Inom försäkrings- och tjänstepensionsbranschen är Svensk Försäkring den gemensamma branschorganisationen. Den har till uppgift att bland annat att verka för goda förutsättningar för branschens företag. Man arbetar också med att öka kännedomen om privata försäkringars betydelse och om de principer som försäkringar bygger på. En viktig uppgift är även att bedriva opinionsbildning, en annan att bistå med expertkunskap.
I den här artikeln ska vi titta lite närmare vad expertrollen innebär och vilken betydelse den har. Vi har pratat med två personer, Jonas Söderberg och Rickard Sobocki, som båda har suttit med som experter i olika statliga utredningar.
Direktiv som införlivas i svensk lag
Jonas Söderberg har bland annat deltagit i utredningen ’SOU 2025:97 – Krishantering och ändrade rörelseregler för försäkringsföretag’, som behandlade införandet av EU:s krishanteringsregelverk (IRRD) och ändringar i Solvens II i svensk lagstiftning. Utredningen kom med sitt betänkande i september 2025, efter ett drygt års arbete. Ensamutredare var departementsrådet Tord Gransbo, som till sin hjälp hade ett sekretariat samt ett antal experter med olika kompetenser och erfarenheter. En av dessa var alltså Jonas.
− Bland de andra experterna fanns representanter för några av de större bolagen inom branschen, både sak- och livbolag, såväl som både ömsesidiga och vinstdrivande bolag. IRRD är något som troligtvis mest kommer påverka de större bolagen, så det var en ganska naturlig sammansättning. För min egen del ansvarar jag för frågorna kring IRRD och Solvens II på Svensk Försäkring, så när vi som branschorganisation blev tillfrågade om att bistå med experthjälp, var det jag som fick uppdraget.
Att delta som expert i en statlig utredning var inget nytt för Jonas. Han har bland annat under sin tid på Riksbanken suttit med i några utredningar.
Tyngdpunkten för det här utredningsuppdraget låg på den juridiska sidan. I botten fanns två EU-direktiv, vilket innebär att de ska införlivas i svensk lagstiftning.
− Man kan säga att det är direktivets texter som ska införlivas i vår lagstiftning, men det finns ett visst utrymme för medlemsländerna att anpassa skrivningarna till landets specifika förhållanden. Här går det alltså att göra vissa tolkningar, konstaterar Jonas.
Mycket gott branschsamarbete
Hur arbetade ni i utredningen?’
− Under cirka ett halvår deltog vi experter i ett antal möten, ungefär ett per månad. Innan varje möte fick vi texter från sekretariatet – nya texter inför varje möte – som branschen hade att ta ställning till. Innan mötena hade vi referensgruppmöte för att ta fram branschens synpunkter på texterna, vilka jag sedan framförde på mötena i utredningen.
Jonas betonar att man hade ett mycket gott branschsamarbete i referensgruppen:
− Till skillnad från en del andra utredningsuppdrag, rörde den här utredningen i allt väsentligt vår bransch. Det var ett större uppdrag än vad jag tidigare varit med om och det blev ett intensivt halvår – men intressant, roligt, spännande och utmanande, avslutar Jonas.
Handlade om produktansvar
Till skillnad från den utredning som Jonas deltog i, hade den utredning som Rickard Sobocki satt som expert i, en annan inriktning. I utredningen SOU 2025:103 – En ny produktansvarslag, som behandlar genomförandet av EU:s nya produktansvarsdirektiv i svensk rätt, var det inte bara vår bransch som berördes.
− Den här utredningen handlade om produktansvar, där det ibland kan finnas säkerhetsbrister – med risk för stora skador som följd. En tillverkare kan därför behöva en ansvarsförsäkring. Här gäller det att få balans mellan å ena sidan ett tillräckligt skydd för kunden och å andra sidan en rimlig riskexponering , så att företaget kan fortsätta utveckla sina produkter.
Rickard berättar att det här området bygger på över 40 år gamla regler (ett EU-direktiv från 1985). Mycket har hänt sedan dess, inte minst inom det digitala området. Ett exempel på detta är att ”gamla” fysiska produkter (kylskåp med flera) numera har digitala tjänster integrerade. Det nya EU-direktivet har tagits fram mot bakgrund av den utvecklingen.
Det strikta skadeståndsansvaret för fysiska produkter utvidgas nu till att även omfatta fristående mjukvara. Som exempel kan nämnas applikationer till en dator eller en smarttelefon samt även program som tillhandahåller artificiell intelligens.
− Jag jobbar vanligtvis på Svensk Försäkring med ansvarsförsäkring. Under min tid på Justitiedepartementet har jag också haft att göra med lagstiftningsfrågor. Så när Svensk Försäkring blev tillfrågade om att få med en expert i utredningen, var det nog ganska naturligt att valet föll på mig, säger Rickard.
Även denna utredning, som startade sitt arbete i januari 2025. var en enmansutredning -- bestående av rådmannen Erik Tiberg – som arbetade med hjälp av en utredningssekreterare, tre sakkunniga och fem experter.
Stämde av med referensgrupp
Utredningen hade tre sammanträden under förra våren, där sekretariatet tog fram texter inför varje möte. De texterna hade Rickard möjlighet att stämma av med en referensgrupp från branschen.
− Jag vill särskilt rikta ett varmt till medlemmarna av referensgruppen. Det är viktigt att kunna få med sig synpunkter från dem som arbetar med de här frågorna i praktiken.
I augusti skedde sedan en slutavstämning och ett betänkande kunde lämnas i oktober. Betänkandet har sedan gått ut på remiss och en proposition från regeringen beräknas komma i september i år.
− Det är visserligen val i höst, men den här propositionen kommer inte att innehålla något politiskt kontroversiellt. Den handlar endast om implementering av ett EU-direktiv i svensk lagstiftning och jag väntar mig därför inga större förseningar, säger Rickard och avslutar:
− Sammanfattningsvis är jag nöjd med vårt arbete i utredningen. För bolagen är det viktigt att kunna bedöma riskerna och då är det viktigt att ha tydliga och förutsägbara regler.
