Inför ett fullsatt auditorium i gamla Posthuset i Stockholm, kunde Nordenchef Fredrik Lannsjö nyligen hälsa välkommen till bolagets årliga Nordic Life Insurance Conference. I sitt inledningsanförande berörde han händelser under det gångna året, bland annat att det är tjugo år sedan Sweden Re blev en del av SCOR och att det är tio år sedan Solvens 2 infördes.

Fredrik Lannsjö betonade också hur viktig hållbarhet är för koncernen, vilket bland annat framkommer i SCORs Hållbarhetsrapport för 2025. Ur ett nordiskt perspektiv är det särskilt intressant att se hur det i rapporten bland annat omnämns världens första menopausförsäkring, framtagen av det norska försäkringsbolaget Hvild i samarbete med SCOR, och som vi kunde berätta om i en artikel från årskonferensen 2024. (I en senare artikel i Nordisk försäkringstidskrift beskrev företagets grundare Anita Hegge den här försäkringen mer i detalj.)

I sin presentation konstaterade Bruno Latourette, Executive Director - Capital & Reinsurance Solutions på SCOR Life & Health, att ”återförsäkring är ett kraftfullt verktyg för kapitalhantering, och för mindre diversifierade försäkringsportföljer är det ofta ekonomiskt fördelaktigare än att finansiera sig med efterställda lån (förlagslån)”.

Fördomar farligt bagage för journalist

Folke Rydén gjorde sedan en mycket intressant och underhållande exposé kring sina erfarenheter som mångårig utrikeskorrespondent för Sveriges Television.

En av hans lärdomar från sina år som journalist är att hålla koll på sina fördomar:

− Jag har flera gånger själv blivit påmind om att jag bär med mig fördomar, inte minst i möte med för mig nya kulturer. Fördomar är ett livsfarligt bagage för en journalist, eftersom de kan bli väldigt problematiska om de får ta överhand.

Folke Rydén tog också upp flera utmaningar som världen står inför. Nyss hemkommen från Ukraina var det inte svårt för honom att se kriget där som en stor utmaning. Och självklart såg han också en stor utmaning i klimatfrågan. Men han pekade också på andra utmaningar som kanske inte lika ofta diskuteras.

− År 2050 beräknas världens befolkning uppgå till cirka 9,6 miljarder människor. Samtidigt kommer världen att präglas av stora demografiska förändringar. Afrika väntas ha den yngsta befolkningen i världen, med en stor andel barn och unga som kommer att spela en avgörande roll för kontinentens utveckling.

Han berättade vidare att ungefär två tredjedelar av världens befolkning kommer att bo i städer, vilket ställer ökade krav på infrastruktur, bostäder och samhällsservice. Parallellt med detta kommer flera regioner att ha en alltmer åldrande befolkning, vilket ställer nya krav på vård, omsorg och pensionssystem.

− De trender som jag ser är globalisering, urbanisering och digitalisering.

Folke Rydén pekade också på behovet att inte bara blicka västerut, utan även österut:

− Världen blir alltmer fragmenterad.

Med tanke på att Folke Rydén har arbetat många år i USA, var det näst intill självklart att han också skulle beröra Trump och mellanårsvalet.

− Vi svenskar gör flera misstag när vi ser på det som händer i USA. Många tror att Sverige är likt USA och blir då upprörda när vi hör Trump. Ett annat misstag är att vi tror att mellanårsvalet först och främst gäller Trump, när det i själva verket handlar om en mängd olika val med många olika kandidater och frågor.

Pris för studie av reservsättningsmetoder

Årets aktuariepris är ett gemensamt pris för Svenska Aktuarieföreningen och SCOR Sweden Re. Det delades ut vid konferensen och gick till Gustav Niland på Folksam för hans studie i reservsättning med individuella skadefaktorer.

Han pekar i sin studie på att traditionella reservsättningsmetoder är enkla att implementera, beräkningseffektiva och lätta att förklara, vilket har bidragit till deras breda användning inom reservsättning. Modellen bygger på aggregerad information och utnyttjar därför inte skadespecifika uppgifter som kan vara relevanta för att förklara framtida skadeutveckling.

Gustav Niland har därför studerat två andra modeller för reservberäkningar. De använder sig av neurala nätverk. Ett sådant är en maskininlärningsmodell. Han visade på att dessa modeller möjliggör reservberäkningar på en mer detaljerad nivå genom användning av skadespecifik information, vilket ger en ökad förståelse för vilka faktorer som påverkar skadekostnaden.

”Alla tjänar på ett NPF-anpassat synsätt!”

Lotta Borg Skoglund är överläkare och docent i psykiatri med speciell inriktning mot neuropsykiatri och beroende. Hon är även grundare av SMART Psykiatri, som är en specialistklinik för neuropsykiatri och psykisk hälsa.

I sin presentation tog hon upp trender, utmaningar och vägen framåt när det gäller ADHD och Autism.

− De flesta mänskliga egenskaper är normalfördelade. Vi arbetar med dem som befinner sig i ’svansarna’ på normalfördelningskurvorna.

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) är en samlande beteckning för språkstörning, ADHD, autism, intellektuell funktionsnedsättning (IF) och Tourettes syndrom. Dessa diagnoser har ökat under senare år och man vet inte riktigt varför. Det finns flera teorier, bland annat om att ökningen skulle kunna bero på ökad medvetenhet och kunskap eller på ökade krav i samhället.

− Det är viktigt komma ihåg att det här inte handlar om sjukdomar, utan om sätt att fungera. Mer kunskap om olikheter gör att vi kan motverka missförstånd, utanförskap och skamkultur. På det sättet kan fler människor nå sin fulla potential. Alla tjänar på ett NPF-anpassat synsätt!

Lycka har dykt upp som ett stort ämne inom forskningen, berättade Erik Angner från Stockholms universitet och Institutet för framtidsstudier. Han fick avsluta konferensen genom att föra ett resonemang kring lycka, välfärd och samhällsutveckling. Själv varken avfärdar han lyckoforskningen eller accepterar den på ett okritiskt sätt. Han kom så småningom fram till slutsatsen att lycka inte ensamt kan fungera som måttstock på samhällelig utveckling.