Försäkringsförbundets klimatarbete

Bakgrund

Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar. De ökade risker som klimatförändringarna medför skapar osäkerhet för försäkringsbolagens verksamhet. Osäkerheten kan bland annat gälla nya och mer omfattande effekter av olika väderfenomen. I de nordiska länderna kan man förutse att klimatförändringarna leder till ökad nederbörd. Detta förväntas i sin tur leda till ökad risk för exempelvis översvämningar och jordskred. Ett varmare klimat och högre havsnivåer kommer också att leda till förändrade förutsättningar för livsmiljöer. Osäkerheten kan även avse indirekta effekter på försäkringsbolagen, till exempel om skadorna leder till avbrott i samhällskritisk infrastruktur (el- och telenät, transporter, vatten­försörjning, etc.) eller till följd av oro på de finansiella marknaderna. Det finns följaktligen goda skäl för branschen att medverka i klimatarbetet och därigenom bidra till ett fortsatt stabilt och hållbart samhälle.

Försäkringsbranschen är en av de branscher som har bäst förutsättningar att driva ett aktivt klimatarbete eftersom det finns en nära koppling mellan samhällsintresset och försäkringsbolagens egenintresse. Vidare har försäkringsbranschens klimatarbete goda förutsättningar att få ett stort genomslag i samhället eftersom branschen når ut till i stort sett alla medborgare och företag med ett brett spektrum av försäkringsprodukter. Dessutom är branschen sammantaget en av de största investerarna på flertalet tillgångsmarknader, t.ex. på aktie-, obligations- och fastighets­marknaderna, och kan därför även påverka klimatfrågorna ur ett investerings- och ägarperspektiv.

Försäkringsförbundet genomförde i april 2008 en första nordisk klimatkonferens för försäkringsbranschen. Konferensen ägde rum i Stockholm. Syftet var i första hand att tillsammans med medlemsföretagen förklara och förankra de utmaningar som följer av klimatförändringarna. Som en uppföljning genomfördes i september 2009 en andra nordisk klimatkonferens i Köpenhamn. Fokus för denna konferens var att diskutera vad branschen kan göra för att bidra till minskade utsläpp av växthusgaser. I samband med konferensen i Köpenhamn publicerade de nordiska branschorganisationerna även ett antal rapporter som belyste olika klimatrelaterade frågeställningar.[1] 

Inför Köpenhamnskonferensen genomfördes även en opinionsundersökning bland försäkringsbolagens kunder för att utröna vilka förväntningar kunderna har på branschen. Undersökningen visade att kunderna har höga förväntningar på att försäkrings­bolagen deltar aktivt i klimatarbetet.

I anslutning till konferensen i Köpenhamn presenterade de nordiska branschorganisationerna även en gemensam avsiktsförklaring gällande branschens inriktning på klimatarbetet. I denna avsiktsförklaring gjorde den nordiska försäkringsindustrin en utfästelse att aktivt möta klimatutmaningen genom:

• att utveckla och erbjuda produkter utifrån klimathänsyn
• att ta hänsyn till klimataspekter i investeringsöverväganden
• att använda klimatsmarta metoder för skadeförebyggande åtgärder och i skadereglering
• att systematiskt följa upp klimatrelaterade aktiviteter i försäkringsbranschen
• att sträva efter klimatsmarta sätt att organisera den egna verksamheten

Under det dryga år som gått sedan den senaste nordiska klimat­konferensen har försäkringsförbundet tillsammans med företrädare för medlemsbolagen arbetat med att konkretisera ambitionerna i avsikts­förklaringen och definiera lämpliga aktiviteter för det fortsatta arbetet. Vid försäkringsförbundets styrelsemöte den 2 juni 2010 fastställdes mål­sättningar och inriktning för fortsatt branschgemensamt arbete inom klimatområdet. Enligt detta inriktningsbeslut görs en indelning av arbetet i två olika områden:

• Att minska utsläpp av växthusgaser i syfte att begränsa klimatrelaterade händelser
• Att anpassa samhället inför effekter av klimatförändringar.

Arbete inom respektive område fordrar olika kompetens. Vad gäller anpassningsarbetet krävs i första hand produkt- och/eller skade­hanteringskunniga. För arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser är det kompetens rörande hållbarhets- och samhällsansvarsfrågor (Corporate Social Responsibility) som efterfrågas. Försäkringsförbundet driver därför det fortsatta klimatarbetet genom två referensgrupper med representanter för medlemsbolagen – en grupp för respektive arbetsområde. Ett tiotal medlemsföretag deltar mer aktivt i förbundets arbete. Flera av förbundets medlemsföretag bedriver även ett ambitiöst eget arbete kring klimatfrågorna. I följande avsnitt diskuteras de aktiviteter som förbundet genomför inom respektive arbetsområde.

Klimatprojektets två huvuddelar

Minska utsläpp av växthusgaser

Målsättning: Försäkringsförbundets arbete syftar till att stärka försäk­ringsbolagens position att som aktiva aktörer och utifrån sina enskilda förutsättningar minska utsläppen av växthusgaser.

Ökade utsläpp av växthusgaser medför att jordens medeltemperatur ökar och att havet stiger. Effekterna av en ökad temperatur medför förändringar i klimat och livsförhållanden, som i värsta fall är irreversibla. Även om Sverige inte tillhör de värst drabbade länderna av klimatförändringarna kommer utsläppen sannolikt ändå att leda till betydande negativa effekter i form av ökat antal egendomsskador. Det finns även en risk att de personrelaterade skadorna ökar, till exempel om ett varmare och fuktigare klimat ger upphov till sjukdomar som tidigare varit sällsynta på våra breddgrader. Vidare kan stora naturrelaterade katastrofer komma att medföra påfrestningar på samhällskritisk infrastruktur och leda till instabilitet på de finansiella marknaderna.

Försäkringsbolagen har goda möjligheter att genom sin verksamhet påverka och reducera utsläppen av växthusgaser. Som stora investerare har de även möjlighet att välja hur bolagets medel ska investeras och utöva ägareinflytande. Försäkringsbranschen har ett stort eget fastighets­bestånd som kan hanteras mer ”klimatsmart”. Försäkringsbolagen kan inom den egna verksamheten begränsa sin ”footprint” avseende växthus­gaser. Det som är spännande är att egna åtgärder för att minska företagets klimatpåverkan ofta också leder till minskade kostnader, t.ex. genom ett mer effektivt utnyttjande av energi, lokaler, transporter och modern teknologi. Inom detta arbetsområde är försäkringsförbundets roll att ge impulser och skapa bättre förutsättningar för medlemsföretagen att själva driva sitt klimatarbete. Genom att tillhandahålla verktyg och exempel kan fler försäkringsföretag stimuleras att agera aktivt på klimatområdet.  Förbundets arbete i denna del fokuseras i nuläget på följande aktivteter:  

• a)    Att skapa ökad förståelse för de möjligheter försäkringsföretag har att bidra till minskade utsläpp av växthusgaser genom att anordna utbildningstillfällen för medlemsföretagen. Ett första sådant utbildningstillfälle genomfördes den 30 november 2010 som ett samarrangemang med Svenska Försäkringsföreningen.
• b)    Att i samarbete med de andra nordiska branschförbunden producera och publicera en handbok för försäkringsföretagens klimatarbete. Projektet går under arbetsnamnet ”Kokbok för försäkringsbolagens klimatarbete” med goda ”recept” på möjliga klimatåtgärder för att minska växthusgaserna. ”Kokboken” ska vara ett levande dokument som enkelt kan uppdateras med nya exempel.
• c)    Att följa upp klimatarbetet hos förbundets medlemsbolag utifrån den nordiska avsiktsförklaringen. Som redskap för en sådan uppföljning görs en uppdatering av Best Practice, dvs. vilka konkreta åtgärder som försäkringsbolagen vidtar på klimatområdet. Uppdateringen är planerad att ske inom ett par år och tas fram i samarbete med övriga nordiska branschorganisationer.
• d)    Att på sikt genomföra ytterligare en nordisk försäkringskonferens på klimat­området, dock först efter att ovan nämnda åtgärder genomförts. I samband med konferen­sen planeras även en ny konsumentundersökning avseende kundernas förväntningar på branschens klimatarbete.
• e)    Försäkringsförbundet har under 2010 genomfört en analys av ”footprint” av växthusgaser för den egna verksamheten och för övriga organisationer som ingår i Svensk Försäkring i samverkan (SFIS). Denna ”footprint”-analys ligger till grund för eget arbete med att minska utsläppen av växthusgaser och framtagande av en ny ambitiös klimat- och miljöpolicy för SFIS. Avsikten är att försäkrings­förbundets egen policy och ska kunna användas som en inspiration även för andra organisationer.

Anpassning till klimatförändringarna

Målsättning: Försäkringsförbundets arbete syftar till att genom lobbyarbete påverka olika samhällsaktörer 1) att ta ansvar för förebyggande åtgärder; 2) att säkerställa fungerande tillsyn; samt 3) att ta fram underlag för riskvärdering av klimatrelaterade skador.

Enligt vad som nämnts ovan kommer klimatförändringarna med stor sannolikhet att orsaka fler naturrelaterade skador i Sverige. Framför allt väntas nederbörden att öka både i form av långvariga regn och i form av störtregn. Det finns också en risk för väsentligt höjda havsnivåer. Samtliga dessa fenomen leder till ökade översvämningsrisker och andra typer av vattenskador. Det är främst inom detta område som det svenska samhället tidigt behöver anpassa sig för att hantera klimatförändringarna.

Försäkringsbranschen har ett starkt intresse av att förebygga skador såväl genom att säkerställa en anpassning av befintlig bebyggelse som genom att påverka utformning av ny bebyggelse. Kommunala intressen tillåter ofta omfattande sjönära bebyggelse, utan att i tillräckligt stor utsträckning ta hänsyn till de risker som klimatförändringarna medför. Försäkrings­förbundet bedriver ett aktivt påverkansarbete i denna fråga och framhåller i dialog med före­trädare för bland annat kommuner och länsstyrelser betydelsen av ett tydligt ansvar för och tillsyn över byggfrågor. Branschen eftersträvar till exempel bättre byggregler syftande till att förebygga skador. Ansvaret för att enskildas egendom inte skadas genom till exempel översvämning ligger i hög grad på landets kommuner. Staten och länsstyrelserna har också ett ansvar i dessa delar, inte minst genom olika myndigheters uppdrag att förse kommunerna med relevant kunskap.

Förbundet har därför även en nära dialog med flera statliga myndigheter i dessa frågor. I dagsläget pågår flera utredningar och arbeten som är av betydelse för det framtida förebyggande arbetet. Här kan nämnas Lant­mäteriets framt­agande av en ny höjddatabas för att mäta höjdförändringar i Sverige, Sveriges Geologiska Utredningars (SGU:s) arbete avseende nationell kartering av skredrisker och SMHI:s kontinuerliga beräkningar av meteoro­logiska och hydrologiska förhållanden i Sverige. Till detta kommer diskussioner om hur det förebyggande arbetet ska finansieras såväl under ett akut som under ett längre skede. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har ett regeringsuppdrag att presen­tera ett förslag om ersättning till kommuner i samband med naturolyckor och krisberedskap. MSB har också regeringens uppdrag att, i anslutning till det svenska genomförandet av EU:s översvämningsdirektiv, kartlägga översvämnings- och miljörisker. Försäkringsbranschen har ett starkt intresse av hur samtliga dessa initiativ utfaller och bedriver aktiv lobbying i flertalet av frågorna.

I förbundets fortsatta arbete med att anpassa samhället till klimatförändringarna har följande konkreta aktiviteter identifierats:  

• f)     Att förbättra inhämtning av klimatrelaterad skadestatistik från medlems­bolagen. Sådan statistik avses användas i aggregerad form för att påvisa vilka effekter olika klimatrelaterade händelser får för försäkringsbolagen och därmed för försäkringskollektivet. I dagsläget är det till exempel inte möjligt att ur tillgänglig statistik skilja ut vattenskador som beror på natur­händelser från andra skadeorsaker såsom läckande rör och kranar. En sådan statistik skulle kunna användas dels som ett verktyg för lobbying, dels av medlems­bolagen vid omfattnings- och premieöverväganden när det gäller översvämningsskador.
• g)    Att genomföra en studie över metoder för att minska de så kallade baktrycksskadorna, d.v.s. vatteninflöden i fastigheter via VA-systemet. Uppskattningsvis 80 procent av de översvämnings­relaterade vattenskadorna uppkommer till följd av baktryck i VA-systemen. Förbundet avser att under 2011 lägga ut ett uppdrag på IVL Svenska Miljöinstitutet i ett samfinansierat projekt för att identifiera och sammanställa lämpliga metoder inom detta område.
• h)    Att fortsatt bedriva ett aktivt påverkansarbete gentemot kommuner och relevanta statliga myndigheter för att åstadkomma bättre möjligheter att förebygga naturrelaterade skador. Försäkringsförbundet avser att när möjlighet ges framhålla vikten av att berörda aktörer, t.ex. vid över­syn av översikts- och detaljplaner, använder resultaten av de utredningar och underlag som för närvarande utvecklas av Lantmäteriet, MSB m.fl. för att på bästa sätt identifiera risker för översvämningar.

Internationellt samarbete

Förutom de egna aktiviteterna deltar Försäkringsförbundet även aktivt i internationellt branschsamarbete i klimatfrågorna. Framför allt finns ett fortsatt nära samarbete med de nordiska branschorganisationerna. Utgångspunkten för detta samarbete är att möjligheten för ett genomslag i klimatarbetet bedöms vara större om en samordning sker på nordisk nivå. Mellan de nordiska förbunden sker en därför löpande avstämning av vad som pågår på klimatområdet i respektive land. Detta möjliggöra att lära av varandras erfarenheter och goda exempel. Som framgår ovan planeras ett flertal gemensamma nordiska aktiviteter under kommande år.

Förutom det nordiska samarbetet deltar försäkringsförbundet även i det klimatarbete som bedrivs inom ramen för den europeiska bransch­organisationen CEA. Förbundet följer det arbete som görs inom CEA:s Climate Change Task Force. I dagsläget fokuserar CEA enbart på att arbeta med aktiviteter inom anpassningsområdet. Ett exempel på aktiviteter som genomförs av CEA är påverka arbetet inom EU avseende genomförandet av direktivet om bedömning och hantering av översvämningsrisker (det s.k. översväm­ningsdirektivet) samt uppföljningen av EU-Kommissionens vitbok ”Adapting to Climate Change: Towards a European Framework for Action”. CEA följer även det pågående arbetet inom EU-Kommissionen med en djupstudie över möjligheterna till försäkringsskydd vid naturkatastrofer. Studien ska redo­visas under 2011.

Slutsats

Klimatförändringarna är en utmaning som måste hanteras snarast om vi vill undvika att de utgör ett hot mot framtida generationer. Försäkrings­branschen är direkt berörd av klimatförändringarna. Om försäkrings­företagen även i framtiden ska ha en stabil verksamhet och kunna erbjuda ett gott försäkringsskydd till sina kunder måste såväl klimatförändringarna som dess skadeeffekter begränsas. Det kommer även att krävas en anpassning av samhället för att minska sårbarheten mot klimat­förändringar.

Det är viktigt att försäkringsbranschens aktörer samstämmigt visar att de aktivt bidrar till att bekämpa klimatförändringarna. Ett aktivt klimatarbete är också vad kunderna förväntar sig av försäkringsbranschen. Ett bransch­gemensamt klimatarbete kan därför bidra till att stärka förtroendet för branschen som helhet.

[1] Studierna återfinns på Försäkringsbundets hemsida www.forsakringsforbundet.se samt på hemsidan för Nordic Insurance Climate Conference, www.nicc.dk.