STIPENDIATRESA TILL ENGLAND - Redovisningspraxis i brittiska försäkringsbolag

296 STIPENDIATRESA TILL ENGLAND av Cecilia Johansson, Svenska Brand, Stockholm Redovisningspraxis i brittiska försäkringsbolag Allmänt om brittisk redovisning Den brittiska aktiebolagslagen, Companies Act, tillåter två alternativa uppställningar för balansräkningen, vertikal respektive horison- tell, båda skall dock innehålla samma infor- mation. Fyra olika uppställningar för resultat- räkningar tillåts. Dessa är antingen vertikala eller horisontella och visar kostnader per verk- samhet respektive kostnadsslag. Finansiella rapporter skall innehålla en VD rapport som kommenterar företagets aktiviteter, resultat och trolig utveckling, såväl som ytterligare information som krävs av Companies Act. Det kan t.ex. vara information om direktörers intressen i företaget. De redovisningsprinciper som företaget använder sig av måste framgå i kommentarer till de finansiella rapporterna. Dessa principer bör överensstämma med finansiell rapporte- ringsstandard. Signifikanta avsteg från til- lämpad standard måste visas och förklaras samt effekten av avstegen beräknas. Vissa branscher, som försäkringsbolag, banker och andra finansiella institutioner, är föremål för speciella regler. Det grundläggande kravet som Companies Act uppställer är att varje företags finansiella rapporter måste ge en rättvisande bild av dess finansiella position och de måste överens- stämma med Companies Act´s bestämmelser. Kommersiella och professionella bedömning- ar måste göras inom Companies Act´s gränser och standard för finansiell rapportering. Fi- nansiella rapporter måste göras på en konse- kvens basis och med hänsyn tagen till försik- tighetsprincipen samt på antagandet att före- tagets verksamhet kan fortgå enligt fortlev- nadsprincipen. Redovisningspraxis i brittiska försäkringsbolag För försäkringsbolag som bedriver verksam- het i Storbritannien finns det rekommendatio- ner för finansiella rapporter avseende både form och innehåll. Detta gäller emellertid inte Lloyds. Dessa rekommendationer, som är godkända av Accounting Standards Commit- tee, ges ut av Association of Brittish Insurers. Statement of Recommended Practice (SORP) fastställer rekommendationer avseende form och innehåll för finansiell rapportering för försäkringsbolag i Storbritannien. SORP är en reviderad upplaga av Statement of Recom- mended Practice on Accounting for Insurance Business (1986). Fastän SORP´s rekommen- dationer inte är obligatoriska så uppmanas företag, vars verksamhet ligger inom SORP:s räckvidd, att följa dessa och att ange i sina räkenskaper att de har följt dem. Företagen uppmuntras också att öppet redovisa avsteg från rekommendationerna och skälen till av- stegen. Försäkringsbolagens finansiella rapporter har huvudsakligen utvecklats från följande källor: 297 STIPENDIATRESA TILL ENGLAND • Lagstadgade behov - Companies Act 1985 & 1989 - Insurance Companies Act 1982 - Friendly Societies Act 1974 - Industrial and Provicent Societies Act 1985 - Industrial Assurance Act 1923 to 1968 • Uttalanden från Statements of Standard Accounting Practice (SSAP) • Försäkringsbranschens praxis Grunden för redovisning Redovisning bör ske på årsbasis när ett under- writing-resultat kan fastställas med rimlig sä- kerhet vid redovisningsperiodens slut. För- dröjd årsbasis bör användas när ett under- writing-resultat för en redovisningsperiod inte kan fastställas, med skälig säkerhet vid an- vändandet av redovisning på årsbasis, men kan fastställas 12 månader därefter. Fonderad redovisning bör endast användas när ett un- derwriting-resultat inte kan fastställas på års- basis eller fördröjd årsbasis. Vilken metod försäkringsbolaget använder sig av bör fram- gå i redovisningen. Om företaget inte använ- der sig av årsbasis bör de redovisa vilka för- säkringsklasser som omfattas och vilken tids- period som använts. Premier Årsbasis Tecknad premie skall beräknas för redovis- ningsperioden, från försäkringens begynnel- sedag. Vid behov skall skäliga uppskattningar göras för att följa denna grundprincip. Om ett företag debiterar förnyelsepremien innan för- säkringstagaren har accepterat denna skall avdrag beräknas, baserade på tidigare erfa- renhet och annan relevant information, för händelser som beräknas inträffa nästkomman- de redovisningsperiod. Om premier för di- rektaffär erhålls genom delbetalningar under försäkringsperioden skall den totalt tecknade premien beräknas från början och de uteståen- de betalningarna betraktas som en skuld. I de försäkringsklasser där premier tillkännages och beräknas efter avdrag för provision (netto- premier) skall bruttopremien beräknas, om nödvändigt baserat på uppskattningar. Teck- nad premie skall betraktas som intjänad jämnt över försäkringsperioden om inte riskexpone- ringen är ojämn. I så fall skall den tecknade premien betraktas som intjänad i enlighet med riskprofilen. Provision på inte intjänad pre- mie skall beräknas på samma sätt. Fördröjd årsbasis Premier bör registreras i den redovisnings- period som de anmäls. Premier avseende öpp- na år får skjutas upp i balansräkningen och redovisas som en intäkt nästkommande peri- od eller inkluderas i resultaträkningen för den redovisningsperiod då de registreras. Fond Alla premier som registreras i en redovis- ningsperiod skall redovisas i resultaträkning- en för perioden och tillskrivas lämpligt under- writing-år. Återförsäkring Redovisning av återförsäkring bör följa redo- visning av direkt affär eller mottagen återför- säkring. Övrigt Den totala tecknade premien skall visas, in- klusive direktaffär och mottagen affär på brut- tobasis med avdrag för avgiven återförsäkring så att tecknad affär och behållen visas (affär för egen räkning). Kostnader Kostnader bör klassificeras både i enlighet med sin natur och till den aktivitet som de relateras till. För att bestämma hur aktiviteten skall redovisas bör dennas natur identifieras för klassificering i någon av nedanstående: • Underwriting • Skadehantering • Investeringar • Övrigt 298 STIPENDIATRESA TILL ENGLAND Underwriting Underwriting-kostnaden bör delas upp i an- skaffningskostnad, de kostnader som upp- kommer vid anskaffning/nyteckning och för- nyelse av försäkrings avtal, och underhålls- kostnader, kostnader som inträffar avseende sådana försäkringsavtal som redan gäller. Speciellt bör underhållskostnaderna innefatta oersättliga belopp från återförsäkring, vilka bör "nettas" mot premien. För redovisning på årsbasis eller fördröjd årsbasis betraktas en del av underwriting- kostnaden som förvärvskostnad och dessa bör överföras till nästföljande redovisningsperi- od för att motsvara den del av den tecknade premien som överförs till nästföljande redo- visningsperiod och till vilken förvärvskostna- den relateras. Den överförda delen av för- värvskostnaden bör beräknas separat för varje typ av affär genom att tillämpa andel icke intjänad premie till tecknad premie applicerad på varje typ av affär. När fonderad redovis- ning tillämpas skall alla kostnader under året redovisas och en fördelning på lämpligt un- derwriting-år göras. Företaget bör visa hur de har behandlat överförda förvärvskostnader. Skadehantering Vid redovisningsperiodens slut bör förväntad kostnad för att hantera och avsluta öppna skador, även kostnad för inträffade, ej anmäl- da, skador bör beräknas. Investeringar Kostnaden för investeringar bör redovisas separat. Skador En reserv bör avsättas vid slutet av redovis- ningsperioden för den uppskattade slutgiltiga kostnaden av alla ej reglerade skador, efter avdrag för redan utbetalda belopp. Reserver för utestående skador bör repre- sentera den bästa uppskattningen av tillgäng- lig information med hänsyn till försiktiga antaganden om vilken nivå skadorna förvän- tas regleras och i beräkningen bör medtagas faktorer som kan vara specifika för vissa ka- tegorier av skador, som t.ex. ökning av dom- stolsutslag. Reserven för utestående skador skall inkludera en reserv för inträffade, men ej anmälda skador (IBNR), och ett belopp för de extra kostnader som förväntas uppkomma på tidigare reglerade och avslutade skador, som kan förväntas öppnas igen. Belopp som bolaget erhåller t.ex. genom att erhålla äganderätten till försäkrad egendom eller genom att erhålla försäkringstagarens rätt gentemot tredje part vid fullföljandet av en skada, bör tas med i beräkningen vid fast- ställandet av reserv för utestående skador. Fördröjd årsbasis och fond Balansen som överförs vid slutet av ett öppet år bör vara tillräcklig för att täcka förväntade skulder och, om nödvändigt, bör en reserv avsättas för att täcka en förväntad förlust med hjälp av en öppen överföring från resultaträk- ningen. Överföringar mellan olika fonder är inte accepterade, men överföringar mellan olika klasser inom samma fond är accepterade om det gäller samma underwriting-år. Avsättning till specificerade reserver för ej intjänade premier och utestående skador, in- klusive skadehanteringskostnad, bör endast göras vid slutet av ett stängt år. Återförsäkring Portföljskador antagna eller överförda av fö- retaget bör omfattas av betalda skador, utestå- ende skador eller tecknad premie i överens- stämmelse med transaktionens natur. Återförsäkringsprogram där den överförda riskens belopp inte är av stor betydelse bör redovisas så att dess ekonomiska substans beaktas. Tillräcklig upplysning bör lämnas i bokslut för att möjliggöra att arrangemangets natur och finansiella effekt kan förstås. Ytterligare upplysningar Antagna redovisningsprinciper för skadeer- kännande bör lämnas och innefatta ett klar- görande av de antagna och använda princi- 299 STIPENDIATRESA TILL ENGLAND perna och grunderna med hänsyn till: • anmälda skador • IBNR-skador • skadebehandlingsreserv • återvinning. Alla skador bör redovisas brutto som en kost- nad med återförsäkringsåterhämtning som ett avdrag för att visa en nettokostnad för skador. Skadereserv bör redovisas brutto i balansräk- ningen och återförsäkrarnas andel i skade- reserven redovisas separat. Diskontering Indirekt diskontering, t.ex. en redovisnings- praxis som visar en viss dags värde på en utestående skadereserv utan att lämna infor- mation om detta, är icke acceptabel. En tydlig diskontering av reserver för utestående ska- dor är acceptabel om en tillfredsställande upp- skattning av storleken på skulden kan göras och det finns tillräcklig erfarenhet av vilken en skälig modell över tidsperspektivet på av- veckling av skulden kan konstrueras. Det är försäkringsbolaget som beslutar om det är lämpligt med diskontering eller ej. Där skade- reserver diskonteras bör också återförsäkrings- återkrav diskonteras. Den faktor som används för att diskontera en skuld bör inte överstiga en konservativ uppskattning av den ränta som företaget anser vara mest trolig som avkastning på investe- ringar över den tid som skadorna regleras. Den redovisningspolicy som används för diskontering av reserver för utestående ska- dor och direkta skadebehandlingskostnader bör redovisas i bokslutet. Framförallt bör det framgå i redovisningen: • vilka klasser eller grupperingar av verk- samheten som ingår • vilka metoder som tillämpats Om ett företag ändrar sin redovisningspolicy för utestående skador från en icke diskonte- ringsgrund till en diskonteringsgrund eller tvärtom bör förändringen behandlas som en justering av ett tidigare underwriting-år enligt de krav som uppställs i SSAP. EG:s redovisningsdirektiv I december 1994 antogs EG:s redovisningsdi- rektiv för försäkringsbolag . Direktivet skall tillämpas från den 1 januari 1995; för Sverige gäller direktivet från den 1 januari 1996. Redovisningsdirektivet kommer att medfö- ra en väsentlig standardisering avseende hur försäkringsbolag presenterar sitt resultat och ekonomiska ställning. Från och med 1995 blir det alltså lättare att jämföra försäkringsbolag i EG-länder. Uppställningsform för balans- och resultaträkning skall vara densamma för alla bolag. I direktivet anges också ett antal redovisningsprinciper för värderingar i redo- visningen. De nya reglerna kommer förmodligen inte att medföra några revolutionerande föränd- ringar av brittisk redovisningspraxis. Det blir betydligt större skillnader för t.ex. svenska försäkringsbolag än för brittiska. I redovis- ningsdirektivet poängteras exempelvis bola- gets skyldighet att visa en rättvisande bild av bolagets ställning och resultat. Begreppet “rät- tvisande bild“ har sitt ursprung i brittisk lag- stiftning och redovisningspraxis. I svensk lag- stiftning blir emellertid rättvisande bild en ny redovisningsprincip. Att uppställningen för försäkringsbolags balans- och resultaträkning kommer att vara densamma för EG-länderna kommer att un- derlätta jämförelsen mellan bolag avsevärt. Likaså att samma redovisningsprinciper kom- mer att tillämpas av de olika bolagen och att kommentarer till balans- och resultaträkning därmed blir lättare att jämföra.