Leonard Weber Landgren är chef för avdelningen Försäkringsrätt inom verksamhetsområde Försäkring på Finansinspektionen. I artikeln berättar han om vilka frågor som Försäkringsrätt arbetar med.
─ Jag har fått möjligheten att leda en helt fantastisk grupp av medarbetare! I den finns personer med olika lång erfarenhet och med olika kompetensnivå. Min uppgift är att se till så att var och en kan bidra med sina kunskaper på allra bästa sätt.
Leonard Weber Landgren är sedan hösten 2021 chef för avdelningen Försäkringsrätt på Finansinspektionen (FI). Men han är ingen nykomling på FI. Redan 2014 anställdes han som jurist och, efter en kortare session på Avanza, blev han biträdande chef för avdelningen Marknadstillsyn. Där hade han ansvar för prospekt, takeover och röstningsrådgivning.
─ Mitt jobb på Marknadstillsyn handlade mycket om transparens. Att säkerställa att investerarna samtidigt får korrekt information. Och vikten av öppenhet är något som jag fortfarande bär med mig i mitt nuvarande jobb.
Leonard konstaterar att det finns en rörlighet mellan FI och branschen, vilket i grunden är bra. Under vissa perioder har utflödet till branschföretag varit lite för hög, men sedan FI satsat på att främja intern rörlighet, har det blivit klart bättre. Det är något som han själv är ett exempel på.
Arbetet uppdelat på tre delar
Vad är då avdelningen Försäkringsrätts ansvarsområde?
Leonard berättar att drygt 70 personer arbetar på verksamhetsområde Försäkring, varav 16 på Försäkringsrättsavdelningen. Rättsavdelningen är uppdelad på tre enheter: Tillståndsgivning, Regelgivning och Tillsyn.
Tillståndsgivning inom försäkring och pension tar cirka 30 procent av avdelningens resurser i anspråk. Verksamheten handlar om nya tillstånd, undantag i reglerna och förvärv.
─ Arbetet bedrivs oftast i projektform, där någon av juristerna från Försäkringsrätt är projektledare. I respektive projektgrupp ingår normalt någon från Tillsynsavdelningen eller Risktillsynsavdelningen.
I ansvarsområdet ingår inte tillståndsgivning för förmedlare. Men en del företag börjar som förmedlare, med ett externt försäkringsföretag som försäkringsgivare, för att senare ansöka om koncession för att själva bedriva försäkringsverksamhet. Då kommer naturligtvis Leonards avdelning in i bilden. Det rör sig i dagsläget om 1-2 nya försäkringsföretag om året som söker tillstånd.
─ Det är inte lättvindigt att söka tillstånd. Dels kostar det 1,3 miljoner kr att söka tillståndet, dels krävs det – beroende av vilken verksamhet som ska bedrivas – en kapitalbas på minst 2,5 miljoner euro för att komma igång med verksamheten. Ansökningsprocessen är gedigen och den som ansöker om tillstånd måste visa för FI att den kan antas komma att uppfylla alla regler som gäller för försäkringsföretag. Det är höga trösklar och det ska så vara, eftersom försäkring och tjänstepension är viktiga finansiella tjänster Konsumentskydd och finansiell stabilitet hänger dessutom samman. Om konsumenterna inte är trygga i att försäkringsföretagen och tjänstepensionsföretagen levererar det som är sagt, finns det en risk för att förtroendet för branschen dalar, säger Leonard.
Juridiskt hantverk
Medarbetarna på avdelningen som arbetar med Regelgivning är de som skriver föreskrifter och allmänna råd. Hur stora resurser den här verksamheten omfattar är något som varierar kraftigt mellan åren. Just nu rör det sig om 10-15 procent.
Annat var det under 2015 med hela Solvens II-implementeringen. Och därefter kom allt arbete med IORP II (det andra tjänstepensionsdirektivet), där Leonard var projektledare.
─ I dagsläget rör sig arbetet inom det här området mest om PEPP (Paneuropeisk Privat Pensionsprodukt), dvs. en EU-gemensam pensionsprodukt som är tänkt att kunna flyttas mellan länder. Förordningen från EU har redan trätt i kraft men den svenska kompletterande lagen är tänkt att träda i kraft den 1 januari 2023, och likaså Finansinspektionens föreskrifter. Det verkar dock inte vara något större intresse från vare sig den svenska branschen eller från utländska företag som vill in i Sverige, konstaterar Leonard.
Arbetet med PEPP handlar nu mycket om att få föreskrifterna klara.
─ Det är ett verkligt juridiskt hantverk att skriva sådana här regler. Det måste bli författningsmässigt korrekt, och samtidigt tydligt och begripligt för de som ska tillämpa reglerna.
Leonard uppmanar företagen rent generellt att besvara de remisser som FI skickar ut och konstaterar att det är ett bra sätt att kunna påverka.
I arbetet inom Regelgivning ingår även att besvara remisser från Finansdepartementet.
På sikt ser Leonard att det kan komma en översyn av IORP II, där EIOPA just nu arbetar med ett uppdrag från EU-kommissionen (Call for Advice). Arbetet handlar bland annat om hållbarhets- och informationsaspekter. Tanken är att EIOPA ska svara kommissionen sommaren 2023, men dessförinnan – kanske före årsskiftet – kommer FI att få frågor att besvara.
Den tredje delen som Försäkringsrätt arbetar med är Tillsyn. Tillsynsarbete svarar för ungefär hälften av avdelningens arbetsvolym.
─ Här gäller det att ställa rätt typ av frågor, som är möjliga att kontrollera. Det går inte att ställa för breda frågor. Rättsavdelningen har en viktig roll i att bistå de två tillsynsavdelningarna på området med juridisk expertis. Det handlar både om juridiska frågor i sak, och om förvaltningsrättsliga frågor kring process och ärendehantering.
Slår vakt om konsumentskyddet
Leonard kommer in på Finansinspektionens uppgift att slå vakt om konsumentskyddet. I somras släppte man till exempel en rapport om att lojala kunder får betala högre premier för sina hem- och villaförsäkringar än de som byter bolag ofta.
─ Det är kanske tvärtom vad man tror, nämligen att lojalitet inte verkar löna sig. Som en konsekvens av den här rapporten kommer FI att föra en diskussion med branschen för att få till en ändring.
FI har också inlett en fördjupad analys om så kallade produktförsäkringar innebär ett extra skydd för kunden eller bara är en extra utgift när man till exempel köper en ny TV eller dator.
─ Generellt sett, är det viktigt att när man som kund står i begrepp att teckna en försäkring, frågar sig vilket behov man har. Och då är det också nödvändigt att den som säljer försäkringen är öppen och transparent om villkoren, säger Leonard avslutningsvis.
