Försäkringsjuridiska föreningen 60 år

86 NFT 1/1993 Försäkringsjuridiska föreningen 60 år av Per Boëthius, ordförande i Försäkringsjuridiska föreningen Försäkringsjuridiska föreningen uppmärksammade att man fyllde 60 år vid sitt sammanträde den 22 oktober 1992. Vid sammanträdet gjorde ordföranden Per Boëthius en återblick på föreningens historia — i synnerhet under det senaste decenniet — som här publiceras i något förkortad form. Under det decennium som förflutit sedan För- säkringsjuridiska föreningen firade sitt 50-år- sjubileum under ledning av sin dåvarande — för föreningen oerhört förtjänstfulle — ordfö- rande hovrättsrådet Olof Appeltoft har vi haft glädjen att se flera hundra nya medlemmar. Antalet var då ca 500 och är i dag uppe i ca 700. Föreningens grundande 1920-talet präglades av en ganska banbrytan- de försäkringslagstiftning — bl a försäkrings- avtalslagen 1927 och trafikförsäkringslagen 1929. Dessförinnan saknades rättslig reglering av försäkringsavtalen. Under början av 30- talet började antalet tecknade försäkringar sväl- la ut, mycket beroende på den växande bilis- men. Försäkringsjuridiska problem blev allt vanligare, och behovet av kontakter mellan försäkringsjuristerna växte. Initiativtagare blev direktören Gunnar Pal- me och revisionssekreteraren William Hem- berg, som tillsammans med sex andra framstå- ende försäkringsjurister skrev en inbjudnings- skrift, vilken ledde till ett konstituerande sam- manträde den 28 oktober 1932. Palme utsågs till ordförande och Hemberg till vice ordförande. Palme avled redan efter två år och efterträddes av Hemberg som verkade i 16 år, fram till 1950. Ordförandena Ordförandena har under de gångna 60 åren inte varit fler än sju stycken — utöver de nyss nämnda dir Einar Nilsson 1950—1955, dir N G Valentin 1955-1958 och dir Bengt Petri 1958— 1960. Rekord i långvarigt ordförandeskap har Olof Appeltoft som verkat till föreningens fromma i 22 år, ända till 1982, då han tyvärr på grund av sjukdom såg sig nödsakad att avgå. Hans betydelse för föreningens utveckling som fo- rum för värdefulla och givande diskussioner inom försäkringsrätten och närliggande rätt- sområden kan inte nog framhållas. Han kalla- des till hedersmedlem. Han gick bort 1985. Jag vill påstå att föreningen under hans tid upp- nådde en position som kanske den främsta juristsammanslutningen i Sverige. Sekreterarna En viktig förutsättning för föreningens beva- rande och utveckling har emellertid varit dess sekreterare. De har fram till 1991 endast varit fyra stycken: avdelningschefen Harry Enell i 20 år till 1952 dir Jeppe Göran Lindström i åtta år till 1960 och dir Arne Hallström i tio år till 1970 då dir Bo Odelius inträdde. Han hade verkat i 21 år, då han 1991 efterträd- des av vår nuvarande, Kerstin Osterman, ju- 87 rist i Folksam, som på ett angenämt sätt brutit den manliga dominansen. Under min tid som ordförande med Odelius som sekreterare kan jag intyga vilken ovärder- lig insats han gjort. Enligt stadgarna ska sekreteraren - framlägga förslag till lämpliga föredrag - föra protokoll vid styrelsens och förening- ens sammanträden - ombesörja kallelse av medlemmar - handha föreningens ekonomiska angelä- genheter - i övrigt biträda ordföranden. Av detta framgår med all önskvärd tydlighet att det är på honom föreningens väl och ve vilar. Publikationsserie En både positiv men också riskfylld verksam- het har varit föreningens publikationsserie. Nr 1 utkom redan 1938 under titeln ”Försäk- ringsrättsliga spörsmål” med bl a Hjalmar Karlgren och Ebbe Jacobsson som delförfat- tare. Bland övriga kan nämnas Jan Hellners stora verk ”Försäkringsrätt” 1959 och flera av Bertil Bengtsson. Sammanlagt 24 värdefulla nummer har publi- cerats. Fram till 1982 utgavs ”Försäkringsjuridis- ka föreningens rättfallssamling”, som har varit ovärderlig inte bara för oss försäkrings- jurister utan också för advokater och domare. Ett stort register utarbetades 1979 av Carl Oldertz. Från 1982 har rättsfallssamlingen ut- givits under namnet ”Rättsfall, Försäkring och skadestånd” genom Försäkringsbran- schens Service AB. Publikationsverksamheten har bl a av eko- nomiska skäl minskat, men föreningen har i stället stött olika utgivningar av intresse, bl a publikationen ”Skada och ersättning”, som innehåller ett urval av de bästa försäkrings- rättsliga uppsatserna från universiteten. De utväljs årligen av ”Kontaktgruppen för försäk- ringsrättslig forskning” som inrättades för några år sedan. Vidare har föreningen sedan 1986 med års- mötets bemyndigande kunnat utlysa ett årligt stipendium ”för forskning och utbildning” på 20 000 kr per år. Vid behov kan det utökas med samma belopp. Ekonomi Under under föreningens första 40 år var med- lemsavgiften oförändrat 5 kr. Det var knepigt i början, men sedan man kom på idén (från den finländska systerföreningen) att ansluta för- säkringsbolagen som passiva medlemmar med substantiella avgifter blev ekonomin bättre. För närvarande har vi 27 sådana medlemmar. Föreningens ekonomi känns numera gan- ska betryggande, även om den nuvarande krissituationen dragit ner värdet av tillgångar- na. De har väl under året sjunkit med drygt 30 procent, men med lite is i magen kan man väl hoppas på en uppgång. Några skulder har vi inte. Styrelsen De som startade föreningen ville se till att styrelseuppdragen inte skulle bli för långvari- ga för de högst sex ledamöter som får ingå utöver ordföranden och sekreteraren som väljs för ett år i taget. De övriga väljs därför för högst tre år, vilket medför en välgörande fortlöpande aktivering. Efterhand har det utvecklats en praxis att som vice ordförande alltid invälja en ledamot av Högsta Domstolen. I styrelsen har man också alltid försökt få med en representant från de juridiska fakulteterna, en från advokat- kåren, en från departementen och minst två mera renodlade försäkringsjurister från bola- gen. Den manliga dominansen var länge total. 1959 kom advokaten Sigrid Beckman och därefter har oftast någon kvinnlig ledamot 88 invalts — vanligen från advokatkåren. Bland de ca 300 styrelseledamöter som un- der årens lopp bidragit till föreningens verk- samhet finns många stora namn inom juridi- ken. Det skulle ta för lång tid att apostrofera deras insatser, men jag vill gärna som exempel nämna några namn från min egen ordförande- tid — justitieråden Bertil Bengtsson och Ed- vard Nilsson som både under och efter sin styrelsetid gjort stora insatser för vår mötes- verksamhet. Bland professorerna naturligtvis Jan Hellner och Anders Agell. Föreningen har haft många framstående hedersmedlemmar — t ex den legendariske försäkringsjuristen Ebbe Jacobsson. För när- varande Jan Hellner och förre direktören i Hansa Jeppe Göran Lindström, sekreterare under 50-talet — en av de få nu levande som varit med från början. Verksamheten m m Föreningens ändamål är enligt stadgarna: att bereda medlemmarna tillfälle till umgänge och tankeutbyte att genom föredrag och diskussioner verka för ett fördjupat intresse för försäkringsrättsliga spörsmål att bliva organ för andra försäkringsrätten tjänande uppgifter För att göra umgänget trivsamt har vi alltid inlett sammanträdena med en förhoppnings- vis angenäm subventionerad middag. I min ungdom hölls sammanträdena alltid i Städ- Hansas lokaler vid Birger Jarlsgatan och före- gicks av en rejäl måltid sill och snapsar, varm- rätt, dessert och kaffe med konjak. Sammanträ- deslokalen var ganska trång och efter en stund rätt syrefri. Även vid mycket intressanta föredrag hade auditoriet vissa svårigheter att hänga med och jag beundrade stort de föredragshållare som trots allt lyckades hålla oss på alerten. Vi har numera i högre grad lagt vikt vid maten och luftiga lokaler som bolagen välvilligt låtit oss disponera. Sedan 1983 har vi försökt kombinera vår- sammanträdena med en utflykt — första gång- en ett minnesvärt möte i Uppsala där Agell förevisade det nyinrättade Juridikum och pro- fessor Stig Strömholm höll ett föredrag om ”Prejudikattorka och prejudikatlära” vid en stor middag på Sörmland Närkes Nation. Där- efter har vi haft åtskilliga roliga vårmöten med intressanta och givande föredrag, senast i maj i år, då vi gick till sjöss med Edvard Nilsson, som redogjorde för utredningen om ”Ersätt- ning för kränkning genom brott”, vilket föran- ledde en livlig diskussion. En genomgående tanke har alltid varit att bredda valet av ämnen för våra diskussioner även utanför de rent försäkringsrättsliga. Av naturliga skäl har skadeståndsrätten alltid fått en framskjuten plats, särskilt i samband med mera omfattande lagstiftningsarbete t ex under 70-talet med ny skadeståndslag. Utvecklingen inom personskadeståndsrätten - 5 kap SKL, trygghets-, patient- och läkemedelsförsäkring har t ex uppmärksammats. Konsumentlagstiftningen och produktan- svaret har också behandlats vid flera tillfällen. Vi har besökt både Svea Hovrätt och Högsta Domstolen. Hovrättspresidenten Birgitta Blom berättade om ”Hovrätten förr och nu” efter en visning av de nyrenoverade lokalerna 1986. Från senare tid kan nämnas en presentation av slutbetänkandet över ny skadeförsäkringslag under ledning av Bertil Bengtsson och den nya konsumentskyddslagstiftningen, som föredrogs av rättschefen Anders Eriksson. Produktansvaret i EG-direktivet under ledning av t f professor Bill Dufwa och Nya entrepre- nadbestämmelser, AB 92 är ytterligare några exempel. När nya betänkanden kommit har förening- en sökt behandla dem i anslutning till remiss- tiderna till gagn för medlemmar som fått upp- drag att författa remissyttranden. Vår förening anmodas eller bereds tillfälle att 89 avge yttrande på nya lagförslag. Under 1991 avgavs tre. Vi har i regel fått hjälp med utfor- mandet av intresserade medlemmar som i sitt arbete sysslar med den aktuella materien. Som avslutning tycker jag det känns ange- läget att framföra ett varmt tack till alla de medlemmar — aktiva såväl som passiva — som under det gångna decenniet bidragit till att Försäkringsjuridiska föreningen kunnat vara en pigg åldring som med tillförsikt kan träda in i sitt sjunde decennium