Sök artikel

Rygter har altid optaget sindene. De bliver kaldt verdens ældste nyhedsmedie. Rygtets natur er stærk, og rygtet vil gerne tros. Vi har valgt at se nærmere på rygtebegrebet, og hvordan det optræder i erhvervslivet og i medierne. Konklusionen er, at rygter hverken kan undgås, ties ihjel eller ignoreres. Virksomhederne bør få øjnene op for, at rygter altid kan og vil opstå — det på godt og ondt.

I det följande presenteras några tankar kring de nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte. Framställningen bygger på mina erfarenheter från femton år som sekreterare för Försäkringsföreningen i Finland och ansvarig för stipendiatutbytet under denna tid. De frågor som behandlas i det följande har också ofta varit föremål för diskussion vid sammankomster med mina kolleger i de andra nordiska försäkringsföreningarna.

I slutet av 1994 genomförde försäkringsföreningarna i Danmark, Finland, Norge och Sverige på försök en gemensamt arrangerad resa till England för att studera brittisk försäkring. I gruppen ingick tolv stipendiater samt ledningsrepresentanter från försäkringsföreningarna. Tio av stipendiaterna kom från Sverige och två från Finland. Danmark och Norge hade endast med observatörer. I detta nummer av NFT publiceras en stipendiatrapport om individuell sjukförsäkring i Storbritannien. I nästa nummer presenteras ytterligare rapporter från den svenska stipendiatgruppen. Nedan följer en förteckning över stipendiaterna från Sverige och deras studieämnen.

I takt med dels att sjukförmånerna från allmän och kollektivavtalad försäkring försämras och dels att möjligheten för utländska försäkringsbolag att marknadsföra sina sjukförsäkringar i Sverige ökar, finns det anledning för de svenska bolagen att sätta sig in i vilka produkter de utländska bolagen har. Det kan också finnas anledning för de svenska bolagen att undersöka vilka av våra produkter som skulle kunna marknadsföras i andra länder.

I försäkringsbranschen dominerar det något föråldrade redovisningsmässiga synsättet på kapitalavkastningen. Fördelningen av kapitalavkastningen baseras på de försäkringstekniska skulderna. En alternativ ansats är att låta kontantflödet (kassaflödet) vara basen för fördelning av kapitalavkastning mellan finansförvaltning och försäkringsrörelse. I den här artikeln , en fallstudie av Länsförsäkringsbolagens AB, tillämpas effektsynsättet för att identifiera vilka beteende- och styreffekter som den traditionella fördelningsmodellen och den föreslagna kassaflödesmodellen kan ge upphov till. Slutsatsen av utredningen är att förbättringspotentialen är avsevärd, inte minst för att kassaflödesmodellen samtidigt medför förbättrad riskhantering i försäkringsbolaget.

Miljöansvaret i Finland skärps då den nya lagen om ersättning för miljöskador träder i kraft den 1 juni 1995. Lagen bygger på strikt ansvar för den som driver verksamheten. Lagen täcker emellertid endast de skador som förorsakatas efter dess ikraftträdande. Skador som förorsakats tidigare bedöms utgående från det nuvarande ansvarssystemet.

Europakonventionen är en mycket märklig händelse i nordiskt rättsliv. Plötsligt, oförhappandes, och utan att kräva några egna ansträngningar, har alla de nordiska länderna fått ett gemensamt statut — Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Att man har ett gemensamt statut betyder att dess tillämpning är en angelägenhet för alla de fem nordiska länderna och att prejudikat som vinns i mål mot en av de nordiska regeringarna är lika betydelsefullt för de andra regeringarna som för svaranderegeringen. Därför är avgörandena i målet 157.000 pensionssparare v. Sverige av intresse över hela det nordiska fältet.

Eftersom jag var en av de jurister hos de svenska livförsäkringsbolagen som ansvarade för handläggningen av frågor i anslutning till den s.k. engångsskatten, har jag ombetts av NFT:s redaktion att skriva ned några kommentarer i anslutning till professor em. Jacob W.F. Sundbergs artikel. Jag kommer särskilt att ta upp försäkringsbolagens klagomål mot engångsskatten till Den europeiska kommissionen för de mänskliga rättigheterna (Europakommissionen), men också den process som fördes i de svenska skattedomstolarna. Som bakgrund skall jag först, särskilt med tanke på NFT:s icke svenska läsare, kort redogöra för engångsskatten — en skatt, som på sin tid väckte stor uppståndelse och debatt i Sverige.