Open Finance är en av de frågor som diskuteras just nu inom försäkringsbranschen: Vad är det och hur ska det tillämpas?
Det var därför naturligt att de här frågorna låg till grund för ett seminarium som Försäkringsföreningen arrangerade i slutet av oktober. I den här artikeln tar vi upp två av presentationerna, som kom att betecknas som lite av ’teori’ respektive ’praktik’.
Många initiativ på EU-nivå
Det ’teoretiska avsnittet’ stod Pär Karlsson för. Han är senior adviser på Svensk Försäkring och inledde sin presentation med att ta upp bakgrunden till varför Open Finance har blivit en fråga för EU.
– Det är viktigt att sätta in Open Finance i ett sammanhang och det är naturligtvis digitaliseringen i största allmänhet. På EU-nivå har det tagits fram många initiativ, bland annat en digital agenda, en europeisk datastrategi och en digital finansstrategi.
Då kan man undra vad EU vill uppnå med detta. Pär berättade att det handlar om fyra prioriteringar, som alla är avsedda att underlätta för den inre marknaden.
För det första är det fråga om åtgärder för att motverka fragmenteringen inom den digitala inre marknaden för finansiella tjänster. Avsikten är att europeiska konsumenter ska kunna få tillgång till gränsöverskridande tjänster och EU:s finansföretag ska få hjälp att skala upp sin digitala verksamhet.
Den andra prioriteringen handlar om att underlätta digital innovation i konsumenternas intresse och för en effektiv marknad. För det tredje vill man skapa ett gemensamt europeiskt dataområde för finans, för att främja datadriven innovation. Och som fjärde prioritering pekar man ut att ta itu med nya utmaningar och risker i samband med den digitala omvandlingen.
– Utifrån de här prioriteringarna har det sprungit många nya regler på det digitala området. En del av dessa är generella, medan andra är sektorsspecifika. Som exempel kan jag nämna DORA, FIDA och PSD. Inte minst FIDA är av speciellt intresse när det gäller Open Finance.
FIDA – ett ramverk för datadelning
FIDA står för ’Financial Data Access framework och det är alltså fråga om ett ramverk. Det är ett förslag till EU-förordning, som är avsett för att kunder ska ges möjlighet – men ingen skyldighet – för dem att dela sina uppgifter med dataanvändare. Kunderna ska, via ett medgivande, ha full kontroll över vem som får tillgång till deras data och i vilket syfte.
I mångt och mycket påminner ramverket under FIDA om det befintliga ramverket kring öppna banktjänster, PSD2. Principen är densamma, nämligen att kunden ger tillstånd till en datainnehavare (till exempel ett försäkringsbolag eller värdepappersföretag) att göra kundens data tillgängliga för en dataanvändare (exempelvis leverantör av digitala tjänster). Dataanvändaren använder sedan dessa data till att erbjuda kunden olika tjänster.
Finansinspektionen har uttalat sig att man ser en reglering av Open Finance som önskvärd och att konsumentskyddet är viktigt.
Vad tycker då försäkringsbranschen?
– Branschen pekar på att det finns möjligheter, som till exempel att det kan skapas innovativa tjänster och kundnytta. Vidare tycker man det är bra med tydliga regler och ansvar samt att det ställs krav på säkerhet. Och självklart är det viktigt att det hela är kundstyrt genom medgivanden. Men det finns också utmaningar i form av bland annat vilka data som omfattas och vem som ska ha tillgång till data, konstaterade Pär.
Förslaget till FIDA kom i juni 2023. Just nu kvarstår trilogförhandlingar inom EU. Ett ikraftträdande kan ske i andra eller tredje kvartalet 2025. Sedan behövs ett stegvist införande, vilket innebär att en tillämpning av FIDA kan tidigast ske från 2027.
Insurely förmedlar data i realtid
Insurely är ett tech-företag, som själva beskriver sig som ’Europas ledande open finance-leverantör’. Man har kunder som SEB, SPP, Bliwa, Topdanmark och ICA försäkring i Norden, BNP Paribas och Direct Assurance i Frankrike samt även i kunder i Baltikum.
– Vi har byggt en modell för att i realtid förmedla finansiella data. Det innebär att vi samlar in data från försäkringsbolag, banker och andra finansiella institutioner som står under tillsyn, för att kunna förmedla datan vidare till leverantörer av finansiella tjänster, sa Martin J. Gylfe, VD och medgrundare av Insurely, vid Försäkringsföreningens seminarium.
Typiska användningsområden är till exempel att en kund ska kunna samla in och hantera alla sina försäkringar på ett och samma ställe, att kunna jämföra och utföra byten av tjänster samt att skapa möjlighet till att kunna ge mer personligt anpassade råd.
Tre trender och tre exempel
Martin pekade på tre marknadstrender:
· Skapa nya distributionskanaler genom att använda en högfrekvent kundrelation.
· Optimera nuvarande distribution eller rådgivningskapacitet
· Förbättra kvalitén på rådgivning genom användning av data i realtid.
Han gav även exempel på hur några kunder har använt sig av Insurelys tjänster, för att möta dessa trender och ökade krav på digitala upplevelser från konsumenter.
BNP Paribas har gett sina kunder en möjlighet att få en översikt av deras försäkringar, i anslutning till deras övriga finansiella tjänster i banken. Det har gett kunderna en bättre överblick och förståelse för sin samlade situation på det finansiella området och att på det sättet stödja dem när de ska fatta finansiella beslut. Kunderna upplever BNP Paribas som innovativt, vilket stärker varumärket.
Avanza har, tillsammans med Insurely, utvecklat en digital tjänst som kallas Pensionsjakten. Den gör det möjligt för kunderna att hitta och jämföra sina pensionstillgångar i olika pensionsbolag samt (via Bank-ID) flytta sina pensioner till andra bolag med bättre avkastning.
Söderberg & Partners har optimerat sina fysiska kundmöten, genom att kunderna i mötet kan dela sina aktuella finansiella data. Det har både förbättrat själva mötena och gjort dem mer effektiva. Transparensen minskar kundernas osäkerhet och gör att de känner en större lojalitet gentemot rådgivaren.
Insurely erbjuder redan idag tjänster som huvudsakligen möter FIDA:s krav.
– När FIDA väl är på plats ser vi ökade möjligheter för aktörerna på marknaden att på ett effektivare sätt kunna möta sina kunders behov. Genom att de på ett bättre sätt kan interagera med sina kunder, finns det också en stor potential att öka försäljningen av ett bredare utbud med produkter. Dessutom kan vi se ökad transparens, till gagn för rådgivarnas arbete, sa Martin avslutningsvis.