Vid Zürichsjön med Alperna som bakgrund har finansiella aktörer i Zürich en internationell arena att förhålla sig till. Att utmaningarna på flera sätt är lika som för finansiella sektorn i Sverige är tydligt.
En grupp om tolv representanter från svenska försäkringsbolag och Svenska Försäkringsföreningen besökte i slutet av maj Zürich i Schweiz för att studera och ta del av erfarenheter från ett par av de största aktörerna på bank- och försäkringsmarknaden i internationellt sett; EFG Bank, Zurich, AON, Partner Re och Swiss Re. Zürich har en lång historia av att vara finansiellt centrum i Europa och stipendiaterna fokuserade under resan på hur försäkringssystemet ser ut i Europa och hur detta påverkar den svenska försäkringsmarknaden.
Resan var ett stipendium via Svenska försäkringsföreningen som syftar till studier inom försäkringsområdet. Stipendiaterna var utvalda bland totalt 70 sökande och representerade tillsammans Dina Försäkringar, Gjensidige, NCC Försäkring, If, Folksam, Skandia, Moderna Försäkringar, Guy Carpenter samt Länsförsäkringar Östgöta respektive Länsförsäkringar Sak Försäkrings AB.
Artikeln är ett sammandrag av gruppens gemensamma intryck och tankar.
Vad innebär det att vara verksam i finansiella sektorn i Schweiz?
Schweiz är ett av världens rikaste länder med en befolkning på cirka 8 miljoner. Staden Zürich har en central funktion i landets roll som finansiellt nav där Zürich efter London är det andra största finansiella centrumet i Europa. Schweiz består av 26 kantoner, delstater, vilket medför en svag centralmakt och starka regioner. Varje kanton har ett eget skolsystem, system för sjukvård etc. Folkomröstningar är ett vanligt förekommande inslag i landet där en medborgare enligt uppgift årligen vanligtvis röstar om hundratals frågor. Låga skatter gör att den allmänna sjukvårdsförsäkringen inte är lika omfattande som i exempelvis Sverige. Detta medför att befolkningen i Schweiz överlag har privata sjukvårdsförsäkringar och med landets låga skatter är Schweiz ett av världens mest kapitalstarka länder.
Den finansiella sektorn i Zürich är en bransch som sysselsätter en majoritet av invånarna. Enligt uppgift förvaltas även 25 % av världens tillgångar från bolag registrerade i Schweiz.
Blir affärsmodeller utmanade av en ökad regelverksfokus?
Schweiz är inte en del av Europeiska unionen (EU) men för att kunna få tillträde till den inre marknaden i EU så måste de finansiella företagen implementera alla relevanta regelverk på bland annat det finansiella området. Stora utmaningar finns för företagen när det gäller Dataskyddsförordningen (GDPR) samt Försäkringsdistributionsdirektivet (IDD) och de anpassningar som behövs för att kunna fungera optimalt i relation till interna bolagsstrukturer, samarbetspartners och kunder.
Här vittnade de bolag som besöktes om en ökad fokus på regelefterlevnad och riskmedvetenhet i hela verksamheten. Affärsmodeller utmanas allt mer av ökat regelverksfokus och de bolag som vi träffade uttryckte en viss oro för att alla affärsmodeller inte är hållbara på sikt. Här tar man hjälp av FinTech bolag och skapar intressanta samarbeten exempelvis genom att etablera innovationscentrum, anlita universitet som bedriver forskning, rådgivning och i vissa fall sker också samverkan med Silicon Valley. Ambitionen att ligga i absolut framkant i erbjudandet gentemot kund var tydlig för samtliga bolag!
Vilka är de främsta gemensamma utmaningarna?
EFG Bank, Zurich, AON, Partner Re och Swiss Re var under besöken i stor utsträckning generösa och transparenta när de redogjorde för sina specifika utmaningar, vilket uppskattades av stipendiaterna i strävan att lära och förstå dessa verksamheter.
För dessa bolag går det att konstatera mönster om fyra stycken gemensamma utmaningar – den geopolitiska situationen, klimatrisker, en ökad digitalisering och regelverksanpassningar. Det är få aktörer som kan undgå den ovisshet som följer av aktuell geopolitisk situation i världen med stormakterna USA, Ryssland och Kina med flera som agerar oförutsägbart och ständigt underhåller en överhängande risk för eskalerande konflikt länderna emellan. Vidare är det svårt att undgå det eskalerande klimathotet och dess relaterade risker, regelverksanpassningar så som Dataskyddsförordningen (GDPR) och att konkurrera i en digitaliserad värld. Hur dessa frågor adresseras varierade något mellan EFG Bank, Zürich, AON, Partner Re och Swiss Re men präglade högsta ledning så väl som enskild medarbetare.
Även om flera bolag berättade om ett aktivt arbete med innovationscentrum och har ambition och vilja att erbjuda sina kunder de mer digitaliserade lösningarna så är konkurrensen hård på marknaden.
Att vara en traditionellt konservativ aktör, som bank och försäkringsbolag kan beskrivas som, kan därför ses som en utmaning. Möjligheten att vara snabbrörlig och snabbt få ut nya produkter på marknaden är förmodligen inte det enklaste för en stor aktör som varit verksam en längre tid. Traditionella företag som har komplexa organisationer är kanske inte de mest flexibla när en stor del av förändringen handlar om digitalisering. Grundläggande processer i ett bolag som exempelvis underwriting och skadereglering blir utmanade. Kan ett bolag på sikt överleva om det inte kan möta kunden alltmer digitalt och automatiserat även i dessa flöden? För oss som är intresserade av försäkringsbranschen är det en spännande utveckling att följa.
Kan vi förvänta oss ett paradigmskifte gällande traditionella yrkesroller inom försäkring?
Utöver ovanstående nämnde merparten av bolagen att en utmaning är att rekrytera och behålla kompetenta medarbetare. Bank- och försäkringsbranschen i Zürich kan beskrivas som en marknad av en hög omsättning på mycket kompetent, och ofta från Norden importerad, arbetskraft. Flera av bolagen berättade om ett begynnande paradigmskifte vad gäller roller i branschen. Exempelvis rollen som traditionell underwriter eller försäkringsmäklare går mot en mer utpräglad affärsmässig roll där omvärldsbevakning och relationsskapande är en avgörande faktor i en värld som rör sig allt snabbare. Detta är gemensamt för såväl bank, försäkringsbolag, återförsäkringsbolag samt försäkringsförmedlare.
Har vi tillräckligt smarta riskmodeller?
I vår föränderliga värld uppstår nya risker kopplat till exempelvis dataskydd, drönare, 3D-printing och delningsekonomi vilket medför ett ökat behov av smarta riskmodeller. Men hur kan vi se trender som ger en hint om framtiden om vi inte kan se till historisk data? Behovet är tydligt, riskmodellering behöver utvecklas till att utifrån fler parametrar än historisk skadedata kunna analysera utfallet i en viss population. Per idag vittnade inget av bolagen om en framgångsrik modell för nya typer av risker och därmed kan det beskrivas som att vi även här delar en gemensam utmaning vad gäller precision i vårt egna bolags kapitalkravsberäkning. Det ska tilläggas att endast ett av bolagen nämnde sitt fokus på beteendeekonomi och att de avsätter resurser och tillägnar ämnet ett eget affärsområde. Parallellt med att samhället utvecklas digitalt och vi lämnar allt fler digital spår efter oss kan vi troligen se att beteendeekonomi kommer att blir allt mer vanligt i att förstå framtida konsumtionsmönster i samhällen. Möjligen som en del av framtidens riskmodellering.
Vilka utmaningar finns ur ett hållbarhetsperspektiv?
Allt fler företag och organisationer börjar se hållbarhet som något som går från ren riskhantering till affärsmöjligheter. FN:s (förenta nationerna) medlemsländer har enats kring 17 globala mål för en hållbar utveckling. Målen ska vara uppnådda till år 2030 och kräver samverkan mellan regeringar, myndigheter, statliga – och privata bolag och organisationer för att realiseras. I varierande omfattning berättade de bolag som besöktes hur hållbarhetsarbetet bredrivs och särskilt är klimatrisker centralt. Arbete med bolagens riskmodellering är ofta en central del i samarbeten världen över exempelvis vad gäller ”protection gaps” och i dialogen med regeringar. Flera av bolagen beskrev att de är sponsor av olika projekt med ambitionen om en hållbar produktutveckling och många gånger i samverkan med andra aktörer. Hållbarhetsfrågor och finansbranschens möjlighet att påverka de 17 globala målen kommuniceras allt mer såväl i Sverige som globalt. Det går att fråga sig hur bred samsyn som råder gällande hållbarhet och om det finns en bred förståels för att det inbegriper så väl miljö som ett socialt- och ekonomiskt perspektiv?
Vad tar vi med oss hem till Sverige?
Avslutningsvis, det vi framförallt tar med oss från denna resa är vi inte är ensamma i en föränderlig värld där vi konstant ställs inför nya typer av risker som utmanar vår riskmodellering. Regelefterlevnad kräver stora resurser vilket utmanar affärsmodeller och testar stabiliteten i ett bolag på flera sätt. Samtidigt kanske vi bör se regelverken som källor till innovation? På flera sätt kan regelverksändringar troligen stötta oss alla i arbetet med ett förbättrat kunderbjudande och i arbetet med att skapa effektivare processer.
Medverkade på resan gjorde:
· Robert Nordström, Gjensidige
· Peter Halvarsson, Länsförsäkringar Östgöta
· Maria Carselid, Folksam
· Anna Valton, If skadeförsäkring
· Fredrik Rung, Moderna Försäkringar
· Alf Nehlin, Livförsäkringsbolaget Skandia
· Matias Godin, NCC Försäkring AB
· Daniel Thunström, Dina Försäkringar
· Andreas Holmberg Guy Carpenter
· Gertrud Henriksson, Länsförsäkringar Sak Försäkrings AB
· Stefan Pärsson, Svenska Försäkringsföreningen
· Annika Lindqvist, Svenska Försäkringsföreningen