Trender på finansmarknaden

 

– Det vi sett under senare år är en extrem avkastningsjakt. Räntorna har gått ner, vilket inneburit en skjuts åt både aktier och bostadsmarknad. Investerare har inte märkt av särskilt stora svängningar på börsen och det har fått dem mer riskbenägna. För Nordnets del märks det att kunderna blev alltfler, från normalt 100-170 nya kunder per dag till över 400. Det här är ett tydligt tecken på att vi börjar närma oss toppen på börsuppgången.

Günther Mårder är numera VD för Företagarna, men när vi träffade honom i början av maj var han fortfarande privatekonom på Nordnet. Han berättade då att Nordnets blogg hade 90000 unika besökare, deras podcast 55000 lyssnare varje vecka och själv kunde han notera 19000 följare på Twitter. I Sverige finns hela 19 podcasts med inriktning på ekonomi.

– Visst hade vi också ett stort intresse för ekonomi 2006/07, men det bleknar när vi ser på situationen idag. Jag tror att många såg den snabba uppgången efter finanskrisen och tänker sig att även om det blir en nedgång i ekonomin, så vänder det snabbt uppåt igen.

– Och förväntningarna är fortfarande höga. Med en långränta som är i de närmaste obefintlig – även om vi i början av maj kunde skönja stora svängningar runt 0,5 procent-strecket – och en riskpremie på 3-6 procent, är det många som förväntar sig en avkastning på tvåsiffriga tal.

Noteringshysterin bottnar inte i brist på kapital

Vad är då bakgrunden till den noteringshysteri vi kunnat se på senare tid?

– Utvecklingen på börsen de senaste åren bräcker vad vi tidigare kunna se. En konsekvens är att ägare av företag ser ett gyllene tillfälle att notera. Det handlar inte om brist på kapital, utan på att ägarna vill ha tillbaka vad de investerat.

Günther Mårder tror dock att börsnedgången i början av maj i år kan ha en viss avkylande effekt på noteringshetsen, liksom nedgången i höstas hade.

Ett galet experiment

Vi kommer in på minusräntemiljön.

– Man kan inte säga annat än att det är ett galet experiment, som vi ännu inte riktigt kan se konsekvenserna av. Förmodligen kommer vi om tio år att skaka på huvudet, när vi blickar bakåt, säger Günther Mårder och fortsätter:

– Det går inte att använda skolböckerna när man försöker ta sig an dagens ekonomiska situation. Många ser det ändå som en tillfällig situation. Men verkligheten är att man de facto får betalt för att låna och att vi håller på att bygga upp en bubbla.

Är då inflationsmålet förlegat? Det kan man fråga sig, med tanke på att det skapades i en tid när någon ens i sin vildaste fantasi trodde att vi skulle komma ner i inflationssiffror i närheten av noll. Kanske är det så att just noll innebär prisstabilitet, frågar sig Günther Mårder.

Och oljepriset lever sin egen värld och styrs av storpolitiska överväganden. Egentligen är efterfrågan ganska konstant, så priset styrs mer av spekulationer.

Ser man till energipriserna i Sverige, är de just nu de lägsta sedan finanskrisen. Efterfrågan på energi är fortfarande låg. Günther Mårder pekar på bl.a. SSAB som ett exempel. De går inte på högvarv, trots att det råder en hög ekonomisk tillväxt. De låga energipriserna drar ner inflationen, vilket är något som ligger utanför Riksbankens kontroll.

Slutligen nämner Günther Mårder vad som nu händer inom den globala ekonomin, där alltmer av handeln är utsatt för både konkurrens och transparens. Människor har full tillgång till utbudet av produkter och tjänster via nätet och kan välja att köpa från en leverantör någon annanstans i världen.

En växande obligationsbubbla

Ett orosmoln är den växande obligationsbubblan.

– Problemet är att ränteskillnaden mellan Investment Grade, dvs. de bästa obligationerna, och Junk Bonds successivt har minskat. Ett exempel är att 17 procent av hela gruppen skräpobligationer är kopplade till utvinning av skifferolja. Om oljepriset skulle gå ner igen, finns stora risker för utslagning. Det här sprider rädsla och investerarna blir påminda om riskerna.

En låg marknadstillväxt, innebär också låg tillväxt i börsbolagen. Kostnaden för kapital är samtidigt låg. Det innebär att alltför många VD:ar ser förvärv som det enda sättet att nå sina mål gentemot styrelsen.

– Det finns alltför många exempel på hur företagsledare har underskattat kulturskillnaden mellan det egna och det förvärvade företaget. Det kan innebära att en affär som ser bra ut på pappret, går om intet på grund av att de båda företagen inte går att förena kulturmässigt.

Lokala småföretagarfonder

Alldeles nyligen har Günther Mårder tagit över som VD för Företagarna. En naturlig fråga blir vad han tar med sig för frågor att driva i sin nya roll:

– Det vi kan se är hur de pengar som finns på kreditmarknaden, inte rinner ner till småföretagarna. Konsekvenserna blir att majoriteten av dessa inte får låna pengar till sina investeringar – åtminstone inte till låg kostnad. De som får låna är de företag, huvudsakligen stora sådana, som drar ner eller flyttar ut. Men dessa företag skapar inte jobb i Sverige.

Problemet är att varje företag ses som ett enskilt riskobjekt. Det ses som beroende av för få personer och ofta också för få produkter.

– De här förtagen borde kunna betraktas som en grupp, vilket för att risken minskar. En av de frågor som jag vill driva är att försöka hitta nya produkter och lösningar för att lösa kapitalförsörjningen till små företag. Bl.a. kan jag tänka mig småföretagarfonder för en lokal marknad, där investerarna har en god kännedom om företagen på orten – kanske t.o.m. en personlig sådan –, konstaterar Günther Mårder till sist.

[Günther Mårder höll ett anförande på detta tema vid Svenska Försäkringsföreningens årsmöte den 21 april.]