Från folkförsäkring till folkförsäkring - Folksam Liv under åttio år

81 AKTUELL LITTERATUR 1899 slog kooperationen igenom i Sverige. Då bildades Kooperativa förbundet, vars inle- dande 30 — tidvis ganska dramatiska — år för övrigt på ett förtjänstfullt sätt behandlats i sedermera professor Olof Ruins doktors- avhandling från 1960. Man startade Konsum- butiker över hela landet, och man slogs mot skilda producentmonopol. Men man organi- serade sig också försäkringsområdet, först på saksidan genom det 1908 grundade Samarbete och därefter på livsidan genom det 1914 grun- dade Folket. De bägge företagen var systerbo- lag och transformerades 1946 namnmässigt till Folksam Sak respektive Folksam Liv. Och jämna åttio år efter starten har nu det sist- nämnda bolaget fått sin utveckling såväl mark- nadsmässigt som idémässigt utredd av en av de egna, fil. dr Gunvall Grip. Framställningen, som bär titeln ”Från stor livförsäkring till folkförsäkring” och undertiteln ”Folksam Liv 1914 — 1994”, måste trots det blygsamma formatet, litet drygt 70 sidor, betecknas inte bara som intresseväckande i största allmänhet utan också som påtagligt perspektivrik. Från kooperativt håll såg man med misstro på de inhemska livförsäkringsaktiebolagen. I dem var det ju kapitalisterna/aktieägarna som skördade en del av vinsten på en verksamhet som dock till sitt yttersta syfte måste beteck- nas som socialt. Men man såg också med 1994 utgjorde något av ett märkesår i kooperationens historia. Då var det jämnt 150 år sedan 28 textilarbetare i den lilla industristaden Rochdale utanför Manchester satsade ett pund vardera för att kunna öppna sin egen butik för främst specerivaror. Bakgrunden är väl känd. Många samvetslösa handelsmän samarbetade vid pris- sättningen av dagligvarorna och hängav sig inte sällan åt så kallad livsmedelsförfalskning, det vill säga spädde ut mjölken med vatten eller blandade ut vetemjölet med annat mjöl — för att nu nämna ett par av de mera klassiska knepen. Arbetsgivarägda affärer satte vilka priser som helst på sina varor, sedan de knutit arbetstagarna/kunder- na till sig med krediter, vilkas mer eller mindre underför- stådda syfte bland annat var att skapa kundtrohet och mota all konkurrens. Bättre kvalitet och lägre priser på vad som kan räknas till livets nödtorft, det var den kooperativa rörelsens bärande idé — och är så än idag. av fil.dr Karl Englund, Stockholm Från folkförsäkring till folkförsäkring Folksam Liv under åttio år NFT 1/1995 Karl Englund 82 misstro på de ömsesidiga livförsäkringsbola- gen. Man ansåg sig — inte utan en viss rätt — kunna konstatera att försäkringstagarnas insyn i och inflytande på dem var lika med noll. Vad göra? Man måste tillskapa ett eget livförsäk- ringsbolag, som givetvis skulle vara ömse- sidigt men också inrymma ett stabilt och lång- siktigt försäkringstagarinflytande. Och 1914 kom man till skott. Man omvand- lade då en under 1890-talet grundad livför- säkringsförening till ömsesidigt bolag, varvid namnet — Folket — fick antyda huvudrikt- ningen på folkförsäkring, det vill säga livför- säkring med relativt små ansvarssummor och premieinbetalning veckovis eller månadsvis. Det demokratiska fundamentet betraktades som viktigt. I det första ”reglementet” — i sin helhet avtryckt av Grip — återfinns de be- stämmelser som skulle garantera ett brett för- säkringstagarinflytande. Det högsta beslutan- de organet var en representantförsamling på inte mindre än 80 ledamöter. Inom represen- tantförsamlingen utsågs ett företroenderåd på 30 ledamöter och av företroenderådet en sty- relse — benämnd centralstyrelse — på sju till elva personer. Särskild vikt lades vid att representantförsamlingen skulle ha förank- ring i hela landet. Folket i hedersrum I och med ett tillägg till 1903 års lag om försäkringsrörelse, som lagfästes just 1914, medgavs livförsäkringsbolagen att föra upp kostnaderna för nyanskaffad livförsäkring som tillgång i balansräkningen. Alla bolag hängde givetvis på, och så även Folket — men med ett viktigt förbehåll: ”Dock att dylik kostnad, som svarar mot annulerad försäkring, skall helt avskrivas vid annulationen.” Belöningen för denna goda moral skulle inte utebli. Vid den genomlysning av livförsäkringsbolagens konsolidering, som 1942 års försäkrings- utredning publicerade 1946, kom Folket att inta ett av de tre hedersrummen. Vilka var då konkurrenterna på folkförsäk- ringsområdet? Det var Trygg, grundat 1899. Det var De Förenade, grundat 1901 och de stora livförsäkringsaktiebolagens gemensam- ma svar på Tryggs utmaning. Och det var Framtiden, grundat 1911. Folket kom sist ut på plan, och det måste nog betraktas som huvudorsaken till att företaget aldrig kom att växa i samma takt som sakbolaget/systerbola- get. (De tre förstnämnda bolagen kom för övrigt att mer eller mindre direkt hamna i livdelen av Trygg-Hansa.) Stadig tillväxt utan fusioner Tyngdpunkten i Folkets/Folksams Livs verk- samhet kom snart nog och långt fram i tiden att ligga på olycksfallsförsäkringsområdet, där huvudprodukten var ett slags påbyggnad på den sociala olycksfallsförsäkringen, eta- blerad 1918 och förbehållen de så kallade socialförsäkringsbolagen. Men från och med 1950 växte gruppliv påtagligt, för att i dagens läge antalsmässigt svara för ca 40 procent av hela beståndet i Folksam Liv. I det samman- hanget kan det tilläggas att bolagets andel av svensk livmarknad nu ligger på ca nio procent — inte så svindlande mycket, men ganska mycket om man betänker att tillväxten skett av helt egen kraft och inte som hos huvudkon- kurrenterna — Skandia Liv, Trygg-Hansa Liv och Wasa Liv — genom fusioners mångfald. Grip har som framgått betitlat sin bok ”Från stor livförsäkring till folkförsäkring”. Den bakomliggande tanken är att det ursprung- ligen rent allmänt sett i så hög grad rörde sig om personförsäkring för det burgna fåtalet, medan det nu i så hög grad lyckats att fånga upp i försäkringstagarkollektivet just folk — personer med måttliga eller mindre inkomster, och då inte minst kvinnor. Rubriken till denna anmälan utgör en liten protest mot Grips nå- got missvisande titel. Huvudobjektet för hans framställning är dock Folket/Folksam Liv, och det var just folkförsäkring som inled- AKTUELL LITTERATUR 83 ningsvis stod som nummer ett på produkt- programmet. Sedan detta väl är sagt bör det dock också sägas att svensk personförsäkring just under de senaste åren verkligen blivit ett slags folkförsäkring som få kunnat föreställa sig från säg 1960- eller 1970-talens horisont. Tre utmärkta tabeller (s. 46-48) säger det mesta i den saken. Ett bärande tema i Grips framställning ut- gör arten av förändring i Folksam Livs relatio- ner till den kundkrets man vände sig till. Författaren hävdar att man mycket länge till- lämpade ett övervägande produktorienterat synsätt för att ganska långsamt och fullt ut först i dessa dagar övergå till ett mera mark- nadsorienterat synsätt. Problematiken är inte särskilt lättutredd, men exemplifieringar och resonemang övertygar om att historieskriv- ningen i den delen i allt väsentligt är riktig. En devis av många under vilken Folksam levt och verkat är ”Folksam — mer än försäk- ring”. Måhända litet sökt anlägger Grip i det sammanhanget något som han kallar ”det infrastrukturella perspektivet". Folksam Liv kom relativt tidigt att engagera sig hårt i skadeförebyggande verksamhet, i rehabilite- ring och i medicinsk forskning. Det utgör förvisso en viktig del av helhetsbilden — men läsaren borde kanske inte, som här sker, bibringas den uppfattningen att Folksam varit praktiskt taget ensamt om att vara ”mer än försäkring!” I takt med tiden Dagens Folksam är helt i takt med tiden. Man erbjuder såväl traditionella försäkrings- lösningar som produkter på den rena spar- marknaden. Ett par nytillskott i dotterbolags- floran är Folksam Fond och Folksam Spar. Man har ett komplett utbud, och får man tro mer eller mindre dagsfärsk statistik ligger företaget väl till i kampen om framtidens försäkringskunder. I Grips framställning figurerar inga person- namn — utom på de två näst sista sidorna, där ledamöterna av förtroenderåd och styrelse per 1917/1918 redovisas. Avsikten har uppenbar- ligen varit att låta just försäkringsverksamhe- ten och — inte minst — försäkringstanken stå i centrum , inte framsynta stiftare och driftiga företagsledningar. Det är en approach — och inte nödvändigtvis den sämsta. Men någon gång — kanske med sikte på 1998 då Folk- samkoncernen kan blicka tillbaka på 90 års verksamhet och effekterna av de senaste årens nyordning på livsidan och av EU-anslutning- en blivit någorlunda klart skönjbara — bör detta så framgångsrika företags historia bli föremål för en allsidig och samlad beskriv- ning och analys, varvid man inte bör försum- ma att placera in Folksams utveckling i den kooperativa rörelsens utveckling i stort. AKTUELL LITTERATUR