Norrköping klimatanpassar i full politisk enighet

Strömparken, Norrköping
Strömparken i Norrköpings kommun
Interviewed: Merja Willman
Position: Strateg, ekologisk hållbarhet
E-mail: merja.willman@norrkoping.se
Organization: Norrköpings kommun
Utgave:
3, 2023
Sprog: Svensk
Kategori:

Det började 2014 med en motion till kommunfullmäktige från Vänsterpartiet i Norrköping. Resultatet blev 2021 den första riktlinjen för klimatanpassning i Norrköpings kommun. Beslutet togs i fullständig politisk enighet.

─ Redan i yttrandet över motionen skrev vi att arbetet med klimatanpassning i Norrköping måste ske i bred samverkan mellan olika aktörer i kommunen. I den grupp som arbetat med de här frågorna har funnits representanter från den mjuka sektorn (skola och vård), samhällsbyggnad, säkerhet, näringslivs och räddningstjänst samt de kommunala bolagen. Det har borgat för att det vi hittills åstadkommit präglats av långsiktighet och strategiskt tänkande.

Merja Willman är strateg för ekologisk hållbarhet i Norrköping. Hon var en av dem på kommunen som i juni i år fick ta emot priset som landets bästa klimatanpassningskommun. Det skedde i samband med att IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring för sjätte gången presenterade sin undersökning över hur väl förberedda landets kommuner är på framtida klimatförändringar.

Men det är inte bara kommunala förvaltningar och bolag som ingått i arbetsgruppen. Där har sedan 2017 också funnits representanter för Linköpings Universitet (LiU) och SMHI.  

─ Det finns en överenskommelse kring samverkan i klimatanpassning, där vi tre olika verksamheter bidrar till merskapande, eftersom vi kommer in med olika kompetens. Vi har en lång tradition av att samverka med olika forskningsinstitut och samarbetet kring klimatanpassning är mycket lyckosamt, berättar Merja.

Gjort en kunskapsresa

I arbetsgruppen hade man inledningsvis, ganska naturligt, olika bilder av vad klimatanpassning är. Frågor dök snabbt upp om vad det här skulle kunna innebära både för kommunen i sin helhet och den enskilda verksamheten.

─ Resultatet blev en kunskapsresa. Vi jobbade igenom allt tillsammans, för att alla skulle förstå innebörden av klimatanpassning för oss i kommunen.

Efter valet 2022 fick Norrköpings kommun en ny politisk majoritet, men klimatanpassning finns fortfarande med bland de övergripande målen: ”Norrköping ska vara en klimatsmart kommun som gör anpassningar till ett förändrat klimat”. En konkretisering har tillkommit, nämligen delmålet att ”Andelen grönyta i staden ökar i jämförelse med 2022”.

─ Fler grönytor är verkligen en klimatanpassningsåtgärd. Och det behöver inte bara vara de stora penseldragen. Även en buske bildar en grönyta!

Merja berättar att Norrköping, i sina riktlinjer för klimatanpassning, även har tagit med areella näringar. Detsamma gäller kulturhistoriska byggnader. Det är inte något som alla kommuner gör, konstaterar hon.

Finns ett antal utmaningar

Vilka utmaningar ser då Merja för framtiden?

─ De utmaningar som finns är egentligen inte Norrköping-specifika, utan är mer av nationell karaktär. För att underlätta för kommuner borda vara en ingång för kommuner till nationell nivå. Från kommunernas sida tvingas vi ha kontakt med flera olika myndigheter när det gäller klimatanpassning, eftersom ansvaret ligger på flera händer.

En annan utmaning som Merja pekar på är nuvarande lagstiftning, som inte är anpassat till ett förändrat klimat. Ett problem är att kommuner måste bevilja bygglov utifrån gamla planer – till exempel från 1960-talet – då situationen var helt annorlunda.

Det tredje utmaningen är att kommunerna lägger resurser på att ”uppfinna nya hjul”, eftersom man kanske inte vet hur andra kommuner har löst sina utmaningar.

─ Ska jag lyfta fram en stor utmaning för klimatanpassningen här i kommunen, så är det den redan bebyggda miljön, vilket vi delar med många andra kommuner. Vi har under lång tid gjort stora förtätningar, vilket medfört att det idag är svårt att planera in grönytor.

Man vet idag dessutom att tätorter och urbana miljöer drabbas hårdare av värmeböljor än omkringliggande områden. Det är en konsekvens av att urbana områden blir varmare än landsbygden.

─ En ytterligare utmaning för oss är dagvattnet. När stora skyfall kommer, har dagvattnet svårt att ta vägen någonstans. Men vi jobbar här med multifunktionella ytor, där det som en dag är rekreationsområde, nästa dag kan vara en yta för att ta hand om dagvatten. På det sättet får vi ett bättre utnyttjande av marken.

Och självfallet är kommunens geografiska läge – med Östersjön som bildar en av kommungränserna och med Motala ström rinnande rakt genom Norrköping – en utmaning i sig.

Flera forskningsprojekt på gång

När det gäller urbana värmeöar är Norrköpings kommun delaktig i tre stora forskningsprojekt. Det första projektet kallas för Bright, som kommer att bidra till ny kunskap för att bättre kunna anpassa bebyggelsen till värmeböljor idag och i framtiden. Även en mobilapplikation är framtagen där personal inom förskola och hemtjänst har rapporterat in hur de upplever värmen vid en specifik plats.

Bright sker i samverkan mellan SMHI, Linköpings universitet och Norrköpings kommun. Även Linköpings kommun och Stockholm stad finns med i själva projektet.

Ett annat projekt (Immersive Analytics for Urban Heat) ska utveckla ett visuellt system som ska kunna användas för att identifiera och utforska områden i Norrköpings stadsmiljö som är särskilt utsatta för värme. Systemet kan bidra till bättre förståelse för när och varför extrem värme uppstår i staden, och syftar till att stödja dialog, beslutsfattande och planering av klimatanpassningsåtgärder.

Projektet sker i samverkan mellan Linköpings universitet, SMHI, Norrköpings kommun och Linnéuniversitet i Växjö.

Det tredje projektet kallas för SAMBO. Det syftar till att stärka fastighetsägares förmåga att klimatanpassa befintlig bebyggelse. I projektet studeras hur klimatsårbarhet systematiskt analyseras i olika fastighetsbestånd och hur bostadsområden och byggnader kan klimatanpassas, samtidigt som boendes mervärden ökar.

Forskargruppen ska även studera hur fastighetsägare, kommuner, boende och försäkringsbolag kan samverka för att stödja utformning och implementering av åtgärder.

SAMBO sker i samverkan mellan Linköpings universitet, Norrköpings kommun och det kommunala bostadsbolaget Hyresbostäder.

Merja betonar hur betydelsefullt det är för Norrköping att ta till sig av de olika forskningsresultaten inom klimatanpassning. En intressant resurs, som faktiskt finns inom kommungränsen, är Rossby Centre. Det är SMHIs forskningsenhet för klimatmodellering, där man ”studerar och informerar om klimatsystemet och de underliggande processerna samt klimatets svängningar och dess framtida utveckling globalt och regionalt”.

─ Överhuvud taget känner jag mig oerhört priviligierad, som har förmånen att få skaffa mig kunskaper inom det här området. Och det är kunskaper som jag kan föra tillbaka till vår organisation och som jag vet kommer till nytta där, men givetvis även till andra kommuner säger Merja Willman till sist.