Årets skogsbrand ─ hur påverkas Länsförsäkringar Jämtland?​

Article author: Jan Persson
Position: Försäkringschef
E-mail: jan.persson@lfz.se
Organization: Länsförsäkringar Jämtland
Edition:
3, 2018
Language: Swedish
Category:

Sommaren 2018 var både torr och varm. Värmerekorden slogs på löpande band. Kanske trevligt för många semesterfirare, men för många lantbrukare och skogsägare blev sommaren en hemsk och dyrköpt upplevelse. Till detta bidrog de stora skogsbränderna på flera håll i norra Svealand och södra/mellersta Norrland. Bränder som var nästan dubbelt så omfattande som den stora skogsbranden i Västmanland för fyra år sedan.

I Västmanland brann närmare 14 000 hektar. Nu i år återfanns de största bränderna i Gävleborg, Jämtland, Dalarna och Västernorrland. Som mest omfattade branden 25 000 hektar skogsmark: 2 500 hektar i Dalarna, 8 500 hektar i Gävleborg, 500 hektar i Västernorrland och 6 000 hektar i Jämtland, vilket var de fyra stora brandområdena.

Självklart kommer de här bränderna att bli en stor försäkringsfråga. Nft har därför i mitten av augusti besökt Länsförsäkringar i Jämtland, som är ett av de bolag som nu ska hantera ersättningsanspråken från drabbade skogsägare. Fortfarande pågår en del bränder.

─ Vi hade 7-8 bräder igång samtidigt i Jämtland, när det var som värst. Flödet av skadeanmälningar har gått ner sedan det mest intensiva skedet, men fortfarande kommer det in något nytt ärende per dag, berättar skadechef Kent Karlstrand.

Såg ut som dimma ─ men luktade brand

Det hela började i mitten av juli. När försäkringschef Jan Persson kom hem från semestern söndagen den 15 juli och tittade ut över Östersund, verkade det som om staden var täckt av dimma. Men det luktade brand.

─ Redan på måndagen började vi på Länsförsäkringar Jämtland fundera över hur skogsbränderna skulle komma att påverka oss. Vi kallade snabbt samman till beredskapsmöten, när vi märkte hur kunderna började ringa in till oss. Och vi införde snabbt ett stopp för nyteckning av skogsförsäkringar, eftersom vi vill skydda våra befintliga kunder, säger Jan.

Även If införde ett nyteckningsstopp. Det bolaget försäkrar ett antal större skogsägare, medan Länsförsäkringar har det stora antalet små och medelstora (ca 6000 försäkringstagare) skogsägare som kunder.

Restvärdesledarna spelar stor roll

Den därpå följande helgen var Jan och Kent ute på tre olika platser, för att träffa markägare. Man passade också på att träffa räddningstjänsterna, tillsammans med restvärdesledarna.

─ Det är ingen tvekan om att restvärdesledarna spelar en stor roll i vad som nu händer, konstaterar Kent.

Ett antal medarbetare på Länsförsäkringar Jämtland har också deltagit som frivilliga under bränderna. Någon tog t.ex. med sig sin tankbil full med vatten ut till ett av brandområdena. Andra har arbetat som frivilliga och hjälpt och stöttat Räddningstjänsten vi de olika bränderna. Det har tagit med sig många värdefulla erfarenheter tillbaka till jobbet.

Dialogen med markägarna försvåras av att ca en tredjedel av markägarna inte bor i länet. Det är då inte så lätt att bara släppa allt vad man har i händerna och åka iväg på möten många mil hemifrån.

Skogsbränderna har som en effekt fått att alltfler markägare inser hur viktigt det är med skogsförsäkringar, säger Jan. Han berättar och också att nyteckningsstoppet kunnat släppas veckan innan vår intervju.

Troligt att blixten var orsaken

Vad var det då som orsakade bränderna?

Det pågår ett arbete för att ta fram fakta, men Kent säger att allt talar för att det var blixtnedslag och inte något som orsakats av den mänskliga faktorn. Och självklart har den torra sommaren lagt grunden till att bränderna fick en sådan omfattning.

Jan lägger också till att blixten har en tendens att slå ner på höga punkter i terrängen. I ett län som Jämtland, som präglas av fjäll och höga berg, ställer det till problem för räddningstjänsten skog på sluttningarna. Det kan t.ex. vara svårt att få fram slang i den terrängen.

─ Men viktigast är ändå att det varken skedde några dödsfall och att inga personer heller fick svårare skador. Även egendomsskadorna på hus har varit begränsade, säger han.

Men ingen vet riktigt i dagsläget hur mycket bränder som fortfarande pågår under markytan, osynliga för det mänskliga ögat. Det är direkt farligt att vistas ute i brandområdena, bland annat eftersom träd helt plötsligt och ljudlöst kan falla mot marken. Länsstyrelsen har därför infört besöksförbud inom vissa områden i Härjedalen.

Fortfarande är det svårt att veta vilka belopp som kommer att behöva betalas ut till drabbade skogsägare. När vi talar med Länsförsäkringar Jämtland några veckor efter intervjun, uppskattar man att ersättningsnivån kommer att ligga på ca 60 miljoner kr.

Önskemål om en enda huvudman

Vilka erfarenheter av bränderna står då att finna och vilka slutsatser kan man dra i händelse av att nya skogsbränder skulle uppstå?

Ännu är det för tidigt att dra några mer långtgående slutsatser. Kent berättar att länsstyrelsen i Jämtland har fått ett nationellt uppdrag att utreda hur en samordning av insatserna skulle kunna ske.

─ Men en lärdom som vi redan nu kan dra, är att en enda huvudman borde utses för att ansvara för  efterbevakningen. Så gjordes vid den stora skogsbranden 2014, då länsstyrelsen i Västmanland från början fick det ansvaret. Visserligen låg brandområdet då i ett enda län, men erfarenheterna av att bara ha en huvudman var mycket goda.

Vana vid naturskador

Att det håller på att hända något med klimatet, är något som Länsförsäkringar redan har förberett sig för. Varje bolag inom gruppen har utsett en naturskadesamordnare och centralt finns Pär Holmgren som naturskadespecialist.

Länsförsäkringar Jämtland är ganska luttrade när det gäller olika former av naturskador.

─ Vintern 2010/11 var en bra vinter för gnagare och vi betalade då ut 45 miljoner kr i skador. Sedan kom stormen Dagmar i december 2011 och 2013 drabbades vi av två stormar som kostade oss 135 miljoner kr i ersättningar till över 1000 skogsägare. Och till det kommer nu alltså årets skogsbränder, berättar Kent, som konstaterar att naturen blir en allt viktigare del av verksamheten.

Vad kan man då göra inför framtiden?

─ Framtiden är redan här! Fortfarande vet vi inte säkert om skogsbränderna i år verkligen är en effekt av klimatförändringen, men oavsett vad, måste vi vara förberedda. Vad som än händer med klimatet kommer det naturligtvis att påverka bl.a. försäkringsvillkoren. Jag tänker inte minst på om ett sjönära boende avstyrkts av länsstyrelsen, men där berörd kommun ändå vidhåller planerna, säger Jan.

Han pekar också på andra åtgärder, som t.ex. behovet av information vid extremtorka även på andra språk än svenska. Det kan exempelvis gälla vid ett eldningsförbud. Och för skogsägarna kan det vara långsiktigt befogat att fundera på en variation av sitt skogsinnehav, där inslag av löv begränsar brandrisken.

Carl-Henrik Knutsson