Som konsult inom brandskydd kan man ibland hamna i diskussioner om hur olika regelverk, kanske inte kolliderar med varandra, men där man ändå kan hamna i lite olika tolkningar av vilka regler som egentligen gäller – i synnerhet när vissa av dessa regler är mer branschstandarder än något annat. Det här var något som Roger Nasr, brandingenjör och grundare av bolaget Brand & Bygg i Malmö råkade ut för och som ledde honom vidare in i ett arbetssätt som han nu tillämpar. Vi har träffat honom för att dra lite nytta av hans erfarenhet.
Roni grundade Brand & Bygg 2019. På företagets hemsida skriver Roni att han ”insåg att det saknades ett företag inom branschen som kunde stötta kunder inom hela spektret, från konsulterna som projekterar till montörerna som installerar”. Han ville därför ”lösa de mer komplicerade frågorna och se till att alla pratade samma språk”. En utmaning god som någon.
Brandskydd viktigt när man bygger höglager
Inom logistikbranschen har det under de senare decennierna skett en mycket snabb utbyggnad av moderna automationslager, dvs. en typ av lagerlösning som utnyttjar volymen i en lokal för att maximera lagringskapaciteten. Syftet är självklart att lagra så mycket som möjligt, men också att få iväg en order så snabbt det bara går. Ett automationslager kombinerar ibland manuellt arbete med det automatiserade.
I samband med att ett automatiserat höglager skulle byggas, blev Roni inblandad som brandkonsult för att säkerställa brandskyddet. Man skulle använda sig av en lösning som kallas Autostore och levereras av det norska företaget Element Logic. Själva systemet byggs upp av ett stort antal lådor i en aluminiumram och längst upp i ”kuben” går ett antal robotar för att plocka fram den låda i vilken den beställda varan finns, och därefter skickas varan ner till en plockstation för vidare distribution till kund. Den här lösningen är idag mycket vanlig i logistikbranschen.
Det säger sig själv att brandskydd är en mycket viktig del när man bygger den här typen av automationslager. Förutom under service, finns inga människor inne i själva lagerdelen. En liten, men synnerligen central, komponent är därför de sprinklers som finns i lagret för att automatiskt kunna upptäcka och släcka bränder.
Vilket regelverk sak användas?
När Roni blev inblandad i projektet, blev han varse att det inte var alldeles självklart vilka regler och normer för sprinklers som skulle användas.
NFPA, eller National Fire Protection Association, är en amerikansk organisation som utvecklar standarder och riktlinjer för brandsäkerhet, inklusive regler för sprinklersystem. En av de mest kända standarderna är NFPA 13, som specificerar krav för installation och underhåll av automatiska sprinklersystem. Det här är en standard som tillämpas av många större internationella försäkringsbolag
För svenskt vidkommande finns även Svenska Brandskyddsföreningens regelverk SBF 120, som ställer krav på vattensprinkleranläggningar.
– Vår kund kom till mig och frågade vad det var som försäkringsbolagen ville. Regler för sprinklers kanske kan tyckas vara en obetydlig detalj. Men när så här stora värden i form av byggnation, utrustning och varor skulle kunna stå på spel, blev det tydligt att vi måste göra det här på ett sätt som alla kunde godkänna.
Brand i automationslager skapade stor oro
Ungefär vid samma tidpunkt som den här diskussionen uppstod, skedde en mycket stor brand utanför London. Det var ett automationslager som brann ner till grunden. De använde visserligen inte samma system som Ronis kund skulle göra – men problembilden var ungefär densamma: - Hur släcker vi en kub som är 20 000 m3 stor?
– Det här satte naturligtvis igång en stor oro bland försäkringsbolagen, inte minst det stora globala bolaget FM som hade tagit fram egna sprinklerdirektiv. Diskussionernas vågor gick djupa bland alla aktörer.
En annan frågeställning var den så kallade ”final extinguishment”-problematiken. Autostore-lösningen är mycket kompakt uppbyggd, vilket innebär att räddningstjänsten är tvungen att i slutänden säkerställa att en brand verkligen är släckt.
Lösningen för Ronis del handlade det inledningsvis om att utbilda såväl räddningstjänster, som försäkringsgivare i de här frågorna.
– Det vi sedan gjorde var att under olika skeden samla de olika intressenterna (jag som kundens representant, räddningstjänsten och försäkringsbolagen) vid ett och samma bord, för att diskutera specifika frågor och komma fram till gemensamma lösningar. Alla fick tycka till om vad som var viktigt för deras del, vilket var lite av nyckeln till framgång. Och det formade också en samsyn, som vi kunde presentera för kunden.
God dialog banar väg för samsyn
Vad är då din erfarenhet av det här fallet?
– Det är att en god dialog banar väg för samsyn, vilket är en metod som jag tyvärr många gånger saknar i branschen. Just det här att våga sig in i gemensamma diskussioner är så positivt. Något som underlättade våra möten, var att ofta representerades alla tre parter av brandingenjörer, konstaterade Roni och sa avslutningsvis:
– Just den här dialogen mellan parterna tyckte jag personligen var det som jag tyckte var mest unikt. Den gav en bra insikt i hur liknande dialoger kan ske mellan parter även när det gäller andra typer av risker. Och det är en insikt som jag bär med mig i mitt fortsatta arbete.
