Artikelns fokus ligger på att undersöka effekterna av det 21 december 2012 ikraftträdda förbudet mot könsdifferentierade försäkringspremier och -ersättningar. Förbudet har sin bakgrund i mål C-236/09 vid EU-domstolen, där denna kom att ogiltigförklara en undantagsregel, fastslagen i direktiv 2004/113/EG, som gav medlemsstaterna möjlighet att på obestämd tid tillåta användandet av kön som faktor vid försäkringsföretagens beräknande av premier och ersättningar.
I artikeln presenteras tankar kring hur förbudet kommer påverka försäkringsmarknaden som sådan, då försäkringsgivarna måste avvika från den ekvivalensprincip som annars råder. Ett ändrat jämviktspris och underförsäkring är troliga konsekvenser.
Avgörande vid bedömningen av förbudets ändamålsenlighet är även hur man ur ett försäkringsperspektiv ska se på jämställdhet. Är lika resultat en nödvändighet, eller är blott lika möjligheter tillräckligt?
I skrivande stund är dessutom ytterligare ett direktiv, som bland annat berör användandet av ålder och funktionshinder som faktorer vid beräknandet av försäkringspremier och –ersättningar, under behandling på europanivå. Motiveringen till detta direktiv ter sig paradoxal till hur man resonerade i den dom som ledde till förbudet mot könsdifferentiering. Det är därför på sin plats att kritik framförs mot unionslagstiftarens inkonsekventa agerande, när man värderar de olika diskrimineringsgrunderna annorlunda. Ett framtida ställningstagande är oundvikligt.
Artikeln återfinns nedan, som pdf-fil. Även uppsatsen i sin helhet finns bifogad.