Efter finanskrisen 2007-2008 har en våg av regleringar initierats och beslutats. Den regleringsvågen har av allt att döma ännu inte nått sin kulmen. Utöver en omfattande mängd av nya och omarbetade regelverk har även regleringsprocesserna förändrats. Initiativen till ny reglering kommer nu allt oftare från globala institutioner som G20 och FSB (Financial Stability Board). Inom EU har Lissabonfördraget medfört en förskjutning av maktförhållandena mellan EU-kommissionen och medlemsländerna å ena sidan, och Europaparlamentet å andra sidan, där Europarlamentet har blivit starkare i fråga om både formell och reell makt. Nya tillsynsmyndigheter på EU-nivå inom det finansiella området påverkar också normgivning och -tillämpning.
Det kan konstateras att nya processer för beredning av och beslut om regelverk har utformats och tar fortfarande form parallellt med att regelverken arbetas fram. Detta bör påverka det svenska deltagandet i regelgivningsprocesserna. Från ett branschperspektiv innebär de förändrade processerna i sin tur att metoder för påverkansarbete ändras.
Men vilken ny reglering får betydelse för svenska försäkringsföretags verksamhet under 2013? I artikeln av chefsjurist Johan Lundström på Svensk Försäkring återfinns ett axplock av sådana nyheter. Uppräkningen är inte en fullständig lista över ny reglering för försäkringsföretagen. Den avser snarare att fästa uppmärksamheten vid några centrala regelverksförändringar som samtidigt illustrerar mångfalden av rättsområden där det kommer nyheter för branschen. Exemplen berör försäkringsföretagen bl.a. i deras produktutformning, solvensberäkningar, investeringar samt vid offentlig upphandling.
Artikeln återfinns nedan, som pdf-fil.