Hur har det gått med implementeringen av IDD?

Article author: Marie Rosvall
Position: Head of Group Regulatory Affairs
E-mail: marie.rosvall@skandia.se
Organization: Livrsäkringsföretaget Skandia
Release date:
4, 2020
Language: Swedish
Category:

 

Vi har i olika artiklar i Nordisk försäkringstidskrift (Nft) under de senaste åren skrivit om EU-direktivet om försäkringsdistribution, IDD, vilket har inneburit en rad utmaningar för försäkringsbranschen.

I det förra numret av Nft (3/2020) intervjuade vi VD för Sveriges Försäkringsförmedlare, Karin Lindblad, om bl.a. implementeringen av IDD.

I detta nummer har vi ställt frågan till representanter för ett livförsäkringsbolag (Skandia) och ett sakförsäkringsbolag (If) om hur det har gått med implementeringen av IDD på respektive bolag.

Lite bakgrund till IDD

Men först lite historik.

Genom Europaparlamentets och rådets direktiv i januari 2016 om försäkringsdistribution (försäkringsdistributionsdirektivet) infördes en ny EU-rättslig reglering av försäkringsdistribution. Syftet var att öka kundskyddet på försäkringsmarknaden.

Den svenska regeringen föreslog i april 2018 att direktivet skulle genomföras i svensk rätt i en ny lag om försäkringsdistribution, som skulle ersätta den tidigare lagen om försäkringsförmedling. IDD gäller både förmedlare och försäkringsföretag som distribuerar till skillnad från föregångaren, lagen om försäkringsförmedling. 

Bland de konkreta förslagen fanns krav på kunskap och kompetens hos försäljare, olika bedömningar som ska göras före försäljningen av försäkringar, tydligare och mer utförlig information till kunder samt vissa begränsningar när det gäller provisioner och andra tredjepartsersättningar.

Försäkringsdistributionsdirektivet är ett s.k. minimiharmoniseringsdirektiv, som medger att medlemsstaterna inför krav som går utöver dem i direktivet. Regeringens proposition innehöll därför också förslag som syftade till att åtgärda specifika problem som förekommer på den svenska försäkringsmarknaden.

Riksdagen fattade beslut om att införa IDD i juni 2018 och lagen trädde i kraft 1 oktober samma år.

Skandia: ”Mycket lyckat”

Hur har då implementeringen gåt i ett par olika bolag? Vi ställer först frågan till Marie Rosvall, Head of Group Regulatory Affairs på Skandia.

– Regelverket medförde en del utmaningar för oss i branschen. De absolut största utmaningarna skulle jag säga var

  • den korta tid som stod till buds för implementering, samt
  • svårigheterna i att transformera en uppsättning EU-regler till svenska förhållanden.

– Reglerna beslutades väldigt sent i processen, både på EU-nivå och i Sverige, vilket gav branschen väldigt lite tid för tolkning och implementering. De svenska förslagen till regler ändrades också sent i själva lagstiftningsprocessen, vilket gjorde att en del arbete som gjorts i branschen fick göras om.

– Försäkringsmarknader är därtill per tradition rätt lokala, inte minst på livsidan, och det finns en utmaning i sig i att hitta regler som kan tolkas och appliceras på dessa lokala marknader. För svenskt vidkommande tillkommer också vissa mer unika särdrag såsom en väletablerad tjänstepensionsmarknad med olika former av kollektiva lösningar att förhålla sig till. Ett omfattande legalt tolkningsarbete har således varit nödvändigt bland de svenska försäkringsföretagen.  

– Arbetet med implementering av IDD på Skandia utvecklades till ett projekt med i slutändan flera hundra involverade medarbetare. Inom Skandia-koncernen har vi ju också en bank, vilken ungefär samtidigt hade att implementera MiFID II. Beröringspunkterna mellan de två regelverken gjorde att vi i vissa frågor kunde ha en gemensam dialog mellan bank och försäkring, men medförde också behov av att på koncernnivå lösa en del gemensamma beroenden på bästa sätt.

– Kraven på information i IDD är omfattande, vilket innebär att processer för informationsförsörjning har behövt utvecklas. Det kan konstateras att produktinformation i faktabladen samt information om intressekonflikter och kostnader kan vara utmanande både för verksamhet och IT-system. Utveckling av IT-miljön behöver alltid viss minimitid för att kunna genomföras, och det här är något som tyvärr inte alltid uppmärksammas från regelmakarens sida, konstaterar Marie.  

– IDD innebar också större krav på rådgivarna och andra som var mer direkt involverade i försäkringsdistributionen. Krav på kunskap och kompetens, utökad fortbildning liksom mer information till kunder om både produkter och tjänster. För Skandias vidkommande såg vi dock att mycket av vårt fortlöpande arbete på detta område,  redan levde upp till IDD:s krav.  Ökad transparens kring ersättningar och avgifter är en annan viktig del i IDD för att bidra till ökad kundnytta och trygghet hos kunderna.  

– Sammanfattningsvis är min uppfattning att implementeringsarbetet av IDD i Skandia varit mycket lyckat givet att vi haft en gemensam strävan inom projektet och Skandia att åstadkomma verklig kundnytta inom ramen för reglerna. För oss som ömsesidigt ägt bolag är det en naturlig utgångspunkt, sa Marie Rosvall till sist.

If: ”Många fördelar med IDD”

Vi bollar över frågan till Victor Kihlström, Senior Legal Counsel på If. Hur har If klarat av implementeringen av IDD?

– Implementeringen av IDD har gått mycket bra inom If. Visst har det funnits vissa utmaningar, men generellt sett har implementeringen fungerat väldigt bra. Jag tror att vi på If, tack vare de tidigare implementationsprojekt som varit för handen, t.ex. Solvency II och GDPR, har byggt upp erfarenhet och ”know-how” för hur vi på ett effektivt sätt ska driva större implementationsprojekt på nordisk nivå. I grunden ser vi många fördelar med IDD då det ger oss en kvalitetsstämpel på att vi har goda och fungerande processer kring t.ex. vår strukturerade produktutveckling och vår utbildning och kontroll av våra egna förmedlare. Vidare ser vi att det tydligare regelverket kring provisioner ger en ökar transparensen för försäkringstagare vilket ger ett ökat förtroende för branschen i sin helhet.

– Den stora utmaningen för oss har varit formen för hur kraven har reglerats, dvs. i direktiv form. Som nordens ledande försäkringsbolag är vår utgångspunkt att regulatoriska krav skall implementeras på samma sätt i samtliga länder och processer så långt som möjligt. Eftersom de nationella reglerna i de nordiska länderna i slutändan ändå kom att bli något olika, t.ex. beträffande utbildningskrav, hade vi en utmaning i att hitta nordiska processer som var anpassade till de krav som ställds upp i de olika länderna. Vidare var det en utmaning för oss att de slutliga detaljerade kraven i de olika länderna till viss del tillkännagavs med en något begränsad tid för oss att hinna med vår implementation och ställa om våra processer före det att de trädde ikraft. Jag upplever ändå att vi, tack vare en gedigen insats av samtliga berörda intressenter inom If, har lyckats mycket väl med implementationen av IDD, avslutar Victor Kihlström.