Recension av Mikael Lönnborgs doktorsavhandling

378 NFT 4/2000 Avhandlingen är en del av det pågående forsk- ningsprojektet Försäkringsstruktur och mark- nadsutveckling vid Uppsala universitets Eko- nomisk-historiska institution. Lönnborg har haft tillgång till ett omfattande arkivmaterial, som inte tidigare behandlats av ekonomhisto- riker, och en stor del av boken behandlar detta empiriska material. Svensk försäkringhistoria är naturligtvis mycket äldre än de första moderna försäk- ringsbolagen under 1800-talet. Som Lönn- borg påpekar fanns exempelvis brandstoden redan under medeltiden. Den innebar en skyl- dighet för bönder inom ett härad att bistå den vars gård brunnit ned. Brandstoden formali- serades genom Magnus Ladulås allmänna landskapslag från 1347 och avskaffades slut- ligen först i mitten av 1800-talet. Den ekono- miska utvecklingen gjorde dock successivt de existerande institutionerna otillräckliga. Nya försäkringsbehov möttes ofta av utländ- ska försäkrare från flera europeiska länder; till en början märktes främst engelska bolag men senare också tyska. Det första utländska företaget etablerades 1805 och de utländska företagens närvaro expanderade sedan grad- vis. Dessa företag bidrog till att introducera modernt försäkringsväsende i Sverige. Ett växande antal svenskar verkade för bil- dandet av moderna svenska försäkringsbolag under första hälften av 1800-talet. Aktiebola- get Skandia etablerades slutligen 1855 som ett blandat bolag med både brand- och livför- säkring. Skandia följdes senare av ytterligare två blandade bolag, nämligen Svea (Göte- borg, 1866) och Skåne (Malmö, 1884). Under 1870-talet bildades flera aktiebolag inom brand eller livförsäkring. De första ömsesidi- ga livförsäkringsbolagen bildades under sent 1880-tal. Vidare etablerades flera skadebolag under tidigt 1880-tal. Slutligen bildades ett flertal specialiserade företag från mitten av 1880-talet och framåt. Skandias tidiga utveckling är illustrativ för hur många företag kom att bedriva utländsk verksamhet. Utländska investerare, främst från Norden och Tyskland, bidrog med 25% av Skandias aktiekapital. Det var en viktig faktor bakom att företaget omedelbart inrättade kon- tor i Norge, Danmark och Finland. Även unionen med Norge bidrog till att Norden betraktades som en utvidgad hemmamark- nad. Skandias dynamiska verkställande di- rektör von Koch reste under sommaren 1856 runt i Tyskland och Ryssland. Det ledde till flera äventyr i dessa länder, som dock slutade med betydande förluster och von Kochs av- gång. Under en lång period efteråt hade Skan- dia begränsad utländsk verksamhet, men i början av 1900-talet slöts ett återförsäkrings- avtal med engelska Royal, som främst berörde Mikael Lönnborg: Internationalisering av svenska försäkringsbolag. Drivkrafter, organisering och utveckling 1855-1913 Mikael Lönnborgs doktorsavhandling* be- handlar internationaliseringen av svenska försäkringsbolag 1855-1913. Detta är perioden mellan grundandet av Skandia, Sveriges första moderna försäk- ringsbolag, och första världskriget. De vikti- gaste frågeställningarna är varför och hur de svenska försäkringsbolagen etablerade verksamhet utanför Sverige. * Med en engelsk sammanfattning. Uppsala Studies in Economic History 46, 258 sidor. av Eric Clapham, doktorand i nationalekonomi Recension av doktorsavhandling 379 brandförsäkring. Det gäller allmänt att brand- försäkringsverksamhet förblev internationell under den studerade perioden, medan svenska företag tenderade att koncentrera sig på den inhemska marknaden vad gäller liv- och skade- försäkringsbranscherna. Med undantag av bolaget Svea, skedde kontakten med utlandet också via avtal med utländska bolag och inte via egna generalagenturer. Bland brandför- säkringsbolagen var en internationaliserings- grad, mätt som andel av premieinkomsten från utlandet, på 50% inte ovanlig. Vid mitten av 1800-talet var den statliga regleringen av försäkringsbranschen obefint- lig. Utländska företag hade stor möjlighet att bedriva verksamhet i Sverige. Situationen var likartad i en stor del av västvärlden, med några undantag: Preussiska myndigheter gav exempelvis sällan utländska företag tillåtelse att etablera sig på deras marknad. Under sent 1800-tal började dock försäkringsmarknaden att regleras. Det var bl a ett svar på ett antal bedrägerier under 1800-talet som ledde till att branschen fick dåligt rykte. Strindberg ralje- rar exempelvis i ”Röda rummet” (1879) över tidens försäkringsskojerier. Ett annat motiv var att skydda inhemska företag från utländsk konkurrens. 1866 kom den första begränsade förordningen och 1903 introducerades en mer omfattande försäkringslagstiftning. Det ledde bl a till att krav på att utländska företag läm- nade depositioner för att få tillstånd att bedri- va verksamhet. Som konsekvens av detta minskade antalet utländska försäkringsbolag i Sverige från 80 till 16; en dansk lag från 1904 hade liknande effekt. Lönnborg prövar ett flertal teorier för att se om de har möjlighet att förklara de mönster som kunnat konstateras i det empiriska mate- rialet. Teoribildningen hämtas såväl från före- tagsekonomi som nationalekonomi, vilket bidrar till att göra analysen något splittrad. Ansatsen kan dock motiveras med att av- handlingen utgör en första explorativ studie av ett mycket omfattande empiriskt material. Det främsta svaret på frågan varför företa- gen internationaliserades är att det var ett verktyg för att åstadkomma riskspridning: genom internationell diversifiering minskade riskexponeringen för de svenska företagen. Mot denna slutsats kan dock anföras att flera utländska etableringar var uppenbart äventyr- liga. Delvis förklarar Lönnborg detta genom att hänvisa till begreppet konkurrentföljare, dvs mindre företag följde större företags bete- ende även när detta var ekonomiskt olämpligt. För att förklara hur internationaliseringen genomfördes använder Lönnborg främst Upp- salaskolans internationaliseringsmodell, som utvecklats vid Uppsala universitets företags- ekonomiska institution. Ett centralt begrepp är ”psykiskt avstånd” och modellen förutsäger att internationaliseringen sker gradvis i takt med att företagsledningen blir mer förtrogen med utländska marknader. Mitt intryck är dock att det mot slutet av den studerade perio- den sker en nedgång i den internationella exponeringen på grund av ökande reglering, vilket är svårare att analysera med Uppsala- skolans modell. Lönnborg diskuterar även institutionell teori och visar på att mer omfat- tande reglering främst minskade svenska före- tags nyetablering i utlandet, medan de som redan var på plats ofta förmådde anpassa sig. Sammanfattningsvis kan sägas att 1800- talet ibland kallas för liberalismens århundra- de och institutionellt präglades många ekono- mier av att näringsfrihet och frihandel slog igenom. Även om vissa tendenser till protek- tionism märks mot slutet av seklet – i Sverige exempelvis manifesterat av tullvännernas se- ger under 1880-talet – var det första världskri- get som innebar det definitiva slutet på denna era. Lönnborgs avhandling visar att även den svenska försäkringsbranschen var en del av 1800-talets internationella ekonomi. Studien är dessutom väl skriven och ger läsaren en god insikt i svenska försäkringsbolags inter- nationella verksamhet under sent 1800-tal.