I det här numret av Nordisk försäkringstidskrift har vi valt hållbarhet som tema. Den artikel som återfinns nedan, är det svenska bidraget.
Klimatförändringar, hållbarhetskrav och ett växande socialt ansvarstagande är saker som i hög grad påverkar den svenska försäkringsbranschen. I takt med att riskbilden förändras, anpassar bolagen sitt sätt att arbeta – inte bara kring hur skador ska ersättas, utan också hur man aktivt kan förebygga dem genom hållbara strategier. Flera aktörer justerar sina portföljer med hänsyn till miljövänlighet, social hållbarhet och bolagsstyrning samt utvecklar produkter som speglar kundernas ökade miljömedvetenhet. Det är en omställning som kräver balans mellan affärsnytta, samhällsansvar och långsiktig påverkan.
För att få en bättre förståelse för hur branschen påverkas av det som sker inom hållbarhetsområdet, har vi vänt oss till Gerda Kinell. Hon är ekonom på Svensk Försäkring och är den som där är ansvarig för frågor rörande hållbara investeringar.
− Svensk Försäkring publicerar varje år en omvärldsrapport. I rapporten inför 2024 – som publicerades i december 2023 – belyste vi bland annat behovet av klimatanpassning. Vi konstaterade där att svenska försäkringstagare har ett mycket bra skydd mot skador som orsakas av stormar, bränder, skyfall eller andra naturhändelser. Problemet är att när klimatet förändras, finns det en påtaglig risk för fler och mer omfattande naturskador. Det kan medföra svårigheter att i framtiden erbjuda ett lika bra försäkringsskydd som idag.
Det här är naturligtvis någonting som branschen vill undvika ska ske. Kommunerna har en central roll i klimatanpassningsarbetet. Därför pågår det ett omfattande påverkansarbete från Svensk Försäkrings sida gentemot såväl EU som den svenska regeringen och svenska kommuner med att visa på behovet av skadeförebyggande åtgärder. Ett verktyg i det arbetet är den ranking av kommuner som kommit längst i klimatanpassningsarbetet, och som Svensk Försäkring tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet tog fram första gången 2015. Sedan dess har presentationer skett av den kommun som lyckats bäst – nu senast Norrköping, som för andra gången tog hem förstaplatsen.
− Rankingen visar att de kommuner som ligger i topp, har fattat tydliga beslut, avsatt resurser och byggt strukturer för ett systematiskt arbete med klimatanpassning.
[I en artikel i Nordisk försäkringstidskrift 3/2023, kan du läsa mer om hur Norrköping arbetar med sin klimatanpassning.]
Hållbarhet på flera strategiska nivåer
De svenska försäkrings- och tjänstepensionsföretagen förvaltar ett betydande kapital, som under första kvartalet 2025 uppgick till drygt 7 500 miljarder kronor. Som stora kapitalägare och investerare har de ett ansvar – men även en möjlighet – att bidra till en mer ansvarfull och hållbar utveckling av samhället.
Svenska bolag arbetar med hållbarhet på flera strategiska nivåer – både genom sina investeringar och sitt samhällsansvar. Här kommer några exempel på hur det kan ske:
· Ansvarsfulla investeringar
Det är framför allt EU:s ramverk för en hållbar europeisk finansmarknad som nu driver arbetet med hållbara investeringar. Bolagen granskar sina portföljer för att undvika investeringar i företag som bryter mot internationella konventioner om miljö, mänskliga rättigheter och arbetsrätt.
Något som är vanligt är investeringar i gröna och sociala obligationer. På det sättet kanaliserar man kapital till projekt med positiv miljö- eller samhällspåverkan.
· Påverkansarbete
Bolagen bedriver aktivt påverkansarbete genom dialog med företag de investerar i, för att främja hållbara affärsmetoder. Generellt finns tre investeringsstrategier för befintliga och potentiella innehav; välja in, välja bort respektive påverka.
Ett problem är hur man gör med investeringar i företag som är verksamma med fossila bränslen, till exempel kol och olja. Dessa företag kan dels utgöra en klimatrisk, dvs att de kan leda till ökade skadeutbetalningar för försäkringsbolagen, dels att de kan tappa i värde när världen ställer om till fossilfritt.
Flera av Svensk Försäkrings medlemsföretag utesluter/väljer bort investeringar i bolag som får mer än 5% av sina intäkter från produktion eller distribution av fossila bränslen. En majoritet av de svenska fonderna har fattat beslut om att inte investera i företag där mer än 5 procent av omsättningen från produktionen eller distributionen är från fossila bränslen.
Utmaningar i branschen för grön omställning
Vilka utmaningar ser då de svenska försäkrings- och pensionsbolagen när det gäller investeringar i den gröna omställningen?
Den senaste omvärldsrapporten från Svensk Försäkring, publicerad i december 2024, innehöll ett avsnitt om just detta. Man pekar där på att det finns ett behov att göra investeringar på det här området i Sverige, men att det samtidigt också finns ett hinder för sådana investeringsbeslut. Här kommer några av dessa hinder som omnämns i rapporten, inklusive citat därifrån:
· En långsiktig och trovärdig nationell politik för den gröna omställningen
”Det saknas tydliga och långsiktiga politiska beslut som skulle ge ett systemskifte i exempelvis energiförsörjning, men även för övrig samhällsinfrastruktur.”
· En högre grad av stabilitet i klimatpolitiken
”Idag finns det ett glapp mellan exempelvis EU:s klimatmål och den svenska klimatpolitiken.”
· Politiska garantier för att kunna hantera risker i hållbara investeringar
”Ett sätt att hantera risk i hållbara investeringar är att investerare får garantier genom lagstiftning…Det är därför positivt att regeringen (har angett) att de statliga kreditgarantierna ska utvecklas och att kraven för att kunna utnyttja statens gröna kreditgarantier ska ses över.”
· Ökade möjligheter till privat-offentlig samverkan
”I juni 2024 beslutade regeringen om att inrätta ett så kallat accelerationskontor för att underlätta industrins gröna omställning…Det är ett steg i rätt riktning.”
· Stöd till kommunerna i deras gröna omställning och en öppning för privat finansiering av kommunala VA-nätverk
”Ett område med stora investeringsbehov, och som är viktigt för klimatanpassningsarbetet i Sverige, är vatten- och avloppsnätet…Idag finns det hinder i lagen om allmänna vattentjänster mot att ta in externt privat kapital.”
Ramverk för hållbar europeisk finansmarknad
EU har under en lång tid, framför allt under föregående mandatperiod 2019–2024, arbetat intensivt med att styra kapitalflöden mot hållbara investeringar. Det har resulterat i ett ramverk för en hållbar europeisk finansmarknad, vars mer centrala regelverk består av:
· SFDR, som syftar till att kunden/investeraren ska kunna göra informerade val kring hållbarhet. Aktörerna på finansmarknaden, till exempel försäkringsföretag och tjänstepensionsföretag, ska enligt regelverket dela upp sina produkter utifrån hur hållbarhet är integrerat i investeringsprocessen.
· Taxonomin, som är ett klassificeringssystem med vars hjälp man kan klassificera miljömässigt hållbara verksamheter.
· CSRD, som är ett EU-direktiv, syftande till att förbättra och utöka företags rapportering om hållbarhet. Genom att bland annat upprätta en hållbarhetsrapport om sin egen verksamhet, ska försäkringsbolagen kunna ge tydligare och mer tillförlitlig information kring företagets miljömässiga och sociala ansvar.
− Att implementera dessa ramverk i den egna verksamheten är något som bedrivits – och fortfarande bedrivs – ute på bolagen. På EU-nivå pågår just nu ett arbete med förenkling och översyn av flera av regelverken för en hållbar europeisk finansmarknad. Det kommer att innebära justeringar av lagkraven. Vi försöker bidra till en effektiv och ändamålsenlig utveckling av regelverken, konstaterar Gerda Kinell.
Den skada som aldrig inträffar är den mest hållbara
Men hållbarhet inom försäkringsbranschen handlar inte bara om investeringar för kundernas räkning, utan också om hur man får sin egen verksamhet mer hållbart inriktad. Det här gäller inte minst för sakförsäkringsbolagen.
− För försäkringsbolag som huvudsakligen arbetar med livverksamhet, är det naturligt att fokusera på kapital och investeringar, där man har en betydande påverkan, när det handlar om hållbarhet. Det gäller till viss del även för oss som är verksamma inom skadeförsäkring, men vi har också andra viktiga områden att ta hänsyn till, t.ex. skadeförebyggande arbete och skadehanteringen. I fråga om hållbarhet, riktar företaget sina åtgärder mot kunderna, medarbetarna och samhället i stort, berättar Philip Thörn, hållbarhetschef på If.
När det gäller vad If gör gentemot sina kunder, handlar mycket om skadeförebyggande verksamhet. Philip pekar på att den mest hållbara skadan är den som aldrig inträffar. Han nämner bland annat att If, i samarbete med Anticimex, erbjuder kunder som har stor villaförsäkring, tjänsten Huskollen. Huskollen innebär att kunden tillsammans med en besiktningstekniker från Anticimex gör in- och utvändig genomgång huset. Efter genomgången får kunden en rapport med förslag på underhållsåtgärder och skadeförebyggande åtgärder. Förra året uppdaterades tjänsten så att den nu också inkluderar fler råd om hur kunderna kan förebygga skador relaterat till extremväder.
På fordonssidan arbetar If med att samla in, bearbeta och analysera data för att utveckla och utvärdera trafiksäkerhet. Resultaten används exempelvis av fordonsindustrin och trafikplanerare för att skapa en säkrare trafikmiljö. I takt med att data från bilar och bilanvändning blir mer lättillgänglig undersöker If kontinuerligt hur man kan uppmuntra till säkrare körning, vilket minskar både risken för olyckor och bränsleförbrukningen.
− Som en del av vår skadehantering köper vi material och tjänster för flera miljarder kronor varje år inom egendoms- och motorsegmenten. Som stor inköpare har vi möjlighet att ställa tuffa krav och uppmuntra och stötta våra leverantörer och partners att använda mer miljövänliga metoder när de hanterar skador. Ur ett hållbarhetsperspektiv är det viktigt att våra leverantörer kontinuerligt arbetar för att minska materialanvändningen, reparera mer och återanvända delar. Under 2024 beräknas 3 640 ton metall och plast ha sparats genom att plast- och metalldelar reparerades istället för att bytas ut.
När det gäller fordonsreparationer var det tidigare vanligt att man först fick åka till verkstaden för att besikta skadan, sedan boka tid, för att därefter åka tillbaka till verkstaden ytterligare en gång för att få skadan åtgärdad.
− Det var onödigt krångligt. Istället utvecklade If en digital tjänst som instruerar bilägaren att ta fem bilder på bilen och skicka in dem till teknikerna för en bedömning av skadorna. Då behövs bara en resa till verkstaden, för själva reparationen. Det här kan tyckas vara småskaligt, men för ett stort bolag, med många verkstadsbesök totalt sett, kan bidraget till miljön bli betydande och dessutom sparar det tid för våra kunder. Förra året genomförde If över 64 000 fotobesiktningar i Norden, konstaterar Philip.
Men hållbarhet handlar också om åtaganden gentemot företagets medarbetare och samhället i stort. Alla anställda erbjuds en hälsosam, säker och attraktiv arbetsmiljö där man värnar om mångfald och där alla behandlas rättvist och jämlikt.
Åtagandet gentemot samhället i stort handlar bland annat om att utöva en god bolagsstyrning, uppvisa transparens och stötta den gröna omställningen.
− Men i det åtagandet ingår också att vi bidrar med vår riskkompetens, vilket exempelvis innebär att vi och andra skadeförsäkringsbolag via Svensk Försäkring tillhandahåller statistik om skador från extrema väderhändelser, säger Philip.
God hälsa och välbefinnande
När man pratar om hållbarhet är det lätt att man stannar vid miljö- och klimatfrågor. Även om dessa saker är mycket viktiga ur ett hållbarhetsperspektiv, ska man komma ihåg att FN har fastställt sjutton globala mål för en hållbar utveckling. Flera av dessa handlar om saker som främjar social hållbarhet, bland annat målet om God hälsa och välbefinnande. Här finns en tydlig koppling till något som många svenska försäkringsbolag arbetar med, nämligen vårdförsäkringar.
I takt med att samhällsutmaningarna växer och den offentliga vården pressas hårdare, lyfts just vårdförsäkringar fram som ett verktyg för att stärka social hållbarhet. Genom att erbjuda snabbare tillgång till vård, främja förebyggande insatser och öka människors trygghet, bidrar försäkringarna till ett mer inkluderande och resilient samhälle.
Vårdförsäkringar minskar inte bara vårdköer, de förbättrar också individens möjlighet att snabbt återgå till arbete. Det är särskilt viktigt i dagens arbetsliv, där långvarig sjukskrivning inte bara påverkar individen ekonomiskt utan också riskerar att leda till socialt utanförskap.
Utvecklar svensk modell för det offentliga rummet
Ett annat av FN:s mål handlar om att främja Fredliga och inkluderande samhällen. I det ingår åtgärder för att öka tryggheten och bekämpa brottsligheten. I linje med detta grundade Svensk Försäkring och Svensk Handel 2019, tillsammans med några fastighetsbolag, den ideella föreningen Centrum för AMP. Föreningens uppdrag är att utveckla en svensk modell för det offentliga rummet i syfte att öka tryggheten och minska brottsligheten utifrån internationellt beprövad praktik och teori.
AMP står för Affärs- och medborgarplatsmodellen (AMP-modellen). Det är en platsutvecklingsmodell som syftar till att levandegöra platser ute i samhället för att skapa trygghet och minska brott. Modellen bygger på att, med stöd av avtalsbaserade samarbeten med kommuner och lokala fastighetsägare, tillsätta lokala platsorganisationer. Genom dessa platsorganisationer utvecklar man och tar hand om allmänna platser, för att göra dem trevligare och tryggare.
Finansieringen sker genom en kombination av offentliga och privata medel. I dagsläget finns det tre platser där man arbetar med AMP-modellen: Jan Stenbecks torg i Kista, Forumtorget i Uppsala och Haninge Entré.
Förebygger problem i tid och skapar förändring som håller
Ett försäkringsbolag som redan tidigt började arbeta med social hållbarhet, är Skandia. Här startade man 1988 Idéer för Livet, som till syfte har att hitta idéer för hur fler barn och ungdomar ska kunna få leva ett tryggt och hälsosamt liv. Sedan starten har man stöttat över 4 600 projekt runt om i Sverige.
Stina Liljekvist, chef för Strategisk Kommunikation & Marknad på Skandia samt ordförande för Skandias stiftelse Idéer för livet, berättar:
− Allt började när ungdomsbråk ledde till kravaller i Kungsträdgården. Det fick Skandias dåvarande vd att gå ut i tidningarna och efterfråga idéer för hur fler barn och unga skulle kunna växa upp tryggt och må bra. Detta blev starten för Skandias stiftelse Idéer för livet. Vår verksamhet idag kretsar kring att både sätta igång och även stötta projekt, metoder och forskning som förebygger problem i tid och skapar förändring som håller. Jag tror att det finns en väldig styrka och outnyttjad potential i gränslandet mellan samhälle, näringsliv och föreningslivet, och det tycker jag är väldigt spännande att få vara med och utveckla.
