De nordiska länderna ligger väl till i EU:s olycksfallsstatistik

202 De nordiska länderna ligger väl till i EU:s olycksfallsstatistik NFT 2/2005 Även om arbetsolycksfallen har utvecklats i en positiv riktning, mätt både med antalet olycksfall och med olycksfrekvensen, behövs effektivt arbete för arbetssäkerheten fortfa- rande. Inom EU-området inträffar ännu allde- les för många arbetsolycksfall, som i onödan tär på Europas konkurrenskraft. Inom Europeiska unionens område inträf- fade år 2001 sammanlagt ca 7,6 miljoner arbetsolycksfall. Ca 4,7 miljoner av dem led- de till minst fyra dagars frånvaro från arbetet. Var femte sekund drabbas alltså en arbets- tagare inom EU-området av olycksfall. I proportion till antalet arbetstagare visar dock arbetsolycksfallen en klar minskning i de flesta EU-länder. Per 100 000 arbetstagare inom de viktigaste branscherna inträffade år 1994 ca 4 700 sådana arbetsolycksfall som ledde till minst fyra dagars frånvaro, medan motsvarande siffra år 2001 var ca 3 900. De mest olycksdrabbade branscherna inom är byggbranschen, lantbruket och transport- branschen. Inom byggbranschen inträffade år 2001 ca 7 000 arbetsolycksfall med minst fyra dagars frånvaro som följd per 100 000 arbets- tagare. Inom lantbruket var motsvarande siff- ra ca 6 000 och inom transport ca 5 000. Flest arbetsolycksfall inträffar på företag med 10–49 anställda, medan det är tryggast att arbeta på stora företag med fler än 250 anställ- da, där det har funnits resurser att satsa på arbetssäkerheten. De nordiska länderna ligger väl till i EU:s olycksfallsstatistik År 2001 inträffade 7,6 miljoner arbetsolycksfall inom Europeiska unionens område. Under de senaste åren har olycksfallsutvecklingen inom EU varit positiv. Från år 1994 till år 2001 minskade antalet olycksfall med fyra procent. De nordiska länderna håller en god medelnivå i den europeiska olycksfallsstatistiken. Pol. mag. Kari Rissa är journalist och har särskilt fördjupat sig i arbetsmiljö- och miljöfrågor. Han har bl.a. varit redaktör för tidskriften Olycksfallsförsäk- ring i mer än 20 år och arbetat som nyhetschef för miljönyheter på Rundradions TV 2. Han har också skrivit böcker om säkerhetsledarskap, riskhantering, miljöledarskap och ekoeffektivitet. av Kari Rissa Kari Rissa 203 De nordiska länderna ligger väl till i EU:s olycksfallsstatistik Män råkar ut för arbetsolycksfall nästan tre gånger oftare än kvinnor. Orsaken är att män- nen oftare arbetar inom farliga branscher och de arbetar också oftare på heltid än kvinnor. Arbetstagare i åldern 18–24 år är mest drab- bade. Skiftarbete ökar olycksfallsrisken tyd- ligt. Merparten av de olycksfall som inträffar inom Europeiska unionen leder endast till övergående skador. Endast fem procent av arbetsolycksfallen är sådana att arbetstagaren tvingas vara borta från arbetet i mer än tre månader eller får ett bestående handikapp. Färre dödsfall Mätt med antalet arbetsolycksfall med dödlig utgång har arbetssäkerheten förbättrats avse- värt på arbetsplatserna inom Europeiska uni- onen. År 1994 omkom ca 6 400 personer i arbetsolycksfall inom EU-området, medan antalet omkomna år 2001 var ca 4 900. Detta betyder ändå att det dör en arbets- tagare varannan timme till följd av arbets- olycksfall, bedömer EU:s statistikbyrå Euro- stat i sin färska statistiköversikt ”Work and health in the EU. A statistical portrait”. Eurostats statistik visar att antalet arbets- olycksfall med dödlig utgång under de senas- te tio åren har minskat i alla EU-länder och inom alla större näringsgrenar. För närvarande omkommer årligen tre ar- betstagare av 100 000 genom arbetsolycksfall inom Europeiska unionens område. Flest döds- fall sker inom lantbruket, byggbranschen och transportbranschen. År 2001 omkom 12 per- soner av 100 000 i lantbruksarbete, medan motsvarande siffra på byggen och inom trans- portbranschen var 10. Arbetsolyckor med dödlig utgång inträffar klart mest bland män som fyllt 55. De löper mer än dubbelt så stor risk att dö genom ett arbetsolycksfall än 18–24-åringar. Årligen sker 650 000 färdolycksfall Eurostat uppskattar att det i EU-länderna år 2001 inträffade sammanlagt ca 650 000 såda- na olycksfall på vägen till eller från arbetsplat- sen som förorsakade minst fyra dagars från- varo. Ca 3 400 av dem hade dödlig utgång. Kvinnor drabbas något oftare av färdolycks- fall än män. Enligt Eurostats uppskattning sker det ca 400 färdolycksfall per 100 000 arbetstagare. Oftast drabbas kvinnor som ar- betar inom transport- eller byggbranschen. Variationen mellan branscherna är stor. Årlig förlust av 210 miljoner arbetsdagar Inom Europeiska unionens område förloras för närvarande ca 1 250 miljoner arbetstim- mar om året på grund av olycksfall och hälso- problem. Eurostat uppskattar att ca 210 miljoner arbetsdagar förloras årligen enbart på grund av arbetsolycksfall. Arbetssjukdomar föror- sakar en förlust av 340 miljoner arbetsdagar varje år. Det betyder i genomsnitt 1,3 förlorade ar- betsdagar per arbetstagare på grund av arbets- olycksfall och 2,1 förlorade arbetsdagar på grund av arbetssjukdomar, beräknar Eurostat. Enligt enkäter upplever sju procent av ar- betstagarna i Europa att de har en olycksfalls- risk i sitt arbete, på byggen rentav var femte arbetstagare. Knappt en procent av de europe- iska arbetstagarna lider av långvariga hälso- problem eller långvarig arbetsoförmåga till följd av arbetsolycksfall. Europeiska arbetsmiljöbyrån har uppskat- tat att totalkostnaden för svag arbetssäkerhet inom EU-området uppgår till hela 300 miljar- der euro om året och exempelvis enbart inom byggbranschen till mer än 75 miljarder euro om året. 204 De nordiska länderna ligger väl till i EU:s olycksfallsstatistik De nordiska länderna ligger väl till I sin senaste statistiköversikt har Eurostat också jämfört olika EU-länder sinsemellan. Jämförelsen gäller olycksfall som lett till minst fyra dagars frånvaro och olycksfall med död- lig utgång. Samtliga siffror är från år 2001. De nordiska länderna placerar sig väl i den europeiska statistiken. Med undantag av Nor- ge är de nordiska länderna bättre än genom- snittet. I jämförelsen har länderna indelats i två grupper, eftersom uppgifterna om antalet arbetsolycksfall har insamlats på olika sätt i länderna och statistiken till den delen inte är jämförbar. Bland de länder vilkas olycksfallssiffror grundar sig på försäkringsanstalternas upp- gifter inträffade år 2001 minst arbetsolycks- fall i Grekland (ca 2 600 arbetsolycksfall med mer än fyra dagars frånvaro som följd per ett hundra tusen arbetstagare), i Österrike (ca 2 800) och i Finland (ca 3 000). Flest olycks- fall inträffade i Spanien (ca 7 000), i Portugal (ca 4 900) och i Frankrike (ca 4 800). I de länder vilkas olycksfallssiffror grundar sig på arbetarskyddsmyndigheternas uppgif- ter inträffade minst arbetsolycksfall i Irland (olycksfallskvot ca 1 500), i Sverige (ca 1 500), i England (ca 1 800) och i Danmark (ca 2 700). I Norge inträffade ca 4 000 arbetsolycksfall per ett hundra tusen arbetstagare. Mätt med dödsfall har arbetssäkerheten skötts bäst i Sverige (ca 1,5 dödsfall per ett hundra tusen arbetstagare), England (ca 1,7), Danmark (ca 1,8) och Luxemburg (ca 1,8). Finland har en olycksfallskvot på ca 2,2 och kommer på sjunde plats i jämförelsen. Inom EU-området inträffar klart flest dödsfall i ar- betet i Portugal (8 dödsfall per ett hundra tusen arbetstagare), Österrike (ca 4,5) och Spanien (ca 4,3). Den bästa tillgängliga statistiken EU:s statistiska byrå Eurostat publicerade hösten 2004 en omfattande översikt över ar- betsförhållandena och arbetssäkerheten i Eu- ropeiska unionens medlemsländer. Statistiköversikten innehåller den nyaste informationen om dödsfall på arbetsplatserna och arbetsolycksfall som förorsakat minst fyra dagars frånvaro. Merparten av uppgifterna i översikten ”Work and Health in the EU. A Statistical Portrait” har erhållits från olycksfallsförsäk- ringsanstalterna i Belgien, Tyskland, Grek- land, Spanien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Österrike, Portugal och Finland. Deras statis- tik grundar sig i huvudsak på arbetsolycksfall för vilka det betalats ersättningar. Dessa upp- gifter kan betraktas som synnerligen tillförlitli- ga. Olycksfallssiffrorna från Danmark, Irland, Holland, Sverige, England och Norge baserar sig på uppgifter som erhållits från arbetar- skyddsmyndigheterna, och de kan vara brist- fälliga särskilt i fråga om mindre olycksfall. I statistiken granskas bland annat antalet arbetsolycksfall och förekomsten av dem (olycksfallskvoten). Med förekomst avses antalet arbetsolycksfall per 100 000 arbetande personer. Eurostat betraktar emellertid de landsspeci- fika uppgifterna som tillförlitliga, fastän jäm- förelsen mellan olika länders olycksfallssiff- ror delvis är osäker, eftersom uppgifterna sammanställs på olika sätt i olika länder. Från och med år 2001 har uppgifter om olycksfall insamlats från EU-medlemsländerna enligt en enhetlig s.k. ESAW-klassificering. I den omfattande översikten ingår också uppgifter om de senaste enkäterna om arbets- förhållandena i Europa. De har gjorts av Euro- peiska fonden för förbättring av arbets- och levnadsvillkor, som verkar i Dublin. Källa: Work and health in the EU. A statistical portrait. Data 1994-2002. Theme 3 Population and social conditions. European Commission and Eurostat 2004. 205 De nordiska länderna ligger väl till i EU:s olycksfallsstatistik – Det sker en övergång till ett nytt stadium inom det europeiska arbetarskyddet. På frivil- lig väg kan vi nå bättre resultat i utvecklingen av arbetsförhållandena än genom nya direk- tiv. Det tror Hans-Horst Konkolewsky, direk- tör för Europeiska arbetsmiljöbyrån. Arbetsförhållandena inom Europeiska union- ens område har utvecklats både i en god och i en dålig riktning under de senaste åren. Den goda är att antalet och frekvensen av arbets- olycksfall hela tiden har minskat. Riktningen är den rätta, men man har inte kommit till- räckligt långt. Dåligt är däremot att det inte kan skönjas någon sådan utveckling i fråga om arbetshälsan, utan jäktet och stressen, liksom risken att bli utsatt för våld i arbetet, har ökat oroväckande. Europeiska unionen vill svara på utmaning- arna inom arbetarskyddet genom ett arbets- miljöprogram som godkändes år 2002. Det innehåller en verksamhetsstrategi som är en betydande ny öppning och innebär en över- gång till ett nytt stadium inom arbetarskyd- det. Nu eftersträvar man att förbättra arbets- säkerheten och arbetshälsan också med mo- rötter, inte enbart med käppen. EU betonar allt mer en frivillig utveckling och förbätt- ring av arbetsförhållandena. Myndighets- tillsyn behövs dock fortfarande för att företa- gen i alla EU-länder verkligen ska följa be- stämmelserna i arbetarskyddsdirektiven. I synnerhet vill EU förbättra arbetsför- hållandena med s.k. goda förfaranden. Man litar på deras dragningskraft. Goda förfaran- den är ett utmärkt hjälpmedel också när sä- kerhetsteknologin utnyttjas och sprids. Bland dem kan många arbetsplatser lätt finna be- prövade lösningar för att åstadkomma för- ändringar. Nya grepp för arbetssäkerheten kan sökas i synnerhet genom att utveckla säkerhetskul- turen, ledarskapet och organiseringen av ar- betet. Inom arbetarskyddet behövs också ett nytt kvinnoperspektiv. För företagen lämpar sig ett sådant säker- hetsledarskap där flera metoder tillämpas jäm- sides. Sådana är bland annat riskbedömning och riskhantering, ökad arbetarskyddsutbild- ning och ett mer vidsträckt samarbete på arbetsplatserna. En god behärskning av arbetet förbättrar både den fysiska och den psykiska säker- heten. Det gör också arbetstagarnas delta- gande i planeringen och dimensioneringen av arbetet. En stor utmaning är också hur kompetensen, innovationerna och den nya teknologin kan bidra till utvecklingen av arbetsförhållandena – såväl i de nya som i de gamla EU-länderna. Förebyggandet av arbetsolycksfall bör effektiviseras i synnerhet inom de farligaste branscherna, dvs. byggnadsarbete, lantbruk och transporter. Företagen borde nu betrakta satsningarna på arbetssäkerheten och utveck- lingen av arbetsförhållandena som investe- ringar, inte som kostnader. Utvecklingen av arbetsförhållandena bör ses som en viktig del av företagens samhällsansvariga verksam- het. Hans-Horst Konkolewsky leder EU:s arbetsmiljöbyrå. Journalisten Kari Rissa har interjuat honom. ”Både käpp och morot för bättre arbetssäkerhet”