Att utvärdera hållbara fondförsäkringar

Article author: Kajsa Brundin
Position: Ansvarig för produktanalyserna och hållbarhetsfrågor
E-mail: Kajsa.Brundin@soderbergpartners.se
Organization: Söderberg & Partners
Release date:
2, 2015
Language: Swedish
Category:

I augusti 2014 gjorde presenterade Söderberg & Partners sin första hållbarhetsrapport. Den handlade om hållbara pensionsbolag och fick ett stort genomslag med bl.a. ca 100 nyhetsartiklar.

I april i år var det dags igen. Den här gången var rapporten fokuserad på att utvärdera fondförsäkringsbolagens hållbarhetsarbete.

– Den här rapporten har också rönt ett stort medieintresse, men det är roligt att den även väckte att stort intresse ute i bolagen – kanske större än efter den första rapporten. Det hänger säkert samman med att hållbarhetsfrågorna generellt sett har fått ett allt större genomslag ute i samhället, men även att vår metodik blivit mer konkret för bolagen efter den första rapporten, säger Kajsa Brundin, produktanalysansvarig på Söderberg & Partners.

En del av den traditionella analysen

Varför har då Söderberg & Partners börjat med den här typen av rapporter?

– Vi har en unik position, där vi blickar ut över hela marknaden. Det innebär också att vi ska kunna hjälpa våra kunder att välja mellan en mängd olika alternativ. Fondförsäkringar är det ingen som tittat på tidigare ur det här perspektivet, men vi ser detta som en ytterligare del av vår traditionella analys som vill täcka.

Begreppet hållbarhet brukar definieras som att en generation tillgodoser sina behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Förutom ekologisk hållbarhet (miljöaspekten), inkluderar begreppet även ekonomisk och social hållbarhet.

Inte bara vad – utan också hur – saker produceras

– Ibland hör man att hållbarhet handlar om etik och det pratas ofta om etiska placeringar. Det är inte hela sanningen. Hållbara investeringar är inte bara en fråga om vad som produceras, utan också hur det görs, betonar Kajsa Brundin.

Den undersökning som Söderberg & Partners genomförde, omfattade de fjorton fondförsäkringsbolag som deras fondförsäkringsanalys normalt omfattar. Man har använt sig av publikt tillgängligt material, enkät med öppna frågor samt möten eller annan kontakt med bolagen.

För att presentera analysens resultat, har Söderberg & Partners utnyttjat sin sedvanliga trafikljusmodell. Resultatet blev att tre bolag (SPP, Länsförsäkringar och Skandia) fick grönt betyg, fyra fick rött betyg (Avanza, Brummer & Partners, Movestic och Nordnet). De övriga sju (Nordea, Folksam, Danica, SEB, Swedbank, AMF och Handelsbanken) fick gult betyg.

Fyra perspektiv på hållbarhetsarbetet

Analysgruppen hade ingen förutbestämd metod för utvärderingen, utan man började med att ställa öppna frågor till fondförsäkringsbolagen om deras hållbarhetsarbete. Därefter identifierades fyra perspektiv, de områden där det fanns de tydligaste och de viktigaste skillnaderna:

1. Process för hållbarhet i utbudet – integrering och exkludering

Perspektivet omfattar dels exkluderingsstrategier – dvs. att de bolag och fonder som inte uppfyller vissa kriterier exkluderas ur investeringsportföljen (t.ex. att man inte investerar i vapen, tobak eller alkohol) –, dels integreringsstrategier – dvs. att de processer som finns i fondförsäkringsbolaget betraktar hållbara investeringar som något positivt.

2. Påverkansarbete

De strukturer som fondförsäkringsbolagen har på plats, för att skapa goda förutsättningar för ett påverkansarbete som resulterar i förändring.

3. Kommunikation och transparens

Det sätt som fondförsäkringsbolagen väljer att kommunicera hållbarhetshänsyn i enskilda fonder och i utbudet. Genom att kommunicera på ett bra sätt, möjliggör man för sina kunder att kunna göra hållbara val.

4. Entrélösning

Entrélösningen är den fond eller portfölj av fonder som en sparare hamnar i som inte gör något aktivt val. Det är ett redskap för fondförsäkringsbolagen att påverka var spararna placerar sina pengar.

– Vissa bolag har reagerat på att bedömningen är relativ, vilket innebär att någon alltid får rött betyg. Men målet är ju hela tiden att hjälpa konsumenten att välja det bästa alternativet. Det är därför vi använder den här metoden med de tydligaste och viktigaste skillnaderna. Det leder också till att de ständigt måste bli bättre och bättre.

De tre första perspektiven kan sägas vara mest framåtriktade. I sammanvägningen står dessa för 30 procent vardera av slutbetyget. Resterande 10 procent härrör från perspektivet Entrélösning.

Stor skillnad i hur hållbarhetsarbetet bedrivs

Vilka slutsatser drar då Kajsa Brundin av den här rapporten?

– För det första ser vi att det är en stor skillnad i hur fondförsäkringsbolagen utövar sitt hållbarhetsarbete, dvs. hur de känner att de vill eller kan utöva det. Vissa har tydliga mål, som är kopplade till det egna företagets hållbarhetsarbete. En del väljer att hellre försöka påverka, än att rösta med fötterna.

Det andra som Kajsa Brundin poängterar är att man inte kommer långt med att skapa ett hållbart utbud, om inte detta är kopplat till fondförsäkringsbolagets affärsstrategi. Om hållbarhetsarbetet inte är förankrat i affärsstrategin, har detta påverkat betyget negativt.

– För det tredje måste fondförsäkringsbolagen göra det enklare för kunderna att välja hållbara fonder. En del bolag vågar uttrycka sin åsikt och inte bara vänta på eventuella branschöverenskommelser, konstaterar Kajsa Brundin.

Ingen motsättning mellan hållbarhet och avkastning

Det är svårt att diskutera de här frågorna, utan att komma in på ifall det skulle finnas en motsättning mellan hållbarhet och avkastning.

– Jag tycker att den frågan i grunden är fel ställd. För det första, forskning på det här området har en väldigt fyrkantig syn på vad hållbarhetsstrategier är. Påverkansstrategier, som jag tycker är de intressantaste, är extremt svåra att mäta. Så man väljer att utvärdera de enkla strategierna, exempelvis uteslutningar. Det är ingen som kunnat visa att exkluderingsstrategier ger några negativa effekter på avkastningen. Dessutom – och än viktigare – är det att sådana här resonemang baserar sig på historiska data. För vad händer när de politiska kraven på företag skärps, t.ex. utifrån uppställda klimatmål? Då kommer det att visa sig att många av dessa företag kan visa sig vara för högt värderade. Jag tror att man i sin investeringsanalys måste räkna in den här typen av risker.

– Många människor vill idag dessutom investera hållbart, speciellt när det gäller långsiktiga investeringar som i pensionsprodukter. Så jag ser absolut ingen motsättning mellan hållbarhet och avkastning, säger Kajsa Brundin avslutningsvis.