SCOR genomförde i år sin årliga livkonferens som ett webinar. Som tema hade man valt att diskutera mental hälsa för att belysa vilka konsekvenser den har för livförsäkringsbranschen, liksom för samhället i sin helhet.
Först ut att ta sig an detta tema var Klas Bergling, pappa till Tim Bergling. Tim var mera känd under namnet Avicii, en musiker som gjorde stora avtryck internationellt. Tragiskt nog tog han sitt liv 2018.
Efter Tims bortgång har hans familj hedrat hans minne genom att starta stiftelsen Tim Bergling Foundation (timberglingfoundation.org), som bland annat har till syfte att förebygga självmord och psykisk ohälsa.
– När Tim hade dött fick vi många brev och mejl till familjen. Det blev väldigt klart för oss att Tim hade varit ett stort stöd för många människor. Vi förstod att psykisk ohälsa och självmord är ett stort samhällsproblem och beslöt därför att starta stiftelsen, berättade Klas Bergling.
Den värsta konsekvensen av psykisk ohälsa är självmordet. Klas Bergling konstaterar att det är mycket skuld och skam förknippat med självmord – man talar inte gärna om det. Själv vill han bidra till att göra samtalet om självmord öppnare och tryggare och minska stigmat som omger dessa frågor.
– Man ska heller inte bortse ifrån att psykisk ohälsa innebär stora kostnader, som förr eller senare hamnar i försäkringsbolagens räkenskaper.
Varje vecka tar tre unga sina liv
2008 sjösattes en nationell handlingsplan för att minska antalet självmord.
– Trots stora ambitioner, har det tyvärr inte skett några stora förändringar. Varje vecka är det tre unga människor som tar sina liv i Sverige.
Klas Bergling påpekade att skolan är en viktig arena. Här borde eleverna ha samma trygghet som på en vanlig arbetsplats.
– Det nuvarande betygssystemet skapar mycket stress hos många elever. Det är alltför mycket fokus på teoretiska kunskaper och färdigheter.
Andra problem som Klas Bergling tog upp var välkända faktorer som att barn och ungdomar rör sig i alltför liten utsträckning, liksom att skärmtiden har ökat. För lite sömn hör också till de saker som gör att unga människor mår sämre.
Självklart nämnde han också det faktum att drogerna ökat mer än vad vi egentligen känt till som en viktig orsak till den ökade psykiska ohälsan. Sexuell utsatthet och mobbning är andra faktorer.
Handlar om förebyggande åtgärder
Vad behöver då göras?
– Det handlar i hög grad om förebyggande åtgärder inom skolans område. Som exempel kan nämnas att det behövs en satsning på skolhälsan och på att öka andelen behöriga lärare.
På det politiska planet argumenterade Klas Bergling för inrättandet av en minister för psykisk hälsa samt att man skiljer på ministerskapet för kultur och idrott.
Tim Bergling Foundation har på olika sätt engagerat sig i kampen mot psykisk ohälsa. Man driver bland annat ett projekt som går under namnet Make Music Matter. Det riktar sig mot elever i grundskolan, där de får möjlighet att skapa egna låtar och skriva egna texter. Projektet har stort fokus på musik, kreativitet, digital teknik och välmående. Man kommer även att bygga musikstudios på ungdomsgårdar med början 2022.
Ett annat projekt är For a Better Day. Det är ett initiativ som Tim Bergling Foundation har startat tillsammans med organisationerna Bris, Mind och Suicide Zero. Det går ut på att unga själva berättar om sina önskemål och behov ”för en bättre dag”. Syftet är att främja barns och ungas psykiska hälsa, så att ingen någonsin ska känna att självmord är enda utvägen.
Många har psykiska besvär
Karin Schulz berättade därefter om den verksamhet som organisationen Mind (mind.se) bedriver och där hon är generalsekreterare. Mind har som uppgift att ”främja psykiskt välbefinnande genom att erbjuda medmänskligt stöd, sprida kunskap och driva påverkansarbete”. Det är en organisation som har funnits ända sedan 1931 och man driver bland annat Självmordslinjen.
– Hur mår vi svenskar egentligen? Ja, undersökningar visar på att 40 procent av befolkningen ofta har psykiska besvär av olika slag. 15 procent har en psykiatrisk diagnos. Och det faktum att kvinnor drabbas oftare än män, är något som borde uppmärksammas mera.
Även Karin Schulz tog upp problemet med det stora antalet självmord bland ungdomar. Det är något som hon menade måste följas upp bättre.
– Samhället behöver identifiera åtgärder för att möta det här problemet och sedan måste det självklart till åtgärder.
Även om Karin Schulz inte kan uttala sig tvärsäkert, verkar det som om ungdomars psykiska hälsa har försämrats under pandemin.
Flera faktorer bakom psykisk ohälsa
Vad är det då för faktorer som påverkar vår psykiska ohälsa? Karin Schulz räknade upp ett antal:
- Kön — ”kvinnor i alla åldrar mår psykiskt sämre än män”
- Ålder — ”unga människor har inte samma erfarenhet av livet som äldre och kan därför inte tackla problem på samma sätt”
- Inkomst — ”oro för ekonomi och arbetslöshet ökar risken för psykisk ohälsa”
- Utbildningsbakgrund — ”fler behöver gå ut med fullständiga betyg från grundskolan”
- Livsvillkor — ”utsatthet, konflikter, ensamhet”
- Psykologiska faktorer — ”självkänsla och könstillhörighet”
Mind har ett antal förslag på vad som behöver göras. Karin Schulz tog bland annat upp det politiska ledarskapet och efterlyste att man som politiker oftare borde fråga sig vad olika beslut kan innebära för den psykiska ohälsan.
— Det är också viktigt att sätta in tidiga åtgärder, där det finns risk för utsatthet och sårbarhet. Och många står i kö för att få hjälp med sin psykiska ohälsa. 30 procent av de unga har ingen vuxen att vända sig till. Alla vuxna i barn och ungas närhet behöver ta ett gemensamt ansvar att prata med dem om deras livssituation, särskilt när man ser att någon mår dåligt.
Även hon tog upp behovet av förebyggande åtgärder. Och hon pekade inte minst på att vi behöver se varandra, om vi ska bryta trenden med ökande antal självmord.