Intresset för pensioner går upp och ner, men det är en fråga som aldrig riktigt försvinner från radarskärmen. Efter att det nya pensionssystemet införts under 1990-talet, kanske intresset dalade under en period. Under de senaste åren har dock pensionerna stadigt ökat bland allmänhet, politiker och arbetsmarknadens parter.
Ett exempel på det är Metalls debattartikel i DN i slutet av augusti, där man krävde att ”det ska synas på pensionen att man jobbat ett helt yrkesliv”. Artikelförfattarna pekar på ett problem som kallas respektavståndet, dvs. att det är ett för lite avstånd mellan det belopp man får i form av garantipension och det belopp som den får som arbetat ett helt yrkesliv.
Digital kompetens och starkt kundfokus
Nft har vänt sig till Pensionsmyndigheten och dess generaldirektör Daniel Barr för att få veta hur myndigheten har tagit sig an pensionsfrågan hittills och vilka de framtida utmaningarna är.
Daniel Barr har en lång erfarenhet med att arbeta med det allmänna pensionssystemet från bland annat Regeringskansliet, Sjunde AP-fonden och Premiepensionsmyndigheten. Han kom 2018 som generaldirektör till Pensionsmyndigheten, närmast från Folksam.
– Det var en organisation med mycket hög kompetens som mötte mig. Här fanns en stor portion av digital mognad och ett starkt fokus på kunderna.
En utmaning var de långa handläggningstiderna när det gäller bostadstilläggen, vilket har sin bakgrund i gamla IT-system.
– Det är fortfarande något som vi kämpar med.
Daniel Barr berättar att Pensionsmyndigheten för en dialog med regeringskansliet kring handläggningstiderna. Man har också byggt och lanserat ett nytt handläggarstöd, vilket han räknar med ska vara tidsbesparande. Han räknar med att handläggningstiderna kommer kunna komma ned på normala nivåer under första halvåret 2021.
Höjda och trygga pensioner
Det nuvarande pensionssystemet är alltså snart 25 år gammalt och det har blivit uppenbart att förändringar nu behöver göras. Den parlamentariska Pensionsgruppen (som består av samtliga partier förutom v och sd) har till uppgift att vårda och utveckla pensionsöverenskommelsen från den tiden.
Som ett led i den parlamentariska Pensionsgruppens överenskommelse om en översyn i syfte att skapa långsiktigt höjda och trygga pensioner, tillsattes i december 2017 en utredning ledd av utredaren Mikael Westberg. Men redan dessförinnan, med anledning av den akuta frågan i spåren av ett antal skandaler bland fondbolag, hade tidigare samma år ett första steg med övergångsvisa åtgärder för ett tryggare fondtorg genomförts.
Mikael Westberg kom i slutet av förra året med betänkandet Ett bättre premiepensionssystem (SOU 2019:44), där det föreslås ytterligare förändringar. Bland dessa finns att en ny statlig upphandlande myndighet ska välja ut de fonder som ska få finnas på premiepensionssystemets fondtorg och att Sjunde AP-fonden får i uppdrag att upphandla fonderna till fondtorget.
Ökad medellivslängd
En annan knäckfråga är den ökade medellivslängden, som gör att pensionskapitalet urholkas. Här har förändringar gjorts när det gäller pensionsåldern, vilket innebär att från och med 1 januari 2020 höjdes den lägsta åldern för att ta ut allmän pension från 61 till 62 år. Det var första steget av flera i en långsiktig plan på förändringar av pensionsåldrarna.
En tredje fråga är garantipensionen, där en EU-dom från 2017 slog fast att den svenska garantipensionen inte är en pension i egentlig mening, utan en minimiförmån. Det innebär konkret att man som individ får tillgodoräkna sig bosättningsår i andra EU-länder än Sverige samt att avdrag får göras med pension som erhålls från andra länder. En utredning har därför tillsatts och ska hitta en bra lösning, där det bl.a. behövs ett nytt regelverk.
– Det är självklart att vi på Pensionsmyndigheten påverkas av de här utmaningarna gentemot pensionssystemet. Mycket jobb har redan gjorts och ännu mer ligger framför oss. Men jag hyser gott hopp om att vi ska hitta bra lösningar, eftersom jag känner att förändringsviljan är hög bland politikerna och att pensionsfrågan står högt på den politiska agendan.
Ett komplext pensionssystem
Pensionsmyndigheten har som uppgift att göra det lättare för pensionssparare och pensionärer att förstå pensionssystemet – och då inte bara den allmänna delen, utan helheten.
– Det är en uppgift som inte ska underskattas, eftersom pensionssystemet är så komplext. Delvis tycker jag vi har lyckats bra med vår information, framförallt med orangea kuvertet och webbplatsen Min Pension. Där jag tycker att vi kanske har misslyckats är att förklara konsekvenserna av den ökade medellivslängden och konsekvenserna av detta i form av behovet av höjda pensionsåldrarna. Det är något som vi kan se i våra undersökningar.
När vi frågar Daniel Barr om vilka förväntningar han har på politikerna, vänder han snabbt på frågan.
– Det handlar snarare om vilka förväntningar som politikerna har på oss! Politikerna ställer stora krav på förändringar i pensionssystemet. Även om pandemin just nu har tagit över medialt, pågår det en intensiv diskussion på politisk nivå när det gäller steg två i PPM-förändringen, införande av ett inkomstpensionstillägg och höjd pensionsålder och en ny garantipensionskonstruktion.
Eftersom den förväntade livslängden ökat, kommer pengarna från den allmänna delen av pensionssystemet inte att räcka till långsiktigt. Samtidigt har tjänstepensionerna ökat, vilket väger upp för många pensionärer – men inte alla. Ska man kunna få in mer kapital för att kompensera urholkningen, finns det flera förslag som diskuteras.
Ett förslag är att höja avsättningarna till pensionssystemet. Den var ursprungligen satt till 18,5 procent, men varje löntagare själv betalar en allmän pensionsavgift på 7 procent av sin lön och på ersättningar från social- och arbetslöshetsförsäkringarna. Det gör att den verkliga avgiften endast blir 0,93x18,5 procent, dvs. 17,21. Men det finns ett politiskt motstånd mot att höja avsättningarna.
– Men för att pensionsnivåerna inte ska fortsätta att sjunka, är det framförallt ytterligare höjningar av pensionsåldern som behövs, konstaterar Daniel Barr.
Det är en fråga som han menar berör hela branschen, såväl myndigheter som privata aktörer. Utmaningen kommer annars att bli hur man ska förklara de allt lägre pensionsnivåerna.
Privat pensionssparande?
En annan utmaning för branschen är att det privata pensionssparandet i princip har upphört. Daniel Barr anser att det är bra om företagen efterlyser en produkt, som lämpar sig för pensionssparande med livslång utbetalning. Men han tänker inte gå in i den pågående diskussionen om hur en sådan produkt ska utformas, framförallt inte skattemässigt.
Pensionsmyndigheten är satta att administrera pensionssystemet och att utföra olika utredningsuppdrag på politikernas uppdrag – däremot inte att själva försöka påverka politikerna.
– Beslut om pensionsåldrar och regelverk tas på den politiska nivån. Vår roll är att effektuera besluten och att informera om dem. Målet är att skapa en korrekt bild för den enskilde, så att det blir möjligt för denne att kunna fatta sina beslut.
Gå i bräschen för hållbarhet
Daniel Barr tycker att samspelet mellan politiker och myndighet fungerar bra, men på en punkt är han försiktigt kritisk:
– De har inte alltid full förståelse för att de förändringar som vi behöver göra inom myndigheten för att ta hand de politiska reformerna tar tid. Då tänker jag framförallt på utveckling av våra IT-system och att en del av de gamla IT-systemen måste bytas ut.
Om man ser på framtiden, är det två frågor som står högt på agendan. Dels är det hållbarheten, där Pensionsmyndigheten försöker gå i bräschen. Det är myndighetens ansvar att myndighetens kapitalplaceringar görs på ett ansvarsfullt sätt samt att underlätta för pensionssparare och pensionärer att kunna göra hållbara och medvetna val vid placering av sina premiepensionspengar. Man ställer bland annat höga krav i det avseendet på fondförvaltarna på fondtorget.
– Och självklart är den andra frågan hur vi även i framtiden, på bästa sätt, ska kunna leva upp till vårt uppdrag att hjälpa svenska folket att fatta kloka beslut rörande sina pensioner, säger Daniel Barr till sist.