Sök artikel

Sökningen gav 896 träffar, visar 811 - 820

Rättskultur och försäkringsverksamhet

Utgåva: 4 / 1995 | Kategori: Försäkringsrätt | Författare: Erland Strömbäck

Ett ordnat samhälle kan inte leva utan en fungerande moral.Varje samhälle bör därför utveckla ett system för att leda individernas beteende. Ett sådant system har sin grund i konventioner, lagstiftning, och de hämningar som dessa anordningar så småningom skapar hos människorna. Man åstadkommer på detta sätt ett drägligt liv för alla dem som lever i den grupptillvaro som dagens civiliserade samhälle utgör. Motsatsen är ett fritt naturtillstånd där alla skulle ha det sämre än vi har det nu. Livet i en sådan stat skulle kunna bli ”ensamt, fattigt, snuskigt, djuriskt och kort”. Detta utmålade åtminstone den engelske filosofen Thomas Hobbes som tänkbart. Därför, menar han, sluter sig människorna samman och förpliktar sig att lyda myndigheten.

Pollution Liability Exposure: How to get off the “Sudden and Accidental” Timebomb?

Utgåva: 4 / 1995 | Kategori: Miljöfrågor | Författare: Wilhelm Zeller

The deplorable results of providing coverage for losses arising out of “sudden and accidental” pollution under General Liability policies in the United States are well known. Yet most markets, with the exception of - in chronological order of the introduction of a comprehensive pollution exclusion clause — Italy, USA, Germany and France, either have no pollution exclusion at all or still offer “sudden and accidental” pollution coverage under General Liability policies. Perhaps those who support this practice believe that the problem plaguing U.S. insurers could only happen under the “crazy American legal system”. But the belief that this cannot happen “in our market” might turn out to be an expensive error: both the insurance and reinsurance clauses aimed at excluding gradual pollution actually achieve much less. So we are sitting on a timebomb.

Företagsförsäkring — ur kundens perspektiv

Utgåva: 4 / 1995 | Kategori: Ekonomi och kapitalförvaltning, Försäkringsteknik, Skadeförsäkring | Författare: Mikael Möller

Denna artikel belyser översiktligt hur företagens ekonomi hänger samman med företags- och industriförsäkringen och ger exempel på hur de olika begreppen i försäkringsvillkoren kan översättas till företagens ekonomibegrepp. Det kan också finnas behov av att klargöra vad försäkringen egentligen syftar till att skydda, sett ur företagets (kundens) perspektiv. Eftersom det finns anledning att tro att försäkringsbolagen tänker utifrån gällande försäkringsvillkor, medan företagen tänker utifrån sina bokslut, så synes det finnas behov av att känna till sammanhangen, inte bara vid tecknande av försäkring utan kanske framför allt vid reglering av företagsskador. Artikeln belyser svenska förhållanden men resonemangen torde vara allmängiltiga i övriga Norden.

Försäkring runt Östersjön — om utvecklingen av försäkringsmarknader i Estland, Lettland, Litauen och nordvästra Ryssland

Utgåva: 4 / 1995 | Kategori: EU och internationell försäkring | Författare: Larissa Rybalko, Olof Engfeldt

Olof Engfeldt är jur kand och har arbetat på IFU sedan 1974. Sedan 1993 har han byggt upp IFUs kontaktnät med försäkringsbranscherna i Ryssland, Vitryssland, Ukraina och de baltiska staterna. Larissa Rybalko är född i Ukraina och är ekonomi licentiat vid universitetet i St Petersburg. Hon har arbetat vid Universitetet, Institut Strakhovanija och på försäkringsbolaget Progress-Neva i St Petersburg och arbetar just nu med IFUs Östeuropaprojekt.

Omvendt privatisering af arbejdsskadeforsikringen

Utgåva: 4 / 1995 | Kategori: Försäkringsrätt | Författare: Carsten Sommer

Arbejdsskadelovgivningen i Danmark ændres væsentligt i de kommende år. For forsikringsselskaberne betyder det, at erhvervssygdomsrisikoen udgår af den private forsikring. Samtidigt indføres et mere differentieret tarifsystem med et skadeforebyggende sigte, samt et nyt skadesbegreb: ”Spontane løfteskader”.

Coloroll-sagen — forhistorie, betydning og politiske sammenhænge

Utgåva: 3 / 1995 | Kategori: EU och internationell försäkring, Försäkringsteknik, Liv- och pensionsförsäkring | Författare: Christen Boye Jacobsen

Det er ejendommeligt, at sager om forsikring proceduremæssigt hører til de største for EF-domstolen. Det gjaldt co-assurancesagen i 1986 og det gjaldt Coloroll-sagen fra sidste år. Næppe mange domme har været afventet med så stor spænding som den dom, som EF-domstolen afsagde den 28.september 1994. Var det ulovligt i pensionsordninger at tage hensyn til de aktuarmæssigt betingede forskelle i mænds og kvinders levealder? I UK alene var 50 mia £ på højkant. Min konklusion af denne analyse er, at ligepensionsproblemet er et politisk problem. Det er et samfundsomfordelingsproblem.

Årsberetning for Assurandør-Societetet

Utgåva: 3 / 1995 | Kategori: Övrigt | Författare: Bent Knie-Andersen

Indholdsfortegnelse: Den danske økonomi Forsikringserhvervets økonomi Udviklingen i den finansielle sektor Forsikring og forbrugeren Telefonen som salgskanal Det fremtidige pensionssystem Årets mærkesager Fondsbørsreform Skatteområdet Finanstilsynet Arbejdsskadeforsikring Det danske velfærdssystem

STIPENDIATRESA TILL ENGLAND - Konkurrensförhållanden, trafiksäkerhetsarbete och rättsskyddsförsäkring i England

Utgåva: 3 / 1995 | Kategori: EU och internationell försäkring, Marknadsföring och konkurrens, Skadeförsäkring | Författare: Staffan Moberg

1. Konkurrensförhållanden I Sverige har vi sedan ett par år en ny konkurrenslag, som bygger på förbudsprincipen. Detta har medfört att samarbetet inom försäkringsbranschen måste övervägas. En del samarbete har upphört. Annat samarbeten är nu föremål för prövning i Konkurrensverket. Att såsom Sverige har gjort — direkt överföra EGs konkurrensregler till nationell lag — är ej vanligt inom EU. Det finns därför anledning att se närmare på hur försäkringsbolag i ”försäkringens hemland” påverkas av de nationella konkurrensreglerna.

Livselskapenes plass i norske kapitalmarkeder

Utgåva: 3 / 1995 | Kategori: Ekonomi och kapitalförvaltning | Författare: Åge Korsvold

Vid tryckning av denna artikel föll samtliga diagram bort. Artikeln infördes därför på nytt i NFT 4/95. Sist høst solgte UNI Storebrand seg ned i flere norske industriselskaper. Vi har også sagt at vi vil øke våre plasseringer i utenlandske kapitalmarkeder. Dette har fått mange til å stille spørsmål om hvilken rolle UNI Storebrand ønsker å spille som investor i Norge. I den første delen av foredraget vil jeg i tråd med tittelen gi en mer generell oversikt over den rollen norske livselskaper spiller i det norske kapitalmarkedet. Jeg vil sammenligne situasjonen i Norge med en del internasjonale utviklingstrekk og blant annet påpeke et særnorsk trekk: En langt lavere andel av husholdningenes finansinvesteringer går direkte og indirekte til egenkapitalinstrumenter enn i mange andre land. Jeg tror dette representerer et vesentlig problem for den videre utviklingen i norsk næringsliv. I den andre delen av mitt foredrag skal jeg forklare bakgrunnen for UNI Storebrands tilpasninger i 1994. Jeg vil samtidig gå inn på hvilke forhold UNI Storebrand legger vekt på ved utforming av sin investeringspolitikk, og jeg skal kort også beskrive hvilken investeringspolitikk vi vil følge i årene som kommer.

Sidor