I samband med Svenska Försäkringsföreningens årsmöte fick Annika Creutzer, Creutzer & Co, ta emot ”Årets pris i svensk försäkring”. Så här hade SFFs styrelse motiverat att hon skulle utses till årets pristagare:
”Annika Creutzer har en gedigen kunskap och erfarenhet av journalistik, nationalekonomi, privatekonomi och därtill ett tilltalande sätt som är kommunikativt och seriöst utan att vara tråkigt.
Annika Creutzer har genom sitt arbete bidragit till att på ett begripligt sätt uppmärksamma ämnet pensioner och finansiellt sparande vilket varit positivt för såväl konsumenter som för försäkringsbranschen.”
– Själv blev jag mycket rörd, när jag läste den här motiveringen. Den fångar väldigt bra vad jag själv vill med det jag gör, säger Annika Creutzer när vi träffar henne en kort tid efter årsmötet.
Vad betyder då det här priset för Annika, som på många sätt redan är en lovprisad ekonomijournalist?
– Det betyder mycket för mig. Som enmansföretagare har jag ingen chef som klappar mig på axeln och ger mig beröm för det jag skriver. Dessutom är det här ett pris från en bransch, som jag ibland är kritisk mot. Men mitt syfte är att få till förbättringar. Så genom att ge mig priset, visar försäkringsbranschen tydligt att den har förstått mig rätt.
Nödvändigt nå de breda folklagren
Annika Creutzer har både jobbat i försäkringsbranschen, som privatekonom på Skandiabanken, och granskat den utifrån, bl.a. som ekonomijournalist och chefredaktör för Privata Affärer. En ganska naturlig fråga är därför vilka utmaningar hon tycker att den har:
– Det första jag tänker på är hur företagen kommunicerar med sina kunder. Det är nödvändigt att nå de breda folklagren, att få alla kunder att förstå vad de köper. Det handlar om tydlighet, att rensa i språkbruket, förenkla och att ibland byta begrepp.
Den andra utmaning som Annika ser är den ålderstigna IT-strukturen.
– När man gör de stora investeringar som är nödvändiga, hoppas jag att företagen har med sig konsumentperspektivet. Jag skulle gärna vilja uppmana dem att inte bara snegla på kollegorna i branschen, utan också på hur man gör i helt andra branscher.
Som exempel på en annan bransch, nämner hon auktionsbranschen. Här tycker Annika att hon kan se enkla och tydliga lösningar – något som fått folks förtroende i de finansiella transaktionerna.
– Ett annat exempel är spelbranschen. Jag kan inte säga att jag gillar den, men jag kan ändå inte annat än hysa en viss beundran för att de är skickliga och innovativa i vad de gör. Sedan är det väl inte alltid till kundernas fördel, rent privatekonomiskt….
Annika passar också på att slå ett slag för Skatteverket, som hon tycker är jätteduktiga. Hon pekar på att Skatteverket, liksom försäkringsföretagen, har ett juridiskt ok att bära på – men att de ändå lyckas kommunicera på ett bra sätt.
– Ett så enkelt grepp som att tilltala i du-form på exempelvis deklarationen, underlättar förståelsen.
Något som Annika saknar i försäkringsbranschen är ordförståelseundersökningar. Hon drar sig till minnes att AMF gjorde en sådan för många år sedan, men att hon inte sett något bra exempel på senare tid.
Och så känner hon en viss frustration inför ordet ”transparens”:
– Det har blivit ett modeord i branschen, men ibland undrar jag om alla de som pratar om transparens verkligen menar vad de säger? När jag hör någon använda ordet blir jag istället vaksam och undrar vad man vill dölja.
En bransch som står sig väl internationellt
Även om Annika i vissa stycken kan vara kritisk till branschen, tycker hon ändå att den står sig väl i en internationell jämförelse. Hon upplever att försäkringsbolag i andra länder PÅ SINA HEMSIDOR alltför ofta kommunicerar med hjälp av reklam och att det många gånger kan vara svårt att hitta fakta i kommunikationsdjungeln. Där anser hon att de svenska bolagen har en styrka jämförelsevis.
När vi kommer in på den internationella spelplanen, känner Annika en viss oro för EU-lagstiftningen på försäkringsområdet.
– I Sverige har vi av tradition arbetat med mycket av branschöverenskommelser och en stor portion sunt bondförnuft. Jag ser en risk att vi förlorar detta i kölvattnet på den omfattande EU-lagstiftning som är på väg och jag tror inte att lagstiftningshetsen gynnar konsumenterna. Tvärtom, så kan den komma att minska konkurrensen.
Offentlighetsprincip och yttrandefrihet viktiga för konsumentskyddet
Hon pekar på att konsumentskyddet bäst upprätthålls genom bra övervakningsmyndigheter, men inte minst genom offentlighetsprincipen och yttrandefriheten:
– Det bästa stödet för konsumenterna sker genom att det skrivs och debatteras. Om man öppet lyfter fram de problem som finns, skapas möjligheter till förbättringar. Det här tar vi i Sverige för självklart, men ur ett internationellt perspektiv är det inte så.
Annika Creutzer har engagerat sig mycket i pensionsfrågan, med speciellt fokus på hur pensionsvillkoren för kvinnor kan förbättras. Det har bl.a. lett till två böcker, på uppdrag av KPA. Hennes senaste bidrag till den här debatten är en kartläggning av efterlevandeskyddet, som hon gjort åt Änke- och Pupillkassan.
Tre åtgärder för förbättrade pensionsvillkor
Vilka är då de åtgärder som Annika anser krävs för att pensionsvillkoren ska bli bättre – inte bara för kvinnor?
– För det första duger det inte att prata om kvinnornas låga pensioner, utan att tala om de tidigare vägval i livet som görs. Framförallt tänker jag på deltiderna. Pensionen är bara ett kvitto på de val som du gjort tidigare i livet.
För det andra pekar Annika på att det behövs en stor reform inom förvaltningsadministrationen. Hon skulle vilja se en depå, där alla avtalade och privata pensioner finns registrerade.
– På det sättet gör man det möjligt att samordna all korrespondens med kunderna. De ska inte behöva bära den administrativa börden, utan ska kunna använda en enda blankett för att hantera utbetalningarna av de pensioner som kommer från olika håll.
Den tredje åtgärden är att skryta lite mer om vårt totala pensionssystem i Sverige. Hon tycker att det pratas för mycket om det i negativa termer och att vi är för snabba att hitta fel, när det ur internationellt perspektiv är välfungerande.
– Vi kanske inte alltid inser att förtroendet för vårt pensionssystem även innebär ett förtroende för svensk ekonomi, vilket i sin tur bl.a. ger oss låga upplåningsräntor. Förtroende är det allra viktigaste kapitalet för ett land, men även för ett försäkringsbolag, poängterar Annika till sist.