Varje dag sker i genomsnitt tio bränder i Sverige. Skadebeloppen är stora – Svensk Försäkring har beräknat att för 2021 kostade bränderna cirka 4 miljarder kronor.
Men statistik är en sak. För många privatpersoner och företag kan en brand vara förödande. En som möter dessa människor är Jan-Erik Larsen, storskadereglerare/inspektör på försäkringsbolaget If i frågor som rör bränder i villor och fritidshus.
─ Det handlar ofta om människor i kris. Vanligtvis har de svårt att ta till sig information under det första skedet. Då är min roll att bara finnas på plats, att ta mig tid och lyssna. Men trots att jag har lång erfarenhet av den här sortens situationer, går det ändå inte att veta hur kunden verkligen känner.
Stort mandat
För lång erfarenhet är något som Jan-Erik har. Han har arbetat på If med den här typen av frågor i snart 25 år. Hans karriär startade med att ta hand om skador i kök och badrum, men efter sju år har det sedan blivit storskadorna. Det är hans uppgift att hålla kontakten med kunden när olyckan har skett.
─ Jag har ett stort mandat från If. Det, tillsammans med erfarenheten som jag bär med mig, gör att jag känner stor trygghet i min roll. Här finns naturligtvis en skillnad i jämförelse med mitt tidiga arbetsliv. Till exempel har jag fått insikten om att jag inte behöver kunna allt och det skapar i sig en trygghet. Och jag tror att det märks på mig.
I genomsnitt har Jan-Erik cirka femton ärenden igång samtidigt. Men det är ärenden som skiftar en del och tar olika lång tid att lösa. När det gäller en totalskada, dvs. att bara skorstenen står kvar efter branden, kan det ta mellan 1 och 1½ år innan ett nytt hus står på plats. Om husets yttre fortfarande finns kvar, rör det sig om mellan 8 månader och 1 år. Under den här perioden blir det mycket tid som måste läggas på ärendet och många samtal som ska föras.
─ Sedan är det klart att det alltid finns luckor, när jag har mindre att göra med pågående brandärenden. Då hjälper jag till med andra typer av skador, säger Jan-Erik och fortsätter:
─ Under den här vintern har det handlat mycket om frysskador. Normalt brukar det vara lugnt i januari, vilket ger utrymme för att ta hand om ”surdegar”. Men i år har alla stora köldknäppar under vintern gjort att vi har fått fokusera på de frysskador som har uppstått.
Något annat som Jan-Erik märkt av denna vinter, är att många fritidshusägare har varit försiktigare med att hålla uppe elvärmen i sina fritidshus. När de sedan ska bo i huset ”brassar” man på för fullt och då uppstår skador, till exempel att frusna rör börjar läcka.
Är den som ytterst fattar beslut
Så tillbaka till bränderna.
Jan-Erik är tidigt på plats när branden är ett faktum. Inte minst vid brand i större fastigheter har han stor hjälp av restvärdesledaren, som är ett brandbefäl. De båda kan komma överens om vad som är lämpligt, till exempel att avgöra vilka materiella tillgångar som bör räddas eller om det bästa är att låta huset brinna ner. Till syvende och sist är det dock Jan-Erik, i sin roll som skadereglerare, som har att fatta det yttersta beslutet.
Efter själva branden finns det sedan en del viktiga beslut att fatta. Om man låter huset brinna ner eller beslutar sig för att riva det som finns kvar, startar en process med rivningslov och därefter bygglov. Och sedan ska huset byggas upp från grunden. Det är något som tar tid.
─ Ibland kan det vara värt att låta husets yttre delar stå kvar. Ett sådant beslut kan bli dyrare än att bygga nytt, men fördelen är att kunden snabbare kan flytta tillbaka till sitt hus.
Det finns också annan kompetens att ta hjälp av. Jan-Erik nämner byggfirmorna, där han har byggt upp ett kontaktnät med de firmor som han vet har stor kunskap och erfarenhet.
Och så har den enhet där Jan-Erik arbetar, fått ett nytt tillskott i form av en brandutredare.
─ Det här innebär ett klart steg framåt, eftersom vår nya kollega ger oss större möjligheter att få fram orsakerna till en brand – alltifrån fel i ett modem till ett blixtnedslag, berättar Jan-Erik.
Allt vanligare med stora händelser
Någonting som Jan-Erik tydligt märker är att det blir allt vanligare med stora händelser, i form av till exempel översvämningar, stormar och skogsbränder.
─ Inte minst under 2023 uppstod det hela tiden nya sådana här händelser och i början av det här året fick vi alltså också en osedvanligt kall vinter med mycket snö. Det är självklart svårt att förbereda sig för händelser av det här slaget, men det tar mycket tid i anspråk att reglera skadorna som uppstår i spåren av dem. Risken är att effekten av klimatförändringarna förstärker den här trenden. Och eftersom det sker liknande händelser i hela Europa, märker vi att premierna för återförsäkring blir allt dyrare, konstaterar Jan-Erik till sist.
