Sveriges framtida befolkning

Sveriges folkmängd beräknas fortsätta öka under kommande år. Takten i folkökningen beräknas till och med bli något snabbare under den kommande tioårsperioden än vi kunnat observera under de senaste tio åren. Den snabbare tillväxten beror främst på ett ökande barnafödande och ett stigande invandringsöverskott.

Tvärtemot vad som ofta brukar hävdas beräknas antalet personer 20-64 år att fortsätta att öka. Även antalet äldre kommer att öka. Det är främst fråga om ett ökat antal personer 65-79 år medan antalet personer i de mer vårdkrävande åldrarna 80 år och äldre kommer att förbli i stort sett oförändrat under de närmaste tio åren.

Medellivslängden beräknas öka för såväl kvinnor som för män.

Ovanstående är några axplock om framtida befolkningsutvecklingen, hämtat från den se- naste befolkningsprognosen som SCB publi- cerade i maj 2006. I texten nedan presenteras några utvecklingstrender mer i detalj. En ut- förligare information finns på SCBs hemsida (www.scb.se under rubriken Befolknings- framskrivning).

Ökat antal personer 20-64 år

Befolkningen i åldrarna 20-64 år har ökat under lång tid och beräknas fortsätta öka. Mellan år 1995 och 2005 ökade antalet personer 20-64 år med drygt 200 tusen. Under de kommande tio åren fram till 2015 beräknas antalet öka med ytterligare 120 tusen.
 
I huvudalternativet antages ett årligt in- vandringsöverskott på runt 25 tusen personer, vilket nära motsvarar det genomsnittliga in- vandringsöverskottet under de senaste 20 åren. Även ett scenario med ett invandringsöver- skott på endast 13 tusen, vilket nära motsvarar den genomsnittliga nivån för perioden 1950-74, leder till ett ökat antal personer i åldern 20-64 år fram till omkring år 2012. Ingen som helst invandring eller utvandring leder där- emot till en allt snabbare minskning av antalet personer 20-64 år. Även för EU som helhet beräknar EURO- STAT i sitt basscenario att antalet personer 20-64 år ökar under de närmaste åren. År 2005

Sveriges folkmängd 1995-2015 efter ålder (tusental personer)

fanns det i EU nära 280 miljoner personer i åldern 20-64 år. Fram till år 2010 beräknas antalet öka med ytterligare 4 miljoner. Där- efter börjar antalet personer 20-64 år minska i allt snabbare takt. För de enskilda EU- länderna är bilden däremot litet växlande. Bland annat Polen, Italien och Tyskland be- räknas få en kraftig minskning av antalet personer i arbetskraftsåldrarna medan bland annat Irland, Storbritannien och Sverige be- räknas få ett ökat antal personer i åldern 20-64 år under de närmaste 10-15 åren.

Ingen ökning av antalet personer 80 år och äldre

Efter en längre period med ett ökande antal personer 80 år eller äldre beräknas antalet äldre förbli nära nog oförändrat fram till år 2020 då antalet äldre åter börjar öka. Förkla- ringen till denna utveckling är de små födelse- kullarna på 1920- och 1930-talet. Mellan år 1995 och 2005 ökade antalet personer 80 år eller äldre med 72 tusen personer. Mellan år 2005 och 2015 beräknas ökningen begränsa sig till endast ett tusen personer. Detta bör innebära ett minskat tryck på omsorgen av äldre under kommande år. Antalet personer 65-79 år beräknas däremot öka med 357 tusen mellan år 2005 och 2015.

Det oförändrade antalet personer 80 år eller äldre för Sverige under perioden fram till 2015 står i kontrast till övriga EU länder. Enligt EUROSTAT beräknas antalet perso- ner 80 år eller äldre för EU som helhet öka med 30 procent eller 6 miljoner fram till år 2015. Det är det allmänna mönstret för de enskilda EU länderna också med ett kraftigt ökat antal äldre. Undantaget är Sverige där ökningen av antalet äldre äldre begränsar sig till 0,2 procent eller ett tusen personer.

Fortsatt ökad livslängd för såväl kvinnor som män

Dödlighetsutvecklingen från 1950 till 2005 har resulterat i en ökning av medellivslängden för män från 70 till 78 år eller i genomsnitt
0,16 år per kalenderår. För kvinnor ökade medellivslängden från 72 till 83 år eller 0,19 år per kalenderår. Fram till 1980 ökade med- ellivslängden inte lika snabbt för män som för kvinnor. Efter 1980 har dock männens medel- livslängd börjat öka i en något snabbare takt än för kvinnor.
Även för personer i 65 års ålder har medel- livslängden ökat. För män var dock ökningen först marginell för att från 1980 börja stiga snabbt. År 2005 var återstående medellivs- längden för män 17,4 år och för kvinnor 20,6 år. År 2015 beräknas medellivslängden ha ökat till 18,4 respektive 21,3 år.
I ett EU-perspektiv är medellivslängden hög i Sverige. För män hade Sverige högst medellivslängd i EU år 2005, följt av Italien. När det gäller kvinnor fanns det år 2005 tre länder med en högre medellivslängd än Sverige, nämligen Frankrike, Spanien och Italien.