Försäkring runt Östersjön — om utvecklingen av försäkringsmarknader i Estland, Lettland, Litauen och nordvästra Ryssland

325 NFT 4/1995 Försäkring runt Östersjön — om utvecklingen av försäkringsmarknader i Estland, Lettland, Litauen och nordvästra Ryssland av Olof Engfeldt och Larissa Rybalko, IFU utbildnings AB Olof Engfeldt är jur kand och har arbetat på IFU sedan 1974. Se- dan 1993 har han byggt upp IFUs kontaktnät med försäkrings- branscherna i Ryssland, Vitryss- land, Ukraina och de baltiska staterna. Larissa Rybalko är född i Uk- raina och är ekonomi licentiat vid universitetet i St Petersburg. Hon har arbetat vid Universitetet, Institut Strakhovanija och på för- säkringsbolaget Progress-Neva i St Petersburg och arbetar just nu med IFUs Östeuropaprojekt. detta har skett med stöd av svenska staten och estniska myndigheter. IFU arbetar också med kontakter i Lettland, Litauen, Ukraina och Vitryssland. Tillsam- mans med IFUs kontakter i Norden och Eu- ropa hoppas vi vara en del av stödet till uppbyggnaden av en finansiell infrastruktur i Östeuropa. Stödet för utveckling kan inte bara bestå av bistånd. Det är nödvändigt att det komplette- ras med normala internationella kontakter både mellan olika branschorganisationer och på kommersiell bas. I syfte att underlätta för nordiska försäk- ringstjänstemän att ta sitt ansvar har vi sam- manställt denna artikel. Situationen i dessa länder är svåröverblickbar och ett sätt att IFU har arbetat med olika projekt i Ryssland sedan 1993 och i Estland sedan 1994. I Ryss- land har IFU medverkat i uppbyggnaden av en försäkringshögskola, Institut Strakhov- anija, knuten till ekonomiska fakulteten vid universitetet i St Petersburg. Med stöd av svenska staten och Finanskommittén inom Borgmästarämbetet i St Petersburg har IFU medverkat i organisationsutveckling, lärar- träningsprogram, utveckling av internatio- nellt kontaktnät, produktion av läroböcker på ryska och studiebesök för ryska lärare i Sverige. I Estland har IFU i samarbete med estniska försäkringsförbundet, Eesti Kindlustusseltide, genomfört dels en utbildning för skaderegle- rare och dels ett lärarträningsprogram. Även Larissa RybalkoOlof Engfeldt 326 närma sig dessa marknader är att delta i olika projekt för utveckling av infrastrukturen. Informationen till denna artikel är hämtad från egna erfarenheter och från material som producerats vid Universitetet, Institut Strakhovanija och Rosstrakhnadzor i St Pe- tersburg och från material som presenterades av de baltiska försäkringsförbunden och tillsynsmyndigheterna vid OECD-mötet i Stockholm i september 1995. Vi har försökt redovisa materialet så att det är jämförbart mellan de olika länderna. I avsnittet om ”Ryssland, Speciella problem”, redovisar vi problem som till stor del är ge- mensamma med övriga f d sovjetrepubliker. I de baltiska staterna, möjligen med undantag för Litauen, har man dock varit snabbare med att införa regler om tillsyn och annat som ger en stabil struktur. Allmänhetens förtroende för försäkring hänger intimt samman med regler om försäk- ringsbolagens solvens och värdebeständiga investeringar. I detta avseende är det särskilt viktigt att veta om det finns några begräns- ningar att investera utomlands. Reglerna är oklara och kan inte alltid utläsas av en enskild lag. För att undvika onödiga upprepningar i artikeln avstår vi från att redovisa speciella problem under beskrivningen av Estland, Lettland och Litauen. Vi har heller inte alltid, t.ex. rörande investeringsregler, haft tillgång till jämförbar information från de olika län- derna varför jämförelserna ibland haltar. I stället för att avvakta med en fullödig komparativ studie någon gång i framtiden har vi valt att redovisa det som vi har tillgängligt nu. Försäkring i Sovjet Före Oktoberrevolutionen 1917 existerade i Ryssland ett ganska välutvecklat försäkrings- system. Men första världskriget, revolutio- nen och den följande ekonomiska krisen ur- holkade värdet på försäkringsbeloppen och utbetalningarna, och ledde till att försäkrings- bolagen blev tvungna att dra ned sin aktivitet under 1917. Omedelbart efter revolutionen fortsatte dock bolagen sin verksamhet i ursprunglig form. Under överinseende av en nyinrättad myn- dighet skapades en ny försäkringsorganisation för lokal och ömsesidig försäkring. Den 23/7 1918 infördes ett dekret: ”Om grundvalarna för statlig kontroll” över alla slag av försäkring. Dekretet låg i linje med målet att upprätta en statlig tillsynsmyndighet för försäkringsbolag och förbereda över- gången till ett förstatligande av all försäkrings- verksamhet. Den 28/11 1918 togs dekretet ”Om orga- niserande av försäkringsverksamhet i Ryss- land” enligt vilket all försäkring, med undan- tag för ömsesidiga och kooperativa bolag, monopoliserades av staten och bolagens till- gångar förklarades statlig egendom. Person- försäkring kom att administreras av speciella sparkassor, och sakförsäkring meddelades genom ”Brandförsäkringsavdelningen”. Den 6/11 1921 utkom ett dekret: ”Om stat- lig egendomsförsäkring”. I februari 1921 skapades ”Gosstrakh” som tilldelades ensamrätt till att meddela försäk- ring. Till att börja med inskränkte sig Gosst- rakhs verksamhet till sakförsäkring, men från och med 1922 infördes också person- försäkring. Den 18 september 1925 togs ”Förordningen om statlig försäkring i SSSR”, i vilket det statliga försäkringsmonopolet stadfästes och det förbundsrepublikanska statliga försäk- ringssystemet grundades, dvs. all försäkrings- verksamhet var underordnad dels den sovje- tiska centralmakten, dels territoriella organ (som t ex statsorganen i den delstat verksam- heten bedrevs). De grundläggande principerna inom detta system var följande: 1.Statligt monopol för alla typer av försäk- ring. 327 2.Koncentration av all försäkring inom lan- det till ett enda system av statlig försäkring. 3.”Demokratisk centralism” vad beträffar organisation och genomförande av försäkringsverksamhet. (Innebär att central- makten sätter principer och ramar för verk- samheten; inom dessa ramar råder viss själv- ständighet vad avser verkställandet.) 4.Operativ självständighet för statliga försäkringsorgan i löpande frågor, under nära samverkan med alla finans- och kre- ditsystem i landet. 5.Ekonomisk självständighet för försäkrings- verksamhet vad avser själva driften. 6.Uppdelning i nationell och internationell försäkring, vad avser organisatoriska för- hållanden. Systemet med statlig försäkring bestod i näs- tan oförändrad form under 60 år. Vad beträf- far försäkringslagstiftning, så existerade un- der sovjettiden ingen speciell lag som regle- rade försäkringsverksamhet (några artiklar/ paragrafer som hade koppling till försäkring var införda i den allmänna lagstiftningen). Ej heller fanns någon högre försäkringsutbild- ning för specialister inom försäkring eller för försäkringsmatematiker. Men nya tider stundar, och inom detta om- råde – såväl i Ryssland som i andra före detta sovjetiska territorier – har stora förändringar skett den sista tiden. Allmänt om marknaden Försäkringsmarknaden är beroende av många olika faktorer såsom t.ex. tradition, befolk- ningssammansättning, näringslivets struktur, risksituationen, statliga system osv. Nedan har vi sammanställt viss grundläggande fakta. Till nordvästra Ryssland, vårt närområde av detta världens största nation, brukar man räkna regionerna Murmansk, Karelen, Arch- angelsk, Novgorod, Leningrad, St Petersburg och Pskov. I St Petersburg, centrum för vårt närom- råde, bor drygt 5 miljoner invånare. Där är utbildningsnivå och välstånd högre än i ge- nomsnittet av Ryssland. En stor del av tidi- gare näringsliv där har varit starkt inriktat på Tabell 2. Näringsverksamhet i förhållande till BNP respektive antal sysselsatta i % Sverige Estland Lettland Litauen Ryssland Jord- och skogsbruk 2 / 3 13 / 13 25 / 16 17 / 18 20 / 13 Industri och bygg 31 / 26 59 / 42 46 / 41 63 / 48 55 / 39 Övrigt 67 / 71 28 / 45 29 / 43 20 / 34 25 / 48 Sverige Estland Lettland Litauen Ryssland Yta i km2 450 000 45 000 65 000 65 000 17 075 000 Invånarantal i miljoner 8,7 1,6 2,6 3,7 150,0 Invånare/km2 21 35 42 57 8,7 BNP/inv i USD 1992 26 142 2 770 2 470 - 2 520 Befolknings- 94% svenskar 62 % ester 52% letter 80% litauer 80% ryssar sammansättning 6% utl. medb. 30% ryssar 34% ryssar 9% ryssar 4% tatarer 1992 3% ukrain. 5% ukrain. 7% polacker 3% ukrain. Valuta Kronor Kroon Lats Litas Rubel 1 SEK = - 1,7 0.08 0,56 670 Huvudstad Stockholm Tallinn Riga Vilnius Moskva Tabell 1. Vissa grundläggande fakta. 328 militär verksamhet och en förskjutning sker nu mot civil produktion. Av tradition har sovjetmedborgarna lutat sig mot familj, vänner och stat. När det stat- liga trygghetssystemet har fallit sönder och inflationen har härjat har en okänd marknad vuxit fram med banker, försäkringsbolag och bevakningsföretag. Nu står ofta våra grannar vilsna och fundersamma över hur de ska lösa sitt företags eller sina privata riskfrågor. Utvecklingen efter sovjettiden har gått olika långt i olika länder. De gamla monopolistiska statliga bolagen från sovjettiden, Gosstrakh och Ingosstrakh, lever kvar – ibland med nytt namn – och sätter fortfarande sin prägel på marknaden. De nya privata bolagen tar dock marknads- andelar och tvingar fram en förändring. Suc- cessivt växer det också fram nya behov när statshandel ersätts av fri företagsamhet, när en egendomsägande medelklass etablerar sig och när nya regler införs t.ex. om skadestånds- ersättning vid trafikolyckor. Marknadens tillväxt förstärks också genom införandet av obligatoriska försäkringar och inom hela Östersjöområdet har nya bolag bildats i snabb takt under de senaste åren. Återförsäkrarna är dock för svaga och kring- tjänster som skadebesiktning, mäklarverksam- het m.m. är outvecklade. I samtliga länder finns försäkringsförbund och tillsynsmyndigheter. Deras främsta upp- gift just nu är att utveckla lagstiftningen och infrastrukturen. Informationen om utveck- lingen ökar också tack vare dessa organisatio- ners krav på öppen information om försäk- ringsbolagen. Samtliga baltiska stater har internationellt samarbete. I norr med Finland, Sverige och USA. Tyskland är aktivt överallt medan Eng- land och Frankrike, med undantag för mäk- lare, knappast visat något intresse alls. I St Petersburg finns såväl finska som tyska och amerikanska intressen representerade. De flesta utländska försäkringsbolag tycks dock anse att tiden ännu inte är mogen för att gå in mer aktivt. Ryssland Lagar och tillsyn Den ryska försäkringslagstiftningen upplevs av aktörerna på marknaden som alltför hård, osmidig och dessutom ”orättvis”. Tillsam- mans med valutalagstiftningen och skatte- lagstiftningen lägger den många hinder i vä- gen för utvecklandet av en dynamisk försäkringsmarknad, men den är inte alltid till nackdel för de ryska bolagen då den effektivt skyddar dessa från utländsk konkurrens. Att lagstiftningen inte ger konsumenten (försäkringstagaren) något nämnbart skydd gör saken inte bättre. Tillsynsmyndigheten, Rosstrakhnadzor, bildades 1992 och lyder direkt under reger- ingen. I Moskva arbetar ungefär 200 perso- ner. Det finns också 18 regionala kontor. Kontoret i S:t Petersburg startades efter på- tryckningar från stadens borgmästare och är ett av de första regionala kontoren. Verksam- heten brottas med stora svårigheter, bl.a. med avseende på personal och övriga resurser. Men den behöver också mer erfarenhet, tyd- ligare regler att agera efter, samt kraftfullare instrument för verkställighet av tagna beslut och utfärdade förordningar. Viktiga lagar och förordningar som regle- rar den ryska försäkringsmarknaden: 1.Lagen om försäkring, från den 27.11.92. 2.Villkor för licensiering av försäkrings- verksamhet på Ryska Federationens terri- torium, från den 12.10.92. 3.Redovisningsregler för försäkrings- organisationer, utfärdade av Rosstrakhnad- zor den 08.10.92. 4.Placeringsregler för försäkringsreserver, utfärdade av Rosstrakhnadzor den 09.06.93. 5.Lagen om beskattning av försäkrings- verksamhet, 1992. Kapitaltäckningskraven för bolagen har hit- 329 tills varit ganska beskedliga, men kraftiga höjningar är på gång. Följande minimikrav är på förslag: livförsäkring 800 000 ECU sakförsäkring 300 000 ECU återförsäkring 900 000 ECU Hårda regler kring valutahantering gör det svårt för bolagen att agera internationellt och att försäkra vissa slag av risker. En möjlighet att lindra effekterna av detta är att samarbeta med utländska bolag eller att grunda gemensamägda bolag. Denna möjlighet har dock varit svår att utnyttja i praktiken givet den ägarbegränsning som gäller för utländska intressen: max 49% utländskt ägande tillåts för närvarande i bolag med både ryska och utländska intressen. Skattelagstiftning är sträng och upplevs som mycket betungande av bolagen, något som har skapat en marknad för skatteplanering. Marknaden Den ryska försäkringsmarknaden började ta form i början 90-talet. I slutet 1994 var c a 4 000 försäkringsbolag registrerade, men bara 2 000 av dessa är verksamma/aktiva, de öv- riga är “vilande bolag“. Av bolagen är 24 licensierade återförsäkringsbolag. Kapacite- ten är dock låg. Som regel är bolagen inte specialiserade. De 50 största bolagen svarar för ca 43% av försäkringsmarknaden, och 27 bolag ägnar sig uteslutande åt livförsäkring. Viktiga bolag på marknaden i S:t Peters- burg och nordvästra Ryssland är, mätt i premieinkomst 1994, Rossgosstrakh, ASKO- Petersburg, Virilis, Nevskaja, Russ, Lado- Balt, Progress-Neva och Ingosstrakh. Utländ- ska bolag verksamma i detta område är t.ex. AIG, Pohjola, Münchener Rück och Kölnische Rück. De finns ett antal försäkringsförbund i Ryss- land: “Rysslands försäkringsgivares förbund“, som skapades 1992. Det har 50 medlemmar och har som främsta uppgift att meddela undervisning åt sina medlemmar. ”Ryska förbundet av försäkringsgivare” skapades 1992 och har 40 medlemmar. Dess huvuduppgift är att verka för att skapa en infrastruktur inom försäkring åt sina medlemmar. “Ryska sjukförsäkringsbolags förening“, skapad 1992, är en icke-kommersiell orga- nisation. “S:t Petersburgs försäkringsgivares för- bund“ grundades 1992 av 15 av stadens försäkringsbolag. I mars 1995 hade förbun- det 40 medlemmar, varav 33 försäkrings- bolag. Ordförande är Alexander Tihonov, vd i Sphinx. Förbundet ingår i stadens försäkringsförening och i Nordväst- regionens förening samt i ett av de natio- nella förbunden. Försäkring kan delas in i obligatorisk och frivillig försäkring. Socialförsäkring, folk- pension, arbetslöshetsförsäkring, sjukförsäk- ring, ansvarsförsäkring för publika transport- bolag och trafikförsäkring är, med vissa re- servationer, obligatoriska. Försäkringsmarknadens utveckling sker un- der påverkan av minst tre grundläggande fak- torer: den allmänna ekonomiska utvecklingen i samhället omstruktureringen i samhället skapar nya behov av försäkringstjänster inflytande från den internationella försäk- ringsmarknaden Premier och försäkrings- utbetalningar 1992-1994 Försäkringsmarknaden i Ryssland har ändrat karaktär en del under de tre senaste åren. Under 1994 ökade premievolymen med två gånger realt, och uppgick totalt till knappt $ 3 miljarder, varav över 50% var premier för personförsäkring. Personförsäkring är den bransch som ökat mest under de senaste åren. (Se tabell 3, nästa sida). 330 Tabell 3. Premier och försäkringsutbetalningar 1992-1994 Premier, % Utbetalningar, % Försäkringsbransch 1992 1993 1994 1992 1993 1994 Personförsäkring 33,07 44,0 55,9 37,92 47,0 56,0 Egendomsförsäkring 36,91 28,3 21,3 35,91 25,3 22,0 Kreditförsäkring 30,02 - - 26,17 - - Ansvarsförsäkring - 18,3 - - 16,5 5,0 Obligatorisk försäkring - 9,4 22,8 - 11,2 17,0 Totalt 100 100 100 100 100 10 Personförsäkring På grund av den höga inflationstakten har andelen kort livförsäkring (upp till ett år) ökat sin andel på marknaden för personförsäkring. Den mest populära formen, med avseende på premieinkomst, inom livförsäkring är ”kort tjänstepension”, där företagen betalar pre- mien åt sina anställda (ca 80% av totala premie- inkomsten). Orsaken till populariteten hos denna för- säkringsform har samband med dels de skatte- fördelar företagen erhåller, dels genom att den löser problemet med att erhålla kontanta pengar, ett problem som är ständigt närva- rande i den ryska ekonomin (just därför vär- deras också likvida medel högre än icke lik- vida). Inom personförsäkring erbjuds: livförsäkring barnförsäkring (sammansatt kapitalförsäk- ring) sjukförsäkring genom arbetsgivaren för alla medborgare (såväl obligatorisk som frivil- lig) olycks- och arbetsskadeförsäkring genom arbetsgivaren för anställda inom krigsmak- ten, polisen, skattemyndigheterna och so- cial service (obligatorisk) vårdförsäkring vårdkostnadsförsäkring vid utlandsvistelse Egendomsförsäkring De områden bolagen föredrar att arbeta inom är flygkaskoförsäkring, godsförsäkring och försäkring av lager. “Vanlig brandförsäk- ring“ arbetar så gott som samtliga bolag med. Följande produkter erbjuds: villa/hem försäkring företagsförsäkring transport- och godsförsäkring motorförsäkring kreditförsäkring Ansvarsförsäkring En väsentlig roll för utvecklingen av försäk- ringsmarknaden spelar skapandet av en mark- nad för ansvarsförsäkring. Från början av 1995 har trafikförsäkringen fått en allt större spridning, och försäkringar för läkares och journalisters ansvar börjar komma ut på mark- naden, liksom olika former av miljöförsäkring. En särställning på marknaden intar försäk- ring av finansiella risker. Tyvärr inskränker sig den här typen av verksamhet ganska ofta endast till försäkring mot risken för utebliven betalning av tagen kredit, och i synnerhet till försäkring av kredittagarens ansvar för det fall att denne ej betalar tillbaks krediten. Denna sista typ av försäkring dominerar helt mark- naden för ansvarsförsäkring i Ryssland, med en andel på ca 90%. Investeringar De ryska försäkringsbolagen orienterar sig mot samma typ av investeringar som av tradi- tion varit praxis på världsmarknaden. Dess- utom har de speciella drag som kännetecknar dagens utveckling i den ryska ekonomin, i 331 synnerhet den tröga privatiseringsprocessen, de svagt utvecklade värdepappers- och fastig- hetsmarknaderna och den dåliga avkastningen på statspapper, inverkat på inriktningen av investeringarna av de för tillfället fria medlen hos bolagen. För närvarande inriktar bolagen huvudsakligen sina investeringar mot föl- jande områden: depositkonton i bank bankcertifikat övriga värdepapper med låg risk fastigheter emission av lån. Enligt tillsynsmyndighetens direktiv ”Placeringsregler för försäkringsreserver” måste bolagen iakttaga följande placerings- regler: statspapper min. 10 % likvida medel på bank min. 5 % fastigheter max. 40 % bankväxlar och certifikat max. 50 % värdepapper i aktiebolag max.40 % valutamedel max.10 % Minst 80% av medel motsvarande de försäk- ringstekniska skulderna måste investeras inom Rysslands gränser. Speciella problem Dagens ryska försäkringsmarknad känneteck- nas av följande problem: brist på konkurrens, med inslag av mono- pol: de statliga Rossgosstrakh och Ingoss- trakh och dem närstående bolag hård beskattning, inte minst på grund av avsaknaden av avdragsrätt för premier hos bolagens kunder alltför höga premier förekomsten av en rad bolag som bara till namnet är försäkringsbolag och egentligen ägnar sig åt finansiell verksamhet och skat- teplanering otillräckligt eget kapital hos bolagen i för- hållande till de risker bolagen accepterar brist på gemensamma och enhetliga regler på försäkringsområdet otillräcklig utbildning och erfarenhet hos specialisterna på bolagen. Ett stort problem är och har varit efterfrågan på försäkringstjänster, vilken helt klart är otillräcklig för en normal utveckling av mark- naden. Detta faktum hänger samman med en rad omständigheter: brist på kunskap om, och erfarenhet av, försäkring hos befolkningen hög inflationsnivå stor andel företag i ekonomin som är stat- liga och som därigenom saknar incitament till att försäkra sig. För att komma tillrätta med de ovannämnda problemen kan en utväg vara att: förändra skattelagstiftningen så att bolagen ej skattas ihjäl införa gemensamma och enhetliga regler för bolagens verksamhet införa ordentliga krav på minsta egenkapital för nya och befintliga bolag låta utländska bolag få samma rättigheter som ryska höja effektiviteten i tillsynsmyndighetens – Rosstrakhnadzor – verksamhet, inte bara på federal nivå, utan också på regional och lokal nivå. Den fortsatta utvecklingen på försäkrings- marknaden kommer i mångt och mycket att bli avhängig av den allmänna ekonomiska utvecklingen i samhället och av de politiska förhållandena framöver. Estland Lagar och tillsyn I Estland trädde Försäkringslagen i kraft i december 1992. Den bygger till stora delar på den estniska försäkringslagen från 1936 och EUs direktiv om försäkring. En ny lag är redan under utveckling och då med tillägg 332 avseende tillsyn och mäklare/agenter. Minimikapitalet för att starta ett försäkrings- bolag är idag 2 miljoner Kroon. Detta belopp avser man att höja avsevärt beroende på bransch. För återförsäkring och obligatorisk pensionsförsäkring kommer beloppen att tio- dubblas. En särskild trafikförsäkringslag från 1992 har redan omarbetats och den trädde i kraft 1 juli 1995. Den innehåller bl.a. nya regler om skadeståndsansvar. Försäkringsinspektionen bildades i början av 1993 och har idag 10 anställda. Man lyder under Finansministeriet som också styr verk- samheten inom Licenskommissionen, Trafik- försäkringsföreningen, Eesti Kindlustus, och en särskild enhet för försäkring inom mini- steriets avdelning för bankfrågor. Bland per- sonalen finns både en jurist och en aktuarie. Inspektionen har givit ut årsböcker avse- ende 1992 och 1993. Årsboken för 1994 förväntas komma i oktober/november i år. Den estniska Inspektionen tycks ha en tätare kontroll än övriga länder och tycks också vara den mest välutvecklade. Finansieringen sker genom betalning från försäkringsbolagen i förhållande till premievolym. Marknaden Det statliga bolaget Eesti Kindlustus är omor- ganiserat till ett statligt ägt aktiebolag och man avser att privatisera det. De första privata bolagen bildades 1991. Totalt är de 21 bolag varav 5 sysslar med livförsäkring och 16 med skadeförsäkring. Till detta kommer Estniska Trafikförsäkringsföreningen. I detta samman- hang kan nämnas att Estland bland dessa länder är ensamt om att vara anslutet till Gröna-kort-systemet. Eesti Kindlustus är störst inom egendomsförsäkring 25%, trafik- försäkring 38% och livförsäkring 71%. ASA är näst störst inom egendom och trafikförsäk- ring med ungefär 20%. Av resterande bolag når ingen över 7%. Polaris-Elu och Blig är näst störst inom livförsäkring med c a 14% vardera. Estnisk lag tillåter 100% utländskt ägande, men styrelse och daglig ledning måste till stor del vara estnisk och bosatt i Estland. Bland bolag med utländska intressen märks Seesam (American International Group och Pohjola), Alte Leipziger (Tyskland), Eesti Aeromet (Ryssland), Inges (Ryssland), Blig (Phoenix International, USA), Hansa Kindlustus (Trygg-Hansa, Industriförsäkring och Eesti Kindlustus), Sampo (Finland) och Swiss Re (Schweiz). Inhemska återförsäkringsbolag saknas. Bland skadeförsäkringsbolagen är det vanligt att återförsäkra även små risker till mellan 40 och 60%. Orsaken uppges vara att bolagen är så små. Företagsförsäkring är långt vanligare än försäkring för privatpersoner. Det är också inom företagsförsäkring som man spår den snabbaste uppgången. Genom att trafikförsäk- ringen är obligatorisk så kan man räkna med en uppgång även här. Man påstår också att allmänhetens förtroende för försäkringsbran- schen ökar vilket också bör påverka premie- volymen positivt. På grund av Inspektionens täta kontroller finns redan vissa siffror för första halvåret 1995. Den totala premie- volymen var 250 miljoner Kroon varav en- dast 8% kommer från livförsäkring. Markna- den ökar men livförsäkringsdelen minskar. Premievolymen 1994 var 309 miljoner Kroon varav knappt 11% avsåg livförsäkring. Försäkringsförbundet, Eesti Kindlustussel- tide, bildades i februari 1993. Chef är Matti Klaar som också är ansvarig för det kontor Swiss Re har i Tallin. De viktigaste arbets- uppgifterna idag är att främja utvecklingen av försäkringslagstiftningen, att arrangera olika utbildningsaktiviteter, skapa en databas och utföra speciella utredningar. Investeringar I Försäkringslagen finns regler om investe- ringar om hur de tekniska reserverna kan fördelas på obligationer, inteckningslån, fast- 333 igheter, aktier och bankkonton. Beträffande mer osäkra investeringar finns begränsningar. Icke börsnoterade aktier får t.ex. uppgå till högst 15%. Lettland Lagar och tillsyn Tillsynen över försäkringsbranschen har se- dan 1991 skett genom tillsynsavdelningen vid Finansministeriet. En särskild Försäk- ringsinspektion är under utveckling. Den reg- leras i Lagen om statlig försäkringsinspek- tion från september 1995. Den oberoende tillsynsmyndigheten lyder under Finansministeriet och styrs av ovan- nämnda lag, en stadga som ska godkännas av finansministern och till viss del av Lag om försäkring. För ömsesidiga bolag finns en särskild lag. Det finns också en lag som reg- lerar obligatoriska försäkringar. Verksamheten vid försäkringsinspektionen finansieras genom avgifter från försäkrings- bolagen. Under inspektionen finns ett råd för tillståndsärenden rörande försäkringsbolag och ett råd rörande tillståndsärenden för mäk- lare och agenter. En ny lag om obligatorisk trafikförsäkring väntas träda i kraft från 1 januari 1996. Sär- skilda regler finns om utbildning, solvens och investeringar. Då det saknas fungerande ut- bildningssystem, då det råder stor brist på utbildade aktuarier och då det inte finns en fungerande finans- och fastighetsmarknad så är reglerna ibland svåra att följa. Marknaden De första privata bolagen bildades 1991. Idag finns 40 bolag varav 2/3 sysslar enbart med skadeförsäkring och 1/3 enbart med livför- säkring. Latva som är statligt är ett liv- och olycks- fallsförsäkringsbolag som utgör resten av det statliga Gosstrakh. Latva har ungefär 25% marknadsandel. Skadeförsäkringsrörelsen i Gosstrakh överfördes till Balta. Bland övriga större bolag kan nämnas Ezerzeme, Baltijas Transporta Adrosinasana, Rigas Fenikss och Famlats. Det finns tre ömsesidiga bolag. Alla är mycket små. Slita arbetar inom skadeförsäk- ring och Dzelzcenieku soildaritate arbetar inom livförsäkring. Antalet mäklare och agen- ter är 3 500. Det utländska inflytandet är litet. Rigas Fenikss ägs av lettiska, litauiska och tyska intressen. Kölnische Rück har en agentur i Riga med ansvar för Baltikum, Vitryssland, Ukraina och Moldavien. Det saknas inhemska återförsäkringsbolag. Återförsäkring sker företrädesvis genom Swiss Re, Lloyds och Munich Re. Den samlade premievolymen 1994 var 35 miljoner USD fördelat på egendomsförsäk- ring 33%, livförsäkring 30%, motorfordons- försäkring 11% och övrigt 26%. Jämfört med 1993 är det en uppgång på knappt 40%. Samtidigt har återförsäkrings- premierna ökat med 250%. En förklaring till den förhållandevis höga premieinkomsten inom livförsäkring sägs vara en ovanligt po- pulär begravningsförsäkring. Stöldmomentet inom bilförsäkring har or- sakat stora förluster. Ansvarsförsäkring och transportförsäkring utvecklas snabbast. Vissa risker är obligatoriska att försäkra t.ex. stat- liga företags egendom och farliga transpor- ter. Försäkringsförbundet i Lettland har orga- niserat 15 st försäkringbolag. Dessa bolag hör vanligtvis till de som har störst premievolym och flest år på nacken. Förbundet har en heltidsanställd vd, Juris Dumpis. Investeringar Beskrivningen i lagen av gällande regler lik- nar reglerna för Estland. I den lettiska lagen nämns också kontanter som godtagbar inves- tering. Vi har inte kunnat utläsa om det är en reell skillnad eller om det bara är beskriv- ningen som skiljer sig. 334 Litauen Lagar och tillsyn Försäkringsverksamheten är reglerad dels av några artiklar i civillagstiftningen och dels i en särskild lag rörande försäkring från sep- tember 1990. Lagstiftningen är under utveck- ling och man räknar med att mycket snart ha beslutat om en ny försäkringlag som väntas träda i kraft årsskiftet 1995/1996. Försäkringsverksamheten har delats upp i obligatorisk och frivillig försäkring. Det är obligatoriskt att försäkra statligt ägd egendom, liv- och hälsoförsäkring vid resa och privat- ägda fastigheter. Arbete pågår med att utveckla en lag om obligatorisk trafikförsäkring. Tillsynen sköts av Litauens Försäkringsråd under Finansministeriet. Försäkringsrådet har en ovanligt stark koppling till de som de är satta att övervaka. Rådet består till 1/3 av representanter för det statliga försäkrings- bolaget, 1/3 av representanter från övriga försäkringsbolag och 1/3 från Finansministe- riet och andra regeringsorgan. Marknaden Idag finns 35 bolag som har rätt att bedriva verksamhet. Några av dem har en regionalt begränsad koncession. Flera bolag har fått sina licenser indragna under det senaste året. Den obligatoriska försäkringen förmedlas endast av det statliga försäkringsbolaget. Detta bolag svarar också för en mycket stor del av den frivilliga försäkringen och har samman- lagt en marknadsandel på 80% av den totala marknaden. Det statliga bolaget har alltså en mycket stark ställning i Litauen till skillnad mot de andra länderna där de nya bolagen snabbt tar marknadsandelar. Inhemska återförsäkrings- bolag saknas. Större risker återförsäkras utom- lands eller samförsäkras av flera inhemska bolag. Det finns 6 bolag med delvis utländska intressen. Drauda (Tyskland), Baltik Garant (Ryssland), Victoria (Schweiz), Draudos gyvybes draudimas (Tyskland), Savipa (Spa- nien) och Balti Kindlustusselts Bico (Est- land). Jämfört med övriga länder har de utländska bolagen ett förhållandevis stort inflytande på branschens utveckling. Framtiden får utvisa om det är mest på gott eller ont. Premievolymen 1994 för obligatorisk för- säkring var 91 miljoner Litas och för frivillig försäkring 15 miljoner Litas. Försäkringsförbundets chef, Rimantas Stan- kevicius, är också chef för försäkringsbolaget Drauda. Förbundets viktigaste uppgift är lik- som i de andra länderna att påverka utveck- lingen av lagstiftningen. Man undersöker också möjligheten att få igång en fungerade utbildningsverksamhet i samarbete med uni- versitet och andra utbildningsorganisationer. Investeringar Idag finns inga speciella lagregler för försäk- ringsbolag om investeringar eller solvens- krav. Slutord I våra närmaste grannländer runt Östersjön pågår en snabb utveckling inom en marknad som kan utvecklas till bland de största i värl- den. Dess invånare har hög kompetens och är värd vår beundran när de ur en raserad struk- tur bygger något nytt. Om Du i ett ögonblick av obetänksamhet förleds att tro att våra västerländska samhäl- len är överlägsna i allt, ställ Dig då frågan vem som först hade en man i rymden eller bättre, besök ett museum, ett efter kriget återupp- byggt slott, en konsert, en balettföreställning eller ett vanligt hem. Betänk också att vi i Norden haft över 100 år på oss att forma strukturen i vår bransch.

BilagaStorlek
72.94 KB