Stormflod- og oversvømmelsesordningen i Danmark 3, 2016 Hållbarhet Peter Celander Lindgren Danska Danmark er et fladt land omgivet af hav på næsten alle sider. Derfor har der siden tidernes morgen været en latent risiko for stormflod overalt i Danmarks kystnære områder. Næsten hvert år opleves storme, som får havet til at stige så meget, at huse, sommerhuse og erhvervsbygninger oversvømmes. I Danmark er det på grund af topografien meget for...
Klimatanpassningen i kommunerna borde gå snabbare 3, 2016 Hållbarhet Carl-Henrik Knutsson Svenska – Klimatförändringarna är något som medför stora kostnader för försäkringsbranschen. Inte minst gäller det förhöjda havsnivåer och kraftiga skyfall. Bara skyfallen denna vår i Frankrike och Tyskland, har kostat branschen där ca 25 miljarder kronor. Som jämförelse kan nämnas att det motsvarar ungefär vad svenska försäkringsbolag årligen betalar u...
Samfunnsøkonomiske konsekvenser av norsk fripoliseregelverk 2, 2016 Samhällsansvar Aase Rangnes Seeberg Norska For å sikre en helhetlig norsk næringspolitikk for finansnæringen er det viktig at konsekvensene av særnorske reguleringer er tilstrekkelig utredet. På oppdrag for Finans Norge og Finansforbundet har Menon Economics (Menon) utarbeidet to rapporter som utreder et metodisk rammeverk for samfunnsøkonomiske analyser av politikk rettet mot finansm...
Take-off of the drones 2, 2016 Risk Matti Sjögren Engelska This article has previously been published in Risk Consulting Magazine, issue 1/2016, by If P&C Insurance. Unmanned aerial vehicles (UAV) commonly referred to as drones have taken to the skies at a phenomenal pace. In just few years the production and sales of civil drones have already grown into a multibillion euro business. The nu...
Vad händer med koldioxidbubblan? 2, 2016 Samhällsansvar Kajsa Brundin Svenska Vid klimatmötet i Paris enades världens ledare om målet att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Att begränsa koldioxidutsläppen för att nå detta mål innebär att vi inte kan använda alla de fossila fyndigheter som finns bekräftade och värderade som tillgångar hos bolag på börser världen över. Är det här en värderingsbubbla som ...
Community-based psychological disaster management groups and psychosocial support to trauma victims – knowledge and awareness 2, 2016 Risk Jörgen Lundälv Engelska Introduction This article describes the role that media coverage plays in creating awareness of the psychosocial support available to people in Sweden who are affected by crises, accidents, and trauma. The connection between media coverage, psychosocial support and traffic accidents has not been made clear in the literature or previous research...
Framtidens risker 1, 2016 Risk Svenska Försäkringsföreningen Svenska – Ur risksynpunkt, kan förändringar vara både positiva och negativa. När vi försäkrar, ska vi i vår bransch fokusera på möjliga och troliga risker. Det finns förändringar som vi både kan ana och se – men inte alltid förstå. Då är det nödvändigt att vi, som här idag på denna konferens, har experter som kan klargöra det vi inte själva förstår. Så...
Har du en ”bombe” i hagen? 4, 2015 Hållbarhet Stein Haakonsen Norska Nå som oljefyren er på vei inn i dinosaurenes rekker, er det på tide å tenke gjennom ansvaret ved å ha en oljetank nedgravd i hagen. Hva kan gjøres for å redusere ansvar og risiko for forurensing? Hva med oljetanken som potensiell kostnadsbombe? I Stortingets klimaforlik i 2012 ble det vedtatt generelt forbud mot fossil oljefyring i Norge fra 20...
Er insentivene til å forebygge «klimaskader» for små? 4, 2015 Hållbarhet Mia Ebeltoft Norska I skrivende stund er det COP21 forhandlinger i Paris om ny klimaavtale. Troen på en mer forpliktende avtale enn i COP15 i København er stor. Det er nå ytterst få som mener at klimaendringene ikke skyldes vårt overforbruk av jordas fossile brennstoff. Men forhandlingene i COP21 handler ikke bare om utslippskutt. De handler om hvordan vi skal kunn...
Gröna obligationer: ett eftertraktat innehav 4, 2015 Samhällsansvar Kajsa Brundin Svenska Visste ni att den första gröna obligationen togs fram 2008 i ett samarbete mellan Världsbanken och SEB? Bakgrunden var att ett antal institutionella investerare efterfrågade en obligation med hög kreditvärdighet och som stödjer klimatprojekt. Dessa pionjärer av investerare var Länsförsäkringar, Skandia och Andra och Tredje AP-fonderna. Sedan des...