller vad som händer inom EU. William Widonja pekade bland annat på områden som regleringar (exemplifierat med risk för sämre kvalitet), försäkringsspecifika (till exempel liten kunskap om försäkring) och politiken (bland annat nya beslutsfattare)

Det finns mer att läsa om det som händer i Bryssel i den intervju med Johan Lundström, chefjurist på Svensk Försäkring, som du hittar i detta nummer av Nordisk försäkringstidskrift.

Högsta domstolen meddelade förra året dom i det så kallade PFAS-målet. I sin presentation kommenterade Mia Carlsson, docent vid Stockholms Universitet, domen och vad den kan innebära för försäkringsbranschen. Det här finns det mer att läsa om i den separata artikel, som är publicerad i detta nummer av Nordisk försäkringstidskrift.

Nytt om Solvens II och IRRD

EU-institutionerna beslutade tidigare i år ändringar av Solvens II-direktivet och därutöver ny EU-rätt rörande återhämtning och resolution på försäkringsområdet (IRRD). De båda biträdande enhetscheferna på Finansdepartementet, Johanna Demander och Jonas Sunding, kommenterade det som just nu händer på det här området.

Johanna Demander konstaterade att översynen av Solvens II-regelverket var väntad, men man har också sett ett behov av harmonisering av krishanteringen. Orsaken är att man ansett att medlemsstaterna har en alltför fragmenterad lagstiftning på det här området.

– Det är både ändringar och nyheter i Solvens II-direktivet, bland annat höjda trösklar från att undantas från Solvens II. När det gäller krishanteringen, är det ett helt nytt direktiv det är fråga om.

Jonas Sunding berörde i sin presentation den IRRD-utredning som regeringen tillsatt, med Tord Gransbo som särskild utredare. Utredningen ska vara klar senast den 1 september 2025.

– Utredningen ska förslå författningsförändringar, som så långt möjligt anpassar IRRD till svenska förhållanden. Man ska särskilt slå vakt om den svenska marknadens speciella associationsformer, till exempel ömsesidiga bolag. Det handlar också om att hitta vägar för att hålla nere den administrativa bördan.

En proposition väntas till hösten 2026.

I en kommentar till Solvens II-ändringarna och IRRD, sa Jonas Söderberg, ekonom vid Svensk Försäkring att man välkomnar arbetet med att anpassa direktiven till den svenska marknaden. Han uttryckte ändå en oro för en ökad administrativ börda och att branschen gärna hade sett en ordentlig konsekvensanalys.

Ser gärna att branschen engagerar sig

Konferensen avslutades med att Finansinspektionens generaldirektör Daniel Barr berättade om vad som händer inom inspektionens område nu och framåt. Han gav först en allmän omvärldsutblick, där han konstaterade att det finns både ljusglimtar (till exempel att inflationen gått ner och att bankerna har en hög likviditet) och utmaningar, främst lågkonjunkturen och konsekvenserna av det som händer i Mellanöstern (bland annat ökade oljepriser).

Han tog också upp de många cyberattackerna, men att arbetet med att stärka den civila beredskapen pågår. Bland annat kommer den nya beredskapspropositionen att påverka inspektionen.

När det gäller EU-relaterade frågor, jobbar Finansinspektionen just nu intensivt med införandet av DORA.

– För oss är det mycket värdefullt att branschen engagerar sig i de frågor som har att göra med EU.

Hållbarhetsfrågorna och konsumentskyddet är fortsatt två prioriterade områden för inspektionen.