Brottsligheten är ett av våra största samhällsproblem. Den är också något som drabbar den svenska försäkringsbranschen.

Enligt Svensk Försäkring uppskattas att 5–10 procent av alla försäkringsfall innehåller någon form av bedrägeri, vilket motsvarar upp till 7 miljarder kr årligen. Dessa bedrägerier kan innehålla allt från anlagda bränder, falska sjukintyg och brott utförda av organiserade stöldligor. Enligt Brottsförebyggande rådet är bedrägerier den brottstyp som ökar mest i Sverige.

Under 2024 avslöjade försäkringsbolagen misstänkta försäkringsbedrägerier till ett värde av 820 miljoner kronor. Det var en ökning med 20 procent jämfört med året innan.

Tillgreppsbrott är också något som innebär stora kostnader för försäkringsbranschen – man räknar med upp emot 3 miljarder kr årligen. Som tillgreppsbrott räknad bland annat inbrott/stöld ur fordon och från bostäder samt stöld av cyklar och båtar, liksom stöld från företag.

Till det här kommer exempelvis kostnader för sprängningar, som det idag inte finns några uppskattningar av vad det kostar branschen.

Penningtvätt sker när någon utnyttjar det finansiella systemet för att dölja en vinstgenererande brottslig handling. Det är något som banker och livförsäkringsbolag arbetat länge med att motverka. Nu blir allt fler delar av försäkringsbranschen involverade i det arbetet. Enligt UC räknar man med att penningtvätt kostar det svenska samhället cirka 100 miljarder kr per år.

Vad överfall och dödligt våld kostar försäkringsbranschen är svårt att avgöra. En uppskattning, baserat på brottsstatistik och ersättningsnivåer i hemförsäkringarna, landar på mellan 140 och 330 miljoner kr per år. Men det är, som sagt, bara en grov uppskattning.

Nekade ersättningar

Allt det här innebär stora kostnader för försäkringsbolagen. En rimlig fråga är då vad branschen gör för att motverka de här brotten?

Försäkringsbolagen i Sverige vidtar en rad olika åtgärder för att motverka brottslighet som påverkar branschen negativt. När det gäller försäkringsbedrägerier har de större försäkringsbolagen egna utredningsenheter, med personal som ofta har bakgrund inom polisen. Cirka 170 utredare är anställda inom skadeförsäkringsbolagen och genomför omkring 10 000 utredningar per år 

Det sker också ett samarbete mellan bolagen, inte minst via branschorganisationen Svensk Försäkring. Det handlar bland annat om att identifiera och kartlägga vanliga bedrägerimönster.

Svensk Försäkring, tillsammans med dess dotterbolag Larmtjänst, gör årligen en uppföljning av antalet fall, där försäkringsbolagen nekar ersättning vid skador. Den vanligaste orsaken till nekad ersättning är att skadan aldrig inträffat eller inte kan styrkas. Andra vanliga orsaker är att försäkringstagaren lämnat oriktiga uppgifter eller vägrat att samarbeta vid utredning.

− När det gäller bedrägerier kan man konstatera att det finns ett stort mörkertal av bedrägerier som inte upptäcks. När det ändå gör det, är gärningspersonen alltid känd (det är kunder eller leverantörer). De flesta bedrägerier är tillfällighetsbrott, till exempel påplussning i händelse av skadefall. Samtidigt som ett litet antal gärningspersoner står för de systematiska och organiserade brotten, säger Ronja Wildenstam, Senior Legal Advisor på Svensk Försäkring.

Hon pekar också på att vissa upplägg påminner om bedrägerier mot offentliga välfärdssystem och att försäkringsbedrägerier kan utgöra sådan välfärdsbrottslighet.

Sedan 2017 genomför branschen gemensamma kontrollaktiviteter för att försvåra för den som planerar att begå försäkringsbedrägeri. Det här har lett till att antalet polisanmälningar av misstänkta försäkringsbedrägerier har ökat. Men fortfarande är antalet uppklarade brott, som leder till åtal, lågt. Det här är något som försäkringsbranschen arbetar för att ändra på.

Aktivt opinionsarbete

Svensk Försäkring bedriver även ett aktivt opinionsarbete, för att påverka synen på vad brott mot försäkringsbolagen har för konsekvenser – inte minst mot samhället i stort. Man arbetar bland annat med att påverka lagstiftningen så att brott mot försäkringssystemet kan bekämpas mer effektivt.

Vad är det då för frågor som är aktuella i lobbyarbetet?

− Informationsutbytet mellan myndigheter, kommuner och regioner behöver bli bättre och mer effektivt. Vi vill gärna se ett ökat fokus på den kriminella ekonomin, bland annat kopplingen mot välfärdsbrottslighet och när bolag används som brottsverktyg. Det har skett lagändringar när det gäller utförsel av stöldgods, men gränskontrollen kan bli ännu bättre. Sist, men inte minst, får vi inte glömma den mänskliga faktorn och då tänker jag särskilt på att det behövs ett ökat fokus på brottsoffer, framhåller Ronja.

Samverkan mot penningtvätt

Som tidigare nämnts, är penningtvätt ett växande problem för hela finansmarknaden, Det handlar om pengar som ofta investeras i annan form av kriminell verksamhet, till exempel i droghandeln.

Det är därför inte förvånansvärt att ett antal aktörer inom finansbranschen, bland annat Svensk Försäkring och Svenska Försäkringsförmedlares förening, har skapat en samverkansform som administreras av Bankföreningen. Denna samverkan har fått namnet Svenska institutet mot penningtvätt (Simpt).

Inom Simpt arbetar man med att ta fram vägledning som gäller både generellt för finansbranschen och för vissa delar av branschen. Det här kan du läsa mer om i den artikel som publicerades i Nft 3/2024.

Den kriminella spelplanen

Konsekvenserna av de organiserade brottslighetens verksamhet i samhället är mycket omfattande. Polisen uppskattar brottsvinsterna i Sverige till ungefär 100–150 miljarder kronor per år. Självfallet är det här även ett stort problem för försäkringsbranschen.

− Försäkringsbolagen samarbetar redan idag med polis, tull och andra myndigheter för att bekämpa organiserad brottslighet. Men det finns samtidigt ett behov av förbättrade informationsutbyten och skärpt lagstiftning för att effektivt kunna bekämpa brottsligheten, konstaterar Ronja.

Stöldskyddsföreningen (SSF) bedriver sedan många år ett omfattande arbete när det gäller förebyggande åtgärder mot brottslighet, inte minst det som brukar benämnas cyberbrott. Det begreppet omfattar ett brett spektrum av kriminella aktiviteter där datorer, nätverk eller internet används som verktyg, mål eller brottsplats. Till cyberbrott räknas dels brott mot IT-system, dels brott som begås med hjälp av IT-system. Den senare brottskategorin omfattar bland annat phising, identitetsstöld och bluffakturor.

SSF har, i samverkan med Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB), utvecklat en samlingsplats för säkerhet online, Säkerhetskollen.se. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten hos små och medelstora företag om att skydda sina digitala data. 

För några år sedan tog SSF initiativ till ett nytt koncept - Framtidens brott −, som har till syfte att skapa en djupare förståelse för hur brottsligheten kan komma att utvecklas. Man använder sig av research och analys för att identifiera framtida utmaningar när det gäller brottsförebyggande insatser.

SSF delar med sig av sina insikter från Framtidens brott. I en första rapport (Den kriminella spelplanen), som kom i början av året, presenterades en klassisk konkurrens- och branschanalys av den internationella kriminella ekonomin.

En andra utgåva av Framtidens Brott lanserades i mitten av juni med titeln ”Kriminalitet i en superintelligent värld”. Här belyses hur våra hem, fordon och vardagsföremål blir alltmer uppkopplade – en utveckling som både fascinerar och utmanar. Med stöd i forskning, trender och expertinsikter skissas en bild av det superintelligenta samhälle som växer fram, och hur detta kan komma att påverka framtida brott, bedrägerier och cyberattacker.

En tredje utgåva är planerad att släppas mot slutet av året.

I Nft 1/2025 kan du läsa mer om rapporten Den kriminella spelplanen. Både rapporterna hittar du på SSF:s hemsida.