En sommar med både skogsbrand och översvämningar

Article author: Jan Wisén
Position: Deputy Head of Emergency Management Departement
E-mail: jan.wisen@msb.se
Organization: Myndigheten för´Samhällsskydd och Beredskap
Release date:
4, 2014
Language: Swedish
Category:

”Jag har nog aldrig varit med om ett sådant mediatryck. Vi arbetade för högtryck dygnet runt”

Orden är Jan Wiséns, biträdande chef för avdelningen Utveckling av beredskap på Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). Auditoriet är medlemmar i Svenska Försäkringsföreningen vid ett möte i början av oktober – några månader efter den stora skogsbranden i Västmanland.

För det var om denna skogsbrand som medlemsmötet handlade. Målet var att ge de intresserade åhörarna en bild av hur det såg ut bakom kulisserna under den stora katastrofen.

– Som myndighet hade vi flera uppgifter. I det akuta skedet skulle vi stödja berörda länsstyrelser och kommuner samt se till att allmänheten fick korrekt information. I nästa skede var vår uppgift att stödja länsstyrelser och kommuner för att hjälpa till att få ett bra efterarbete. Och i det tredje skedet handlade det om att dra lärdomar inför framtida, liknande katastrofer.

Jan Wisén uttalade flera gånger hur imponerad han var av den stora vilja och engagemang han såg bland alla inblandade, liksom den kunskap som fanns tillgänglig hos dem.

Det började som en normal skogsbrand

Branden började vid lunchtid torsdag. Inledningsvis handlade det om en relativt ”normal” skogsbrand (dock inte under kontroll) fram till natten mellan söndag och måndag. Men det var exceptionellt torrt i markerna och när vinden tilltog under måndagen, skedde en omfattande och okontrollerad spridning som saknar motstycke. Brandhärden utvecklades till en storbrand där fyra kommuner kom att drabbas. Evakueringarna inleddes.

– Redan dagarna innan hade vi fått in en begäran om stöd med förstärkningsresurser från våra skogsbrandsdepåer. När branden eskalerade begärde vi internationellt stöd, både från Norge och från EU. Vi bidrog också med ytterligare stöd i form av förstärkningsresurser från våra skogsbrandsdepåer, berättade Jan Wisén.

MSB byggde upp en särskild organisation, som bestod av ca 70 personer. Med en del övriga personella resurser, kom ca 100 personer totalt vara inblandade. I slutet av september hade den styrkan krympt till runt 25 personer.

I själva räddningsarbetet deltog medarbetare från 70 räddningstjänster, vilket saknar motstycke. Dessutom innebar alla frivilligresurser ett otroligt stöd, som är väl värt att lyfta fram, betonade Jan Wisén.

Förändrad syn på skogsbränder

MSB bidrog med MSB-materiel (bl.a. sju av 14 nationella skogsbrandsdepåer och en mobil Rakel-basstation), resursmäkling (bl.a. av de fem flygplan som hjälpte till med släckningsarbetet), personellt stöd i form av bl.a. skogsbrandsexperter, räddningstjänst och juridisk expertis samt stöd till samordning (bl.a. övergripande lägesbilder och analyser).

– När det gäller flygplanen, var det första gången som vi begärde internationell hjälp av det här slaget. Vi fick tillgång till en kompetens, som vi i dagsläget inte skulle kunna bygga upp själva.

Mycket återstår fortfarande för MSB att hantera. Det finns en hel del praktiskt arbete att utföra, bl.a. att samla in de 72 mil brandslang som funnits utrullad. Och MSB har också fått regeringens uppdrag att hantera och fördela de pengar som avsatts i form av ett försäkringssystem i statlig regi.

– Det är ingen tvekan om att den här skogsbranden kommer att innebära förändringar i synen på att hantera framtida skogsbränder, konstaterade Jan Wisén.

Struktur för krisplanering fanns på plats

Mikael Hellberg, skadechef på Lf Bergslagen, berättade om skogsbranden ur försäkringsbolagets perspektiv.

– Den fråga man kan ställa sig är hur vi klarade av en sådan här katastrof. Man ska ha klart för sig att under måndagen ökade brandområdet från 2800 hektar till 14 000 hektar, vilket var en dramatisk utveckling.

Mikael berättade att Lf Bergslagen redan hade en struktur för krisplanering, men när man tog fram den hade bolaget en översvämning i tankarna. Den gick dock relativt lätt att applicera på skogsbranden och på ett tidigt stadium beslöt man bemanna ett antal kriscentra.

Lf Bergslagen har flera medarbetare som bor i eller i närheten av det drabbade området. En av dem blev invald i räddningsstaben. På det sättet kunde man bl.a. bistå med restvärdesdiskussioner redan på ett tidigt stadium. Bolaget kunde också hjälpa till med att få fram praktiska ting, som motorsågskedjor, reflexvästar och handbrandsläckare. Och även vara på plats vid evakueringen av sammanlagt 1700 djur.

– Annars stod det ganska snart klart att det inte var så mycket försäkringsfrågor som folk hade, utan det fanns ett allmänt behov av att ha någon att tala med. Vi deltog därför på kommunernas informationsmöten i så stor utsträckning som möjligt.

Många befarade att det skulle ske en inbrottsvåg i övergivna hus, men faktum är att inte en enda inbrottsanmälan lämnades in.

Kommunikationen viktig

Vid tidpunkten för medlemsmötet, hade det fortfarande inte kommit in extremt många skadeanmälningar. Det rörde sig för Lf Bergslagen om ca 200, vilket motsvarar antalet skogsägare/försäkringstagare i det berörda området. Man jobbade här proaktivt, bl.a. genom att ringa till kunderna. Totalt räknar Lf Bergslagen att skadekostnaderna för deras del hamnar på ca 200 miljoner kr.

Mikael Hellberg betonade flera gånger hur viktig kommunikationen var. Det enorma mediatrycket störde naturligtvis verksamheten och riskerade att ta bort fokus från det viktigaste uppdraget, nämligen att serva kunderna. En erfarenhet att ta med sig, är därför att se till att det finns en organisation som kan hantera media.

En bra kanal för kommunikation var annars Facebook. De inlägg som Lf Bergslagen publicerade sågs av ca 150 000 personer.

– Vi var tydliga med att vi var förberedda och fanns till hands för kunderna. Hade man villa- eller fritidshusförsäkring kunde man känna sig trygg. Vi erbjöd också

samtalsstöd till alla kunder som drabbats av branden, berättade Mikael Hellberg.

(En längre intervju med Mikael Hellberg fanns publicerad i nummer 3/2014 av Nordisk försäkringstidskrift.)

Översvämningar pågick samtidigt

Ungefär samtidigt som skogsbranden pågick, drabbades framförallt Halland och Värmland av höga vattenflöden, med stora översvämningar som följd.

– På MSB gör vi bedömningen att det här är något vi kommer att få ser mer av framöver. Självklart måste vi också rusta oss för det, betonar Jan Wisén.

Hur god är då Sveriges förmåga att hantera olyckor och kriser?

– När det gäller vad man kan kalla ”normala” kriser, gör jag bedömningen att vi är ganska bra på att hantera dessa. Sedan ligger det i sakens natur att storbrand och stora översvämningar ställer allt på sin spets. Och ytterst är det en politisk fråga att sätta av de resurser som behövs, konstaterade Jan Wisén till sist.

Carl-Henrik Knutsson