Det är ingen överdrift om man påstår att sommaren 2023 vädermässigt kommer att gå till hävderna. Först en värmebölja i juni, med torka som följd. Sedan en regnig juli, med skyfall i augusti och början av september. Det myckna regnandet ledde till översvämningar på många håll i Sverige.
Vilka reflektioner ger då en sådan här sommar upphov till? Det är något som den här artikeln vill förmedla.
Vill fortsätta erbjuda bra försäkringsskydd
Vi inleder med att be Staffan Moberg, jurist och klimatanpassningsexpert på Svensk Försäkring, ge sin syn på saken.
─ Vi befinner oss fortfarande i början av klimatförändringarna, men vi kan redan nu se både en ökad frekvens och en ökad omfattning av extremväder. Det handlar om många olika saker: översvämningar, hagel, värme, torka, grundvatten, skogsbränder, skred och erosion.
Staffan pekar på att klimatanpassningsarbetet snabbt måste påbörjas. Som ett exempel i det korta perspektivet nämner han skyfallen, där VA-nätet och dagvattenhanteringen behöver byta fokus. Framför allt handlar det om en omställning till ytledes hantering.
Mera långsiktigt är havsnivåhöjning och erosion stora hot, där ingen idag vet hur fort problemen uppstår. På sikt riskerar kustfastigheter, men också städer, att hamna under vatten.
─ Idag kan försäkringsbranschen erbjuda ett bra skydd för naturskador och det vill vi naturligtvis fortsätta med. Man får inte glömma bort att försäkringar ger trygghet i samhället för både privatpersoner och företag, där det handlar om att dels ersätta det som är förlorat och återuppbygga det som är skadat. Utan försäkringar minskar såväl investerings-, som riskvilja.
Om skyfallsskador blir alltför frekventa kan inte försäkringskriteriet Plötsligt och oförutsett upprätthållas. Då finns det risk för att översvämnings- och naturskadeskyddet kommer att undantas i försäkringsvillkoren.
Staffan konstaterar också att försäkringsföretagen påverkas av vad som händer i återförsäkringsbolagen. Deras vilja att återförsäkra kan påverkas av att stora skador blir allt vanligare, men också av den globala utvecklingen.
─ I värsta falla kan konsekvenserna bli att fastighetsägarna själva får betala för skadorna, att det blir svårare att få bolån och att fastigheter rent utav kan bli osäljbara. I ett längre perspektiv kan det sedan leda till ekonomiska förluster och finansiell oro. Därför är det så viktigt att ta klimatförändringarna på allvar, säger Staffan Moberg.
Vad hände sommaren 2023?
Innan vi går vidare kan det vara värt att blicka tillbaka på sommarvädret 2023.
Trots den lite kyliga inledningen av juni, blev det varmt – ja till och med mycket varmt i hela Sverige. Temperaturerna blev varmare än normalt, framför allt i norra Götaland, västra Svealand och sydvästra Norrland. Vi fick den sjätte varmaste månaden i rad. Och på många ställen i Sverige kunde man notera den torraste juni-månaden på länge – i Uppsala faktiskt den torraste sedan 1798.
Det torra vädret ledde till lägre vallskördar än normalt och på sina håll även svag tillväxt på betena. I en del kommuner fick lantbrukarna tillåtelse att skörda djurfoder på kommunal mark, för att undvika slakt i förtid. LRF förutsåg att skörden av spannmål skulle bli cirka 20 procent sämre än föregående år och att vi skulle få leva med effekterna av torkan resten av året.
I slutet av juni kom en kallfront in över Sverige, med mycket kraftiga regn i södra Norrland på månaden julis första dag. Hela månaden kom att präglas av svalt och ostadigt väder, med de största regnmängderna från västra Götaland upp till sydligaste Norrland. Flera rekord slogs.
Och så kom augusti med ovädret Hans, som dominerade nyhetsflödet i början av månaden. Runt den 11 augusti duggade det tätt med varningar från SMHI för höga vattenflöden, på västkusten och i Mellansverige. Varje dag kom rapporter om nya översvämningar. Vi minns nog alla de dramatiska bilderna från både Gävle och, inte minst, Åre.
Och slutligen, i början av september, kom översvämningarna i den östra delen av Västmanland. Svartån svämmade plötsligt över och dränkte delar av Västerås och Sala.
Men det var inte bara i Sverige och Skandinavien som extremväder huserade under sommaren 2023. I södra Europa avlöstes den ena värmeböljan av nya, med temperaturer upp emot femtiogradersstrecket. Skogsbränder grasserade på många håll. Det vi kanske mest kommer ihåg är de bränder på Rhodos som ledde till att mängder av turister fick evakueras. Senare under sommaren drabbades området norr om Aten av omfattande bränder, som sedan följdes av stor översvämningar på grund av skyfallsregn. Och storskaliga bränder är något som orsakat förödelser i bland annat stora delar av Kanada och på Hawaii.
Att den här sommaren har varit dramatisk råder det inget tvivel om. Men har då dessa extremväder något att göra med klimatförändringarna och kommer vi att få se mer av detta under kommande år? Även om det finns en och annan opinionsbildare som har motsatt uppfattning, är det ändå så att en, i hög utsträckning, enig forskarkår svarar ja på de här frågorna. Och FN:s klimatrapport 2023 betonar samma sak:
Klimatförändringarna orsakar redan negativa omfattande och alltmer oåterkalleliga förluster och skador på naturen och mänskliga system, vilket också försvårar att åstadkomma hållbar utveckling.
Vad gör branschen?
Nästa fråga för oss är då hur försäkringsbolagen påverkas av klimatförändringarna och vad branschen gör för att bidra till att motverka effekterna av dem?
Sommaren 2023 är ett bra exempel på hur klimatförändringarna slår mot branschföretagen. Storm, bränder, höga vattenflöden och översvämningar drabbar både hushåll och försäkringsbolag.
För branschorganisationen Svensk Försäkring har klimatförändringarnas effekter under ett antal år stått högt på agendan. I den senaste omvärldsrapporten skriver man följande:
För försäkringsbranschen är frågan om klimatanpassning högst central då det är en väsentlig del i att begränsa antalet och omfattningen av väderrelaterade skador. Som förvaltare av stora mängder kapital är försäkringsföretagen även beroende av den förda politiken på energiområdet då den har betydelse för intresset av att investera i fossilfri produktion…..Nu och framöver finns det ett stort behov av att kontinuerligt arbeta med klimatanpassning och skadeförebyggande insatser med hänsyn till klimatkrisen och fler extrema väderhändelser.
I flera remissvar på statliga utredningar har branschorganisationen lämnat svar, som både delar oron över klimatförändringarna och lämnar förslag på vad som kan göras för att motverka de negativa effekterna. Man har också tagit fram generella handledningar till hjälp för de hushåll som drabbas av till exempel bränder eller översvämning.
Svensk Försäkring bedriver också ett aktivt opinionsbildningsarbete. Under sommaren har man till exempel publicerat en debattartikel om vikten av att kommunerna bygger klimatanpassade samhällen. I två aktuella remissvar riktas stark kritik mot det sätt som Boverket reviderar sina byggregler på ett sådant sätt att man åsidosätter behovet av hållbarhet och överlåter en stor del av regelsättandet till byggaktörerna själva.
Ett annat initiativ är en årlig klimatrapport tillsammans med utnämningen av Årets klimatomställningskommun, som Svensk Försäkring sedan 2015 bedrivit tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet. Klimatrapporten syftar till att kartlägga kommunernas strategiska klimatanpassningsarbete. I en artikel i detta nummer har vi intervjuat företrädare för Norrköpings kommun – vinnare av utnämningen i år – om vilka klimatomställningsåtgärder som de vidtagit.
Även ute i bolagen bedrivs arbete för att visa hur samhället behöver rustas för fler skyfall och mer extremväder. Ett exempel på det är det Skyfallsseminarium som If arrangerade i våras och som det går att läsa om i en annan artikel i detta nummer av Nordisk försäkringstidskrift.
Också i många andra företag tas initiativ i klimatomställningsarbetet, vilket är något som vi kommer att försöka skildra i kommande nummer av Nordisk försäkringstidskrift.
Carl-Henrik Knutsson, Redaktör för Nordisk försäkringstidskrift
