– Efter en katastrof, finns det tillräckligt med insikt om vilka kompetenser som behövs under hjälparbetet? Jag är inte alltid säker på det. Bilderna från katastrofen triggar ofta reflexer, som inte är grundade på fakta. Risken är att, om känslorna tillåts styra, blir insatserna inte anpassade till rådande läge. Därför gäller det att hålla huvudet kallt och tänka efter innan man genomför sina hjälpinsatser.

Johan von Schreeb har en stor erfarenhet av katastrofarbete. Han är kirurg med trettio års erfarenhet av katastrofer och tillika professor i global katastrofmedicin. Tillsammans med Hans Rosling doktorerade Johan 2007 på avhandlingen ”Needs assessments for humanitarian health assistance in disasters”. Och just nu jobbar han som WHO:s samordnare av de internationella insatserna i Beirut, Libanon.

Katastrof så ofantligt mycket större

Ska man lägga till något ytterligare – och det finns mycket mer att tillägga – är det att Johan var en av grundarna 1993 till svenska Läkare Utan Gränser samt att han blev utsedd till Årets Svensk 2014.

Det var således en synnerligen kunnig och erfaren talare som besteg det digitala podiet, när SCOR Sweden Re höll sin årliga livförsäkringskonferens i början av oktober – denna gång som webinar. Han inledde med att definiera vad en katastrof är, enligt FN:

”A serious disruption  of the functioning  of a community or a society involving  widespread human, material,  economic or environmental losses and impacts,  which exceeds the  ability of the affected community or society to cope using its  own resources.”

– Skillnaden mellan en vanlig olycka och en katastrof ligger i att behoven är så ofantligt mycket större. Enligt Socialstyrelsen är en katastrof en ”allvarlig händelse där tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållande till det akuta behovet och belastningen är så hög att normala kvalitetskrav trots adekvata åtgärder inte längre kan upprätthållas.” Resurserna måste därför organiseras, ledas och användas på ett särskilt sätt.

Hantera sårbarheten

En katastrof uppstår där et fara/hot möter sårbarhet Det går att förbereda sig för katastrofer, enligt Johan von Schreeb. Faran och hotet finns alltid där, men idag går det att minska sårbarheten trots att faran är lika stor som tidigare.

Sårbarheten kan man hitta i faktorer som socioekonomi, demografi, den vanliga sjukdomsbördan, den erfarenhet som finns och hälsosystemets resurser.

Samarbetet med Hans Rosling lyser fram när Johan kommer in på den socioekonomiska situationen i olika delar av världen.

– Går man några decennier bakåt i tiden, var det vanligt att tala om i-länder versus u-länder. Idag vet vi att världen inte är tudelad. Hans Rosling drev tesen om att man kan dela in världens ekonomier i fyra områden och att varje område innehåller länder med sinsemellan olika förutsättningar.

På demografiska kartor, baserade på inkomst och hälsa, ligger Libanon och Sverige inte så värst långt ifrån varandra, framförallt inte när det gäller förväntad livslängd.

– Problemet är att hälsosystemet i Libanon förvisso har resurser men att sjukvård är en privat handelsvara som inte är tillgängliga för alla.  Globalt skiljer det en faktor 500 mellan de fattigaste och de rikaste i landet när det gäller kostnaderna per person för hälsovård. Den offentliga sjukvården är dåligt utbyggd, medan däremot den privat finansierade är dominerande.

Som exempel nämner Johan utbudet av magnetröntgen som det finns flear av per capita i Beirut jämfört med Stockholm, men att den inte är tillgänglig för de som inte har råd att betala.

Ökad ekonomisk skada

Faror och hot kan delas in i tre områden: Naturliga, skapade av människor samt en blandning av dessa två. Ett exempel på det första området är jordbävningar (seismiska) och översvämningar (meteorologiska). Konventionellt krig, terrorism och sanktioner är exempel på hot skapade av människor. Corona-epidemin är exempel på den sistnämnda kategorin, men dit räknas också sådana saker som översvämningar orsakade av klimatförändringar.

– Även om hoten långt ifrån är borta, har man lyckats att bygga bort många sådana. Däremot har den ekonomiska skadan av katastrofer ökat. Det gäller inte minst i fattigare länder, eftersom de inte har samma resurser och förmåga att förebygga, konstaterar Johan von Schreeb.

Olika katastrofer skapar olika behov av hjälp från omvärlden. Ett exempel är behovet av kirurger, som normalt är lågt vid katastrofer. Ett undantag är dock jordbävningar. En del katastrofer ger stora samhälleliga skador, vilket skapar andra behov. Dessutom är det väl känt att många typer av katastrofer ger stora indirekta skador, där t.ex. terroristattacker skapar oro bland stora delar av befolkningen.

Slå hål på myter

Det finns också många myter i samband med katastrofer, som det gäller att slå hål på.

– En sådan myt är att döda kroppar sprider smittor. Myten har lett till att man massbegraver döda efter tsunamis och jordbävningar vilket senare ger upphov till stort lidande från anhöriga som inte fått en kropp att begrava, vilket inte minst visade sig efter Estonia-katastrofen.

Johan har fått många erfarenheter i och med räddningsarbetet efter explosionen i Beirut i början av augusti.

– Många fältsjukhus anlände till Beirut, men de står idag tomma. Det visade sig nämligen att behovet av ytterligare sängplatser var obefintligt. Det fanns gott om sjukhussängar i den privata vården, utmaningen var att göra dem tillgängliga även för fattiga skadade. Patienterna kunde till stor del hanteras av de fyrtiotal sjukhus som finns i staden och de flesta kunde skickas hem samma kväll.

Johan berättar om ett marockanskt fältsjukhus, som är inriktat mot primärvård. Det sjukhuset, däremot, har täckt ett stort behov.

– Som jag nämnde tidigare är en stor del av den libanesiska sjukvården i privat regi och har gott om resurser. Just nu tittar vi på om det finns möjlighet att köpa vård därifrån, istället för att omvärlden skickar fältsjukhus. Det skulle bli mer kostnadseffektivt på det sättet, säger Johan von Schreeb och avslutar:

– Ska man klara av situationen efter en katastrof, gäller det att inte bara ha ett gott hjärta. Det behövs också en kall hjärna. En kombination av dessa båda är nyckeln till framgång.