Sommaren 2021 har i stor utsträckning präglats av naturkatastrofer. Vi minns skogsbränderna i Kalifornien och i Sydeuropa, liksom de översvämningar som bland annat drabbade Tyskland och Benelux-länderna. Under senare tid har vi också nåtts av nyhetsinslagen från stormarna vid USA:s öst- och sydkust.
Även Sverige har drabbats. Vi har översvämningarna i Gävle i färskt minne, vilka redan har kostat mångmiljonbelopp för kommun, boende och försäkringsbolag. Efterverkningarna lär pågå under lång tid.
Det som händer går knappast längre att hänföra till tillfälliga väderförändringar. I den rapport som FN:s klimatpanel IPCC släppte i augusti 2021 finns inte någon tvekan om den pågående klimatförändringen. ”Att människan värmer upp jorden är otvetydigt och klimatförändringen har lett till ökat extremväder. Vissa förändringar är oåterkalleliga i ett långt perspektiv”, sa Sveriges representant i klimatpanel, Markku Rummukainen, professor i klimatologi, i samband med att rapporten publicerades.
Vad görs då här i Sverige för att möta de effekter som klimatförändringarna givit upphov till?
Anpassningsarbetet måste få högre prioritet
Hittills har, med all rätt, stort fokus lagts på att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser men i detta arbete glöms till stor del bort att samhället successivt kommer att påverkas av klimatförändringarnas effekter i flera hundra år. EU-kommissionen har i sin i våras presenterade nya klimatanpassningsstrategi poängterat att anpassningsarbetet är av central betydelse för samhället. För svensk del är det ett alltför lågt engagemang och planering inför det förändrade klimatet: I vissa delar sker helt kontraproduktiva åtgärder, som i stället kommer att öka såväl antal skador som utsläppen av klimatgaser.
Klimat- och sårbarhetsutredningen genomförde för femton år sedan en genomgång av de effekter som klimatförändringarna sannolikt kommer att föra med sig. Försäkringsbranschen ser effekterna av klimatförändringarna i form av försäkringsskador från extrema väderhändelser. Dessa effekter är alltjämt i sin linda och de kommer bli betydligt värre framöver. För svensk del innebär effekterna av klimatförändringarna ett alltmer volatilt väder. Exempelvis får vi mer regn och skyfall, men vid en annan tidpunkt långvarig torka.
Utöver de i Klimat- och sårbarhetsutredningens uppräknade effekterna, har vi inom försäkringsbranschen noterat även andra händelser och konsekvenser som har börjat ge sig tillkänna. Några exempel; Visst blir det mindre med snö i framtiden, men så länge som det alltjämt blir kallgrader kommer detta i samband med mer nederbörd stundom kunna ge större snömängder än vad vi är vana vid. Långvarig torka medför att grundvattnet kan sjunka, vilket i sin tur kan medföra att fastigheter sjunker ner i tomrummet som uppstår varvid sättningar och sprickor i fastigheter uppstår. En ökning av kraftig nederbörd ger även en ökad risk för kraftiga hageloväder där hagel i storleken av golfbollar slår sönder fönster, fasader, takpannor, solpaneler, bilar m.m. Vi kommer underhand att identifiera allt fler effekter av klimatförändringarna.
I detta perspektiv är det viktigt att komma ihåg att varje skada som inträffar inte enbart orsakar kostnader, utan även utsläpp av klimatpåverkande gaser till följd av att det behövs repareras, bytas ut, destrueras, tillverkas nytt. Till detta ska läggas utsläpp från transporter för delar och hantverkare som ska involveras i återställandet av skadan. Försäkringsbranschen verkar tillsammans med andra näringslivsaktörer för att förebygga att skador inträffar. Dessvärre saknas detta uppdrag hos flera av våra centrala myndigheter på området, t ex Boverket och MSB. Regeringen ger endast i uppdrag till dessa myndigheter att verka för att skydda liv- och hälsa, dvs inte att förebygga egendomsskador. Inte undra på att exempelvis Boverkets byggregler saknar många regler och krav som olika branschorganisationer vill införa för att minska skadorna. Avsaknaden av regelverk medför att det byggs med olämpliga metoder och material i stor omfattning, vilket sker med hänvisning till att byggherren/exploatören följer Boverkets byggregler.
Det värsta exemplet på detta är alla de kustkommuner som i dagsläget planerar omfattande nya stadsdelar i stadens gamla hamnområde. En nyproducerad fastighet beräknas ha en livslängd på ”över 100 år”. Dock tar kommunen i bästa fall hänsyn till havsnivåhöjningar för de närmaste 50 åren. Dessa i dag planerade och nyproducerade fastigheter riskerar att om 100 år eller mer stå som övergivna monument ute i havet. Det här sker med regeringens goda minne, eftersom regeringen inte ställer några krav i denna del.
Är det så att även regeringen är kortsiktig i sitt tänk? Eller förstår de inte konsekvenserna?
Det saknas således ett långsiktigt perspektiv på klimatanpassningen. Med rätt planering och beslut behöver få dyra särskilda åtgärder finansieras och vidtas. Problemet är att det i dag fattas felaktiga beslut som är antingen kontraproduktiva eller fördyrande för framtiden.
Beslut och strategier som lindrar effekterna
Effekterna av klimatförändringarna kommer som sagt successivt att tillta och vi står alltjämt i början av dessa. Det ger oss tid till att anpassa samhället inför vad som antas komma. Genom kloka beslut och vettiga klimatanpassade strategier kan vi medverka till att lindra effekterna av klimatförändringarna. Vad gäller klimatanpassning måste vi skilja på vad som är nödvändigt att göra i dagsläget och vad vi behöver göra för att vara resilienta i framtiden.
Mycket av anpassningsarbetet kan göras via strategier i bygg- och planprocessen. Genom att bibehålla infiltrerande ytor i stadsbebyggda områden, undvika förtätning, leda bort regnvatten ytledes – istället för via VA-systemen – kan skyfallen hanteras till stor del. Ombyggnation, inkluderande klimatanpassning, behöver inte genomföras genast, utan bör istället lämpligen ske i samband med att andra förbättrande åtgärder ändå ska vidtas under de närmaste 50 åren. Kostnaderna kan på detta sätt fördelas över tid inom den kommunala verksamheten. Motsvarande förhållningssätt kan användas för att hantera extrem värme och grundvatten i stadsmiljö.
Havsnivåhöjningarna kommande stort problem
Det stora problemet i framtiden kommer att vara havsnivåhöjningarna. Havet kommer att stiga i flera hundra år och 3 – 5 meter högre havsnivåer är på sikt troliga. Frågan är snarast i vilken takt dessa höjda nivåer kommer. Vi får varje månad nya larmrapporter om att glaciäravsmältningen sker med en betydligt högre takt än förväntat. Detta innebär att det finns en befintlig bebyggelse längs våra kuster som på sikt kommer att översvämmas.
Det är inte rimligt – ur såväl ett kostnads- som ett utsläppsperspektiv – att bygga en skyddande mur till alla dessa fastigheter längs den svenska kusten. Samhället måste börja diskutera strategier för tillbakadragande av kustnära byggnader. Vi har alltjämt tid på oss och därvid ges förutsättningar för att utnyttja befintliga byggnader intill de i stort sett är uttjänta. Dock bör det vara en stor restriktivitet i renovering och tillbyggnad av fastigheter som på sikt kommer att utsättas för klimatpåverkan.
Vi ser med oro på att i stort sett att varje kustkommun har storslagna planer på att bebygga sina gamla hamnområden med nya stadsdelar. Det förefaller råda råder en total avsaknad av klimatanpassningsöverväganden i ett längre perspektiv. Dessa ofta större byggnader är tänkta att stå där i över hundra år. Infrastruktur dras fram. I sin planering används ofta en tidshorisont på 30 – 50 år. Sannolikt har havsnivå under den tidshorisonten ännu inte nått upp till fastigheterna annat än vid enstaka tillfällen.
Inte längre ”plötslig och oförutsedd skada”
Försäkringsbranschen kommer inte längre kunna erbjuda ett försäkringsskydd när skadorna inte längre leva upp till försäkringskriteriet om att det ska vara en plötslig och oförutsedd skada. Risken är påtaglig att fastigheterna om 100 – 150 år kommer stå ute i havet. Värdet på dessa fastigheter kommer att helt falla och frågan blir om vem som ska riva dem eller om de ska stå kvar som monument över en obetänksam stadsplanering.
Eller är det tänkt att det ska byggas skydd i form av barriärer för dessa? Städer som Göteborg, Norrköping och Stockholm kan möjligen tänka så, enär de ligger inne i vikar där möjlighet finns att bygga barriärer. Men städer som Helsingborg, Malmö, Trelleborg och Ystad saknar helt en sådan möjlighet. Säkert är emellertid att varje kommun kommer rusande till staten med en begäran om att erhålla medel till klimatanpassning av dessa från början fel planerade fastigheter. Mot denna bakgrund är det av vikt att redan idag sätta stopp för dessa obetänksamma projekt.
Självklart finns en hel del risker som behöver förebyggas redan idag. Omfattningen av dessa är dock väldigt oklar. Regeringen gav i samband med sin klimatanpassningsstrategi 2018 ett uppdrag till landets kommuner att ur ett klimatanpassningsperspektiv kartlägga kommunens risker och sårbarheter och beräkna vad det kommer att kosta att vidta åtgärder för att minska dessa. Uppdraget ska slutföras först 2026. Innan dess har vi dessvärre endast en vag bild av det totala behovet och kostnader för klimatanpassningen i Sverige. Denna sammanställning av anpassningsbehov bör påskyndas. Anmärkningsvärt är att en del kommuner inte ens känner till att de erhållit medel från staten för att genomföra denna risk- och sårbarhetskartläggning.
Om vi vill skydda våra framtida generationer måste vi börja med en långsiktig klimatanpassning. Ta hänsyn till den utveckling av klimatförändringarnas effekter vi kommer att erhålla under de närmaste 150 – 200 åren. Det finns tid än att anpassa samhället. Förändringarna sker långsamt, men åtgärderna måste påbörjas nu.
Dessvärre ser vi inte att förståelse finns från vare sig regering eller kommuner. Istället bygger vi in oss i nya problem. På sikt kommer då inte försäkring att finnas till hands för att ersätta de skador som uppkommer efter dessa händelser. Finansiering av klimatanpassning behöver inte bli så dyrt. Det gäller bara att göra rätt vägval nu.
Delar av innehållet i artikeln har tidigare varit publicerat i en debattartikel i Göteborgs-Posten, våren 2021.
