Det talas just nu mycket om hållbarhet i den svenska försäkringsbranschen. Men hur går det praktiskt till att införa ett ”hållbarhetstänk” i företaget? Går det att fokusera på alla aspekter av hållbarhet, eller måste man välja ut vissa områden? Och hur påverkar lagstiftningen?
Allt det här har vi bett Philip Thörn berätta om. Philip är sedan tre år tillbaka hållbarhetschef på If, dit han kom efter nästan tio år på IVL. Han har också erfarenhet från olika statliga utredningar, bland annat Klimat- och sårbarhetsutredningen.
— På If fokuserar vi vårt hållbarhetsarbete på fem nyckelområden. Vi tar fram dessa via en intressent- och väsentlighetsanalys, vilket är en vanlig metodik i dessa sammanhang. Med intressenter menar vi bland annat medarbetare, ägare, kunder och leverantörer. När vi pratar om väsentlighet tittar vi på vilken påverkan företaget har på omgivningen och på vilket sätt vi kan göra skillnad.
If fokuserar på fem nyckelområden
I den senaste hållbarhetsrapporten, beskrivs de fem nyckelområden för hållbarhet som If fokuserar på i sitt arbete med hållbarhet.
— Det första fokusområdet är klimatet, vilket är något som If arbetat med sedan länge. Arbetat handlar mycket om att ”leva som vi lär”, att minska våra egna utsläpp, men också att uppmuntra våra kunder och partners att minska sina.
If arbetar med klimatfrågan ur två perspektiv. Det ena är den direkta påverkan, till exempel hur man kan minska resandet och därigenom koldioxid-utsläppen. Mellan 2007 och 2019 har utsläppen minskat med 59 procent, vilket bland annat skett genom minskat flygresande och en utbyggnad av infrastrukturen för digitala möten. Den fanns till stor del alltså på plats när pandemin slog till.
Det andra perspektivet är hur man arbetar med att minska klimatriskerna genom att exempelvis ha ett bra skadeförebyggande tänk i verksamheten. Även genom att delta i olika forskningsprojekt, bidrar If till att indirekt påverka klimatriskerna på ett positivt sätt.
Det andra fokusområdet är leveranskedjor och material. Här ställer If krav på leverantörerna, bland annat genom att en uppförandekod inkluderas i alla kontrakt.
Dessutom ställs krav på de verkstäder och entreprenörer som If anlitar att återanvända, istället för att hela tiden beställa nytt. Det har lett till att cirka 3 400 ton metall och plast per år nu kan återanvändas.
Fokusområde nummer tre är arbetsmiljön, vilken ska vara schysst och säker. I nära anslutning finns det fjärde fokusområdet, mångfald, jämställdhet och inkludering, där If har inrättat en tjänst om Diversity and Inclusion Manager, vilket lett till att en modell för att stärka det interna arbetet inom det här området har tagits fram.
Det femte arbetsområdet är ansvarsfulla affärsmetoder.
— Vi integrerar även hållbarhet i vår investeringsverksamhet och använder oss av olika analystjänster för att exempelvis bedöma om företag vi investerar i respekterar mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och arbetar för att motverka korruption. Vi jobbar även med aktivt ägarskap, tillsammans med andra investerare, för att få företag som har brister att vidta åtgärder och förbättra sitt arbete. Om det aktiva ägarskapet inte ger effekt kan det leda till att vi säljer av vårt innehav.
Medarbetarna visar intresse
Philip menar att medarbetarna generellt sett visar ett stort intresse av att engagera sig i hållbarhetsarbetet.
— Sedan är det klart att det är beror lite på var man arbetar någonstans, i vilken utsträckning det går att inkludera medarbetarna i det dagliga hållbarhetsarbetet. Lättast är det nog för dem som är inköpare eller ansvarar för våra investeringar, där det går att se en tydlig påverkan. Men även för dem som arbetar i kundtjänst, går det till exempel att involvera sig i hållbarhetsarbetet kopplat till arbetsmiljö, mångfald och inkludering. Det gäller att vara ödmjuk för den som driver och koordinerar hållbarhetsarbetet i företaget, poängterar Philip.
Det är naturligtvis inte lika tydligt för ett företag inom försäkringsbranschen — liksom inom den finansiella sektorn i sin helhet — hur man ska arbeta med hållbarbetsfrågorna, jämfört med till exempel inom den tyngre industrin. Philip urskiljer tre områden som försäkringsbolagen bör arbeta med:
— Det är skadeförebyggande, skadehantering och kapitalförvaltning. Som exempel inom skadehantering kan jag nämna hur viktigt det är reparationer och återanvändning samt att alla material sänds direkt till skadeplatsen för att på så sätt undvika onödiga transporter
Ligger bra till
Hur långt framme inom hållbarhetsarbetet ligger då If i förhållande till andra bolag inom försäkringsbranschen?
— Det är nog egentligen inte jag rätt person att svara på, säger Philip. Men går man till Söderberg & Partners hållbarhetsanalyser för sakförsäkringsföretag — som publicerats 2020 och 2021 — ligger If bra till. Vi har båda åren hört till de tre respektive fem som fått grönt ljus i den så kallade ”trafikljusmätningen”. Men konkurrensen är hård och det gäller att fortsätta jobba hårt med de här frågorna.
Det har införts en hel del EU-förordningar och annan lagstiftning inom det här området under senare år. Philip tycker det är bra.
— De aktörer som är seriösa, arbetar redan med hållbarhetsfrågorna och har kommit en bra bit på vägen, men lagstiftningen lägger miniminivåer för företag som inte hunnit lika långt. Men visst är det ett tufft tidsschema.
Han konstaterar också att lagstiftningen kring hållbarhetsrapporter alltmer får rapporterna att likna årsredovisningar.
Visst finns det utmaningar
Finns det då några utmaningar kring det fortsatta hållbarhetsarbetet?
— Sådana saknas naturligtvis inte. För det första är det arbetet med själva rapporterna, där det finns risk att det tar tid från hållbarhetsarbetet.
— För det andra finns risken att hållbarhetsområdet alltmer kommer att få en teknisk prägel och där vi grottar ner oss i detaljer. Då får vi en stor utmaning: Hur kommunicerar vi på ett begripligt sätt det vi gör gentemot en intresserad omgivning? frågar sig Philip Thörn till sist i intervjun.