Trygga pensioner i en tid med osäkerhet

(På bilden ovan, från vänster: Lars-Göran Orrevall, Lasse Ericsson och Hans G Svensson)

Hans G Svensson var ordförande i den genomförandegrupp, som lyckades landa den parlamentariska pensionsuppgörelsen på 1990-talet. I gruppen ingick socialdemokraterna, moderaterna, centerpartiet, kristdemokraterna och dåvarande folkpartiet (liberalerna).

— Uppgörelsen är fylld av kompromisser, men har därför också lyckats överleva flera val. Och ett femtontal länder har gjort kopior eller varianter av den svenska pensionsreformen, sa han när han talade vid ett fullsatt fördjupningsseminarium som arrangerades av ProSkandia i mitten av februari.

ProSkandia är den försäkringstagarförening som står oberoende från Skandia och nu vuxit till över 10 000 medlemmar.

Överenskommelse ska skapa trygga pensioner

Den grundläggande principen i dagens allmänna pensionssystem är livsinkomstprincipen. Den innebär att alla inkomster under hela livet är pensionsgrundande och beläggs med en pensionsavgift. Fram till pensionsuppgörelsen beräknades pensionen på de sista fem åren i yrkeslivet.

Att pensionsuppgörelsen har överlevt så länge, över flera riksdagsval, innebär dock inte att debatt om den har saknats. Krav på justeringar av den har varit legio och ett arbete i den parlamentariska Pensionsgruppen resulterade i december 2017 i en överenskommelse, som syftar till att skapa långsiktigt höjda och trygga pensioner. Viktigt är dock att grundprinciperna och styrkorna i pensionssystemet ska bevaras.

— Politikerna ville skapa mer hållbara pensioner, med ett reformerat och förstärkt grundskydd. Det har inneburit 200 kr mer per månad i garantipension och ett rejält höjt tak i bostadstillägget, till en kostnad på 2,1 miljarder kronor, berättar Hans G Svensson.

Han höjde dock ett varnande finger för att tilltron till pensionssystemet kan påverkas när det visar sig att det för en låginkomsttagare så kommer det inte att skilja så mycket i pension jämfört med garantipensionen, kanske bara en tusenlapp.

─ Det betyder att incitamentet för att jobba några år extra blir svagt, detta när vi just behöver få människor att jobba längre.

Partierna bakom uppgörelsen kom också överens om att reformera premiepensionen i flera steg. Bakgrunden var att när pensionsuppgörelsen genomfördes för tjugo år sedan var det ca 30 procent som gjorde ett aktivt val. I dagsläget har den siffran sjunkit till ca 1 procent.

— En ny myndighet inrättas som ska upphandla ett tryggt, kontrollerat och professionellt upphandlat fondtorg, utan risk för att utsättas för oseriösa aktörer. De nya reglerna för detta fondtorg ska vara klara under 2020.

Ökad medellivslängd senarelägger pensionsåldern

I Sverige lever vi allt längre — sedan pensionsöverenskommelsen genomfördes har medellivslängden ökat med 2,4 år. För att skapa långsiktigt hållbara pensioner höjs 2020 den lägsta åldern att ta ut den allmänna pensionen från 61 till 62 år, till 63 år 2023 och till 64 år 2026. Samtidigt höjs den s.k. LAS-åldern, från nuvarande 67 år, till 68 (2020) och till 69 år (2023). 

Efter det att de initiala höjningarna genomförts, införs en riktålder till vilken samtliga pensionsåldersrelaterade åldersgränser kopplas. Syftet med riktåldern är att pensionsåldrarna automatiskt anpassas, för att på det sättet kunna upprätthålla en rimlig nivå på välfärd och pensioner. Riktåldern sätts till den åldersgräns som gäller för garantipension.

— Pensionsgruppen är också överens om att lägsta åldern för tjänstepension behöver höjas och att avdragsreglerna ses över. En utredning tillsattes för göra en översyn av reglerna kring tjänstepension. Min bedömning är att förutsättningarna för att göra förändringar av tjänstepensionen nog aldrig har varit större än nu, konstaterar Hans G Svensson.

”Vi går in i lågkonjunktur 2020”

Vid fördjupningsseminariet gjorde Lars-Göran Orrevall, chef för Skandias kapitalförvaltning, en analys av dagens kapitalmarknad. Skandia levererade högst avkastning bland livbolag förra året, bland de som är öppna för insättning. Avkastningen landande på 2,6 procent, mycket tack vare en kombination av en bredd i placeringstillgångar och en neddragning av andelen aktier i portföljen under hösten. Men nu varnade Lars-Göran Orrevall för att åren med god avkastning kan vara över.

Han konstaterade att vi fortfarande befinner oss i en global högkonjunktur, men IMF prognosticerar en inbromsning i sin januari-prognos.

Lars-Göran Orrevall har studerat hur den amerikanska centralbanken FED:s räntehöjningar spritt sig till andra länder och påverkat den globala ekonomin. Historiskt visar det sig att FED:s räntehöjningar följer ett givet mönster. I en rådande högkonjunktur med låg arbetslöshet, leder bristen på arbetskraft till högre löner. FED har då svarat med höjda räntor, som skapar risk för lågkonjunktur.

— Faktum är att av 13 räntehöjningar som FED gjort när högkonjunkturer skapat brist på arbetskraft, slutade 10 i en recession.

Men det går inte att bara stirra sig blind på USA eller andra stora länder, som t.ex. Tyskland. De senaste åren har 1/3 av världens tillväxt kommit från Kina och hela 80 procent från de s.k. tillväxtländerna. De följer en egen konjunkturcykel och påverkas inte så mycket av FED.

— Men osäkerheten är stor, för det går inte att lita helt på Kinas egen statistik. Skandias egen huvudbedömning är dock att vi 2020 går in i en lågkonjunktur, menade Lars-Göran Orrevall.

Han tog också upp frågan om klimatförändringarna. Skandia har gjort sin första klimatscenarioanalys som sträcker sig ända till 2100, som innefattar en bedömning av de långsiktiga omställningsrisker som kan påverka Skandias placeringstillgångar och risker för fysiska skador som kan uppstå.

— Både vår rådgivare och vi blev positivt överraskade. Vi klarar oss bättre än vi förväntade oss, vilket hänger ihop med att vår investeringsportfölj är så diversifierad över olika tillgångsklasser. Framöver kommer vi att ta fram en tydlig klimatstrategi, som är tänkt att kunna möta kommande krav från lagstiftare och förväntningar från kunder, berättade Lars-Göran Orrevall.

”Helheten är styrkan i rådgivningen”

Lasse Ericsson, försäljningschef på Skandia, betonade att det är nödvändigt att veta vilket syfte och vilka behov kunden har, för att kunna presentera en bra lösning för honom eller henne. Genom den nya lagen om försäkringsförmedling (IDD), som trädde i kraft 1 oktober förra året, måste man kunna visa för kunden att rådgivningen har ett värde.

— Det är inte bara fråga om en bra avkastning, utan det är helheten som är styrkan i vår rådgivning. Våra kunder ska kunna sig trygga i att det går att lita på den rådgivning de får av oss.

IDD ställer också ökade krav på ökad information till kunderna samt skärpta krav på kunskap och kompetens hos rådgivarna. Lasse Ericsson kände ingen oro för att Skandia skulle misslyckas med att  uppfylla de kraven. Samtidigt har han nya önskemål från pensionsgruppen och regeringen – att  svenskar får den extra morot i form av skattelättnad för att komma igång med sitt pensionssparande, som de flesta européer har.

Lasse Ericsson önskar sig en återinförd avdragsrätt så att privat pensionssparande kan komma igång även i Sverige. Avslutningsvis berättade han att Skandia under året kommer att lansera en digital rådgivning.