I mars 2023 arrangerade Försäkringsbolaget If ett Klimatseminarium. Bakgrunden var att specifikt få diskutera erfarenheterna av skyfallet i Gävle för två år sedan, men med tanke på den mycket regnrika sommaren i år kan man i efterhand säga att det här seminariet kom mycket lägligt.
Vi har – efter sommaren – träffat Philip Thörn, hållbarhetschef på If, som var värd för det här seminariet i våras. Några reflexioner?
─ Den här sommaren har tydligt visat att det som hände i Gävle kan hända igen. Och vi kan vara övertygade om att vi kommer att få uppleva liknande skyfall i framtiden, säger Philip och fortsätter:
─ Även om andra frågor tidvis kommer att stå i fokus av samhällsdebatten, är klimatfrågan ständigt aktuell. Det är så viktigt att tänka efter före och hela tiden hålla klimatanpassningsarbetet igång. Självklart är minskningen av CO2-utsläppen mycket viktig, men vi måste samtidigt jobba med skadeförebyggande åtgärder.
Ett verktyg i det arbetet är den ranking av kommuner som kommit längst i klimatanpassningsarbetet, och som Svensk Försäkring tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet tog fram 2015. Där presenteras den kommun som lyckats bäst, nu senast Norrköping (artikel finns i detta nummer av Nordisk försäkringstidskrift). Philip Thörn var för övrigt en av dem som tog fram den rankingen när han arbetade på IVL.
─ Avsikten med det här seminariet var att få med fler aktörer som samverkar i arbetet med klimatanpassning och att dessutom visa på vägen framåt. Att inte bara prata om problemen, utan att framför allt prata om lösningar och genomförande. Det kände jag att vi lyckades med.
Det går för långsamt
Det var också Philip Thörn som inledde seminariet i våras. Han konstaterade då inledningsvis att forskningsresultaten är tydliga om att vi inte rör oss i rätt riktning. CO2-utsläppen ökar och de åtgärder som vidtas räcker inte till. Riskerna för extremväder ökar i ett förändrat klimat, både när det gäller frekvens och omfattning.
─ Vi behöver jobba med att minska CO2-utsläppen, men samtidigt också minska sårbarheten genom att anpassa samhället till ett förändrat klimat.
Naturskadorna i vår del av världen varierar år från år, men i ett längre perspektiv är det mycket oroande att både riskerna och kostnaderna ökar.
─ I dagsläget har vi ett väldigt bra försäkringsskydd mot naturskador i både Sverige och övriga Norden. Det är inte särskilt dyrt att försäkra sig mot denna typ av skador – det ingår normalt i en vanlig hemförsäkring. Så vill vi att det ska förbli, framhöll Philip.
Men han konstaterade samtidigt att om forskningsrapporternas värsta scenarier skulle inträffa, kan premierna komma att öka. I sämsta fall kan det bli dyrt att försäkra vissa objekt – eller kanske det inte ens kommer att gå. Därför är det så viktigt att klimatanpassningsarbetet sätter ytterligare fart.
Hur går det då?
─ Jag har jobbat med de här frågorna under lång tid och det känns frustrerande att det går så väldigt långsamt. Kommunerna har en central roll i klimatanpassningsarbetet och vissa har kommit igång ordentligt. Men det finns också många kommuner som har mycket kvar att göra.
Enligt Philip måste klimatanpassningstakten därför öka. Fokus behöver flyttas från problem till lösningar samt från planering till genomförande. Och han ser också ett behov av ökad samverkan och kunskapsdelning mellan olika aktörer.
Klimatomställning är så mycket mer än pengar
Skyfallet i Gävle den 17 och 18 augusti 2021 stod i centrum för det här seminariet. Det var därför naturligt att lyssna till en representant från kommunen för att höra mer om deras erfarenheter. Det blev kommundirektör Göran Agnell som via länk gav sin redogörelse för det som hände.
Han berättade att under loppet av bara två timmar regnade det 101 mm, vilket kan jämföras med totalt 70 mm under en hel augustimånad.
─ Vi var förberedda på stora regnmängder. Vi hade i förväg varnat fastighetsägarna, vi hade kontrollerat pumpar och dammar och vi hade satt räddningstjänsten i beredskap. Men vi var inte beredda på regnmängder i den här omfattningen.
Det kom in cirka 4500 skadeanmälningar till försäkringsbolagen. Drygt 700 byggnader inom allmännyttan skadades. Kollektivtrafiken stoppades i två dygn. Och det blev skador på infrastrukturen. Men de samhällsviktiga funktionerna i Gävle fungerade.
─ Självfallet innebar skyfallet stora problem för privatpersoner, men lyckligtvis blev det endast materiella skador.
Till de lärdomar som Gävle kommun dragit av skyfallet 2021 hör vikten av en robust och övad organisation, ett upparbetat samarbete med andra aktörer samt insikten om att kommunikation är en så viktig faktor.
─ Viktigast av allt är kanske ändå förståelsen av att klimatomställning är så mycket mer än pengar. Det är något som inte kan prioriteras bort i en kommunbudget. Och dessutom handlar det om att ställa frågor, till exempel kring var vi bygger våra bostäder, sa Göran Agnell avslutningsvis.
Försäkringsföretagen klarade av sina åtaganden
Varför har då Finansinspektionen intresserat sig för det som hände i Gävle?
─ Det är naturligt för oss på Finansinspektionen att följa upp vilken påverkan extremvädret fick för försäkringsföretagen och för deras kunder. Vi ville också öka vår egen förståelse för hur försäkringsmarknaden kan komma att påverkas av klimatförändringarna, berättade Anna.
Det är sex försäkringsbolag som ingått i Finansinspektionens studie: Folksam, If, Trygg-Hansa, Länsförsäkringar Gävleborg och Dina Försäkringar Mitt samt Svenska Kommun Försäkring (SKFAB). Analysen har varit en del av en framåtriktad bedömning av hur riskerna ser ut idag. Liknande studier har tidigare gjorts i samband med stormen Gudrun 2005 och skogsbränderna 2018.
─ Naturkatastrofer innebär i allmänhet en viktig risk för skadeförsäkringsbolagen att hantera, även bortsett från sådana som sker i spåren av klimatförändringarna. Men händelser av det slag som skedde i Gävle ställer naturligtvis saker och ting på sin spets. Och skadeförsäkringsföretag är mera direkt exponerade mot klimatförändringarna, jämfört med andra finansiella institut, konstaterade Benjamin.
I studien lyfter Finansinspektionen fram att skyfallet i Gävle lett till att ersättningar på 1,5 miljarder kronor betalats ut. Det kan låta mycket, men det är ändå ganska lite i förhållande till de utbetalningar som årligen görs av försäkringsföretagen. För vissa av de små bolagen innebär det ändå en stor andel av deras totala utbetalningar, medan de större bolagen har möjlighet att dela på riskerna på ett annat sätt. Återförsäkring är ett avgörande verktyg för att hantera effekterna av sådana här extremväder, speciellt för försäkringsföretag som inte har någon större diversifiering.
─ Vår bedömning är att försäkringsföretagen i vår analys klarar av att möta sina åtaganden och att deras finansiella ställning inte försämrades på ett väsentligt sätt. Det finns alltså en god motståndskraft, betonade Benjamin.
Anna pekade på att klimatförändringarna innebär nya utmaningar, bland annat i form av försäkringsgap, dvs. att konsumenten av en eller annan anledning inte kommer att kunna få det försäkringsskydd som behövs. Det här är redan idag ett problem i vissa europeiska länder, vilket är något som Finansinspektionen har på sin agenda.
En extrem utmaning
Vad har då ett enskilt försäkringsföretag för erfarenheter från skyfallet i Gävle och vilka är lärdomarna? Jenny Rudslätt, skadechef på If, berättade att både skadevolym och skadekostnad påverkades kraftigt det året.
─ Det blev en extrem utmaning att kunna leva upp till vårt syfte – att finnas där när våra kunder behöver det – och att hålla den höga standard som vi eftersträvar. Vi har en stark beredskap, men vi blev snabbt varse omfattningen av skadorna och att våra partners inom byggsektorn inte räckte till. Den prognos som jag själv varit med om att sätta i ett tidigt skede, fick vi justera upp med 80 procent.
Det var inte minst volymen av inredda källare som förändrade bilden. Snittkostnaden för att återställa en oinredd källare låg på 40 000 kronor. Men för en inredd källare – med gillestugor och andra inredda utrymmen – kom den genomsnittliga kostnaden att landa på mellan 700 000 och 1 000 000 kronor.
Jenny berättade att man fick anlita byggnadspartners från hela landet. Bristen på utrustning och material var stor och man fick bland annat beställa pumpar från Tyskland. Det var också svårt att hitta ersättningsboenden för dem som inte kunde bo kvar i sin bostad, speciellt med tanke på att If gärna ville hitta boenden som var så snarlika deras egna som möjligt.
If försökte på alla sätt stärka upp och erbjuda den kapacitet som behövdes för att möta de kunder som ringde in. Ändå blev köerna långa och man fick på distans lotsa dem som drabbats.
─ Även om försäkringarna täcker mycket av kostnaderna, är en av våra insikter att det är lätt att glömma bort att fastighetsägarna ändå drabbas av egenkostnader i form av självrisker, åldersavdrag eller delar som en försäkring inte riktigt täcker. Det är något som inte riktigt kommer fram i debatten.
Efter översvämningen i Gävle, stod försäkringsföretagen uppenbarligen med en stor kostnad. Från If:s sida är man angelägen om att kunna fortsätta erbjuda kunderna försäkringar till ett rimligt pris. Man vill inte att någon ska gå försäkringslös.
─ Därför är det angeläget att hejda den här oroväckande utvecklingen. Vi alla måste sluta att tänka och agera reaktivt och istället ta ägandeskap. Det är inte ett val, utan en förutsättning för att vi ska lyckas stå bättre rustade i framtiden. På If har vi idag en ännu bättre beredskapsplan, där vi bland annat har slutit nya flexibla avtal med byggpartners över hela landet. På det sättet ska vi kunna skicka resurser till de platser som drabbas, för att där snabbare dra igång återställningsarbetet, sa Jenny Rudslätt till sist.
