Begränsande villkor och föreskrifter i ljuset av bestämmelserna i Finlands lag om försäkringsavtal

279 AIDA - SKJULTE HANDLINGSKLAUSULER Inlegg fra coreferenten, jurist, VH Leena Snellman, Konsumenterna Försäkringsbyrå, Finland Begränsande villkor och föreskrifter i ljuset av bestämmelserna i Finlands lag om försäkringsavtal I frivilliga person- och skadeförsäkringar före- kommer det i definitionen av skador som ersätts, samt i begränsningarna som gäller försäkringarnas ansvar, sådana bestämmelser att de tvingande paragraferna i lagen om försäkringsavtal, som trädde i kraft den 1 juli 1995, när det gäller konsumenter och små- företagare kan föranleda nya ändringsbehov, förutom de ändringar som redan gjorts i fråga om definitionen av villkoren. Eftersom den nya lagen om försäkringsavtal har varit i kraft endast i drygt tre år, finns det ännu inga domstolsbeslut i ärendet. Konsumentklago- nämnden gav våren 1998 ett utlåtande som tar upp frågan. Fallet utreds närmare senare i texten. Begränsningsvillkor i skadeförsäkringar Begränsningsvillkoren i försäkringar har ökat från år till år. I Finland är en stor del av hemförsäkringarna s k all risk-försäkringar, som upptar en lista över skador som inte ersätts, dvs en lista över begränsningsvillkor. Sådana är bland annat begränsningsvillkor, enligt vilka skador till följd av att egendom har förkommit eller blivit kvarglömd eller skador till följd av slitage eller korrosion, inte ersätts. I begränsningsvillkoren ingår också krav på låsning så att exempelvis en cykel, som inte låsts med ett lås som godkänts av försäkringsbolaget, inte ersätts. Begränsnings- villkor av samma typ ingår också i frivilliga 280 AIDA - SKJULTE HANDLINGSKLAUSULER bilförsäkringar, dvs kaskoförsäkringar. Enligt kaskoförsäkringens skadegörelseförsäkring ersätts bland annat inte skador inne i ett olåst fordon som stått parkerat. I kaskoförsäkringar har också till definitio- nen av ersättningsbar skada fogats låsnings- bestämmelser. Bland annat är en förutsätt- ning för ersättning vid stöldförsäkring att försäkringsobjektet vid stöldögonblicket har varit låst eller förvarats i ett låst förvarings- skydd eller varit under ständig uppsikt. Dessa begränsningsvillkor i hemförsäk- ringar och bilförsäkringar skall granskas i ljuset av säkerhetsföreskrifterna i 31 § lagen om försäkringsavtal. Enligt definitionen i 31 § lagen om försäkringsavtal är säkerhetsföre- skrifterna föreskrifter om anordningar, meto- der och andra arrangemang som syftar till att förebygga eller begränsa skada. Enligt rege- ringens proposition (114/1993), med förslag till lag om försäkringsavtal, skall den försäk- rade följa villkorsbestämmelsen, som med stöd av 1 mom. skall anses vara en säkerhets- föreskrift, oberoende av om bestämmelsen i försäkringsavtalet uttryckligen har rubriken säkerhetsföreskrift. Enligt 31 § 3 mom. Lagen om försäkrings- avtal skall ett ringa åsidosättande av säker- hetsföreskrifterna inte sänka ersättningen. Ett något större åsidosättande av säkerhetsföre- skrifterna sänker enligt Försäkringsnämndens praxis ersättningen med cirka 1/5–1/3. Om åsidosättandet är betydande sänks ersättningen till hälften. Försäkringsbolaget har bevisningsskyldig- heten för åsidosättande av säkerhetsföre- skriften. Försäkringsbolaget skall också visa att åsidosättandet av säkerhetsföreskriften har bidragit till att skadan uppstått eller till dess omfång, dvs att det finns ett orsakssamband, en kausalitet. Eftersom åsidosättandet av säkerhetsföre- skriften i regel innebär att ersättningsbeloppet minskar, om ens det, och eftersom ett begräns- ningsvillkor helt utesluter skadan från försäk- ringsområdet så att den inte ersätts, är frågan om begränsningsvillkorets förhållande till paragraferna som gäller säkehetsföreskrifter i lagen om försäkringsavtal viktig, särskilt då lagen om försäkringsavtal är tvingande, dvs då det är fråga om konsumenter och småföre- tagare. I Finland har en del av de juridiska fors- karna tagit den ståndpunkten att det inte går att i begränsningsvillkoret ta in villkor som uppfyller definitionen av säkerhets- föreskrifter. Enligt detta skulle exempelvis begränsningsvillkor som gäller låsning, vilka till sin ordalydelse kan betraktas som säker- hetsföreskrifter, inte längre tas med bland begränsningsvillkoren. I annat fall skulle man ju kringgå den tvingande lagstiftningen i lagen om försäkringsavtal genom att slutresultatet skulle vara sämre för konsumenten, så till vida att ett begränsningsvillkor alltid leder till ett totalavslag av ersättningsansökan utan att graden av vårdslöshet eller orsakssamband bedöms, medan dessa omständigheter skall beaktas när det gäller säkerhetsföreskrifter. Högsta domstolen har inte meddelat några avgöranden under den tid den nya lagen varit i kraft. Från den tid när den gamla lagen om försäkringsavtal gällde har högsta domstolen i sitt beslut HD 1985 II 17 ansett att låsnings- kraven i stöldförsäkringar som gäller bil- försäkringar skall betraktas som begränsnings- villkor och inte som säkerhetsföreskrifter. Konsumentklagonämnden har i sitt plenum den 6 april 1998 gett ett utlåtande med diarie- nummer 97/98/1234, som behandlar frågan om låsningskravet för cykel med minst en viss låstyp, skall anses som ett begränsnings- villkor eller en säkerhetsföreskrift. Konsu- mentklagonämnden har i sitt utlåtande tagit den ställningen att ifrågavarande villkors- punkt skall anses som säkerhetsföreskrift och inte som begränsningsvillkor, varvid det är nödvändigt att beakta graden av vårdslöshet vid uppskattningen av ersättningens storlek. Försäkringsnämnden, som fungerar i sam- 281 AIDA - SKJULTE HANDLINGSKLAUSULER band med Konsumenternas försäkringsbyrå, har inte ännu tagit ställning till frågan. Begränsningsvillkor i person- och sjukförsäkringar I personförsäkringarna ingår begränsnings- villkor på samma sätt som i skadeförsäkring- arna. I privata olycksfallsförsäkringar och sjukdomskostnadsförsäkringar har bland an- nat skador och sjukdomar som inträffat i farliga idrottsgrenar eller fritidssysselsätt- ningar begränsats utanför det som ersätts. I 37 § i den gällande lagen om försäkrings- avtal har man begränsat försäkringsgivarens möjlighet att, i fråga om sjukdoms- och olycksfallsförsäkringar, till försäkringen foga begränsningsvillkor som gäller hälsotillstån- det. Om försäkringstagaren har haft en kropps- skada eller sjukdom redan när försäkringen togs, kan försäkringsgivaren begränsa sitt ansvar utgående från försäkringstagarens häl- sotillstånd, dvs till villkoren foga en begräns- ning som gäller sjukdomen bara om be- gränsningsvillkoret har sin grund i uppgifter som försäkringsgivaren begärt av försäkring- stagaren om hälsotillståndet, dvs i hälso- utredningen. Ett exempel på ett förbjudet villkor kunde vara ett begränsningsvillkor enligt vilket ersättning inte betalas ut om sjukdomen kan anses ha börjat eller om klara sjukdomssymptom existerat innan försäk- ringen trädde i kraft. Ett begränsningsvillkor i anslutning till hälsotillståndet kan enligt 37 § lagen om för- säkringsavtal fogas till villkoren också i fall att begränsningen beror på försäkringens art eller någon annan särskild omständighet. Ett begränsningsvillkor som beror på försäkring- ens art kan fogas till försäkringen i fall att det inte är möjligt att begära uppgifter om hälso- tillståndet på grund av brådskande försäkrings- behov. Ett exempel på detta är reseförsäkring- arna. Som annan särskild omständighet kan betraktas att försäkringstagaren inte går med på att lämna de begärda uppgifterna om sitt hälsotillstånd. Enligt regeringens proposition till lag om försäkringsavtal 114/1993 hindrar 37 § i lagen om försäkringsavtal inte att försäkringsgivaren helt begränsar ersättningen av en viss sjuk- dom i sjukdoms- eller olycksfallsförsäkringar, exempelvis tandsjukdomar. Högsta domstolens beslut eller utlåtanden av Försäkringsnämnden eller konsument- klagonämnden finns ännu inte i ärendet. Framtiden får utvisa hurdan form rätts- praxis får när det gäller begränsande villkor och bestämmelser i förhållande till de tving- ande bestämmelserna i lagen om försäkrings- avtal.